Ja, det var första gången jag satte mig hungrig vid ett norsk julbord. Om detta är en återkommande happening ska jag var mätt när jag anländer till grannlandet nästa år, det är ett som är säkert.

Men jag tar det ifrån början.

Resan till Dröbakk var lång men trevlig. Vi småpratade hela vägen, jag och martin, och tog en liten shoppingrunda i töcksfors.

Väl i Dröbakk åt vi mini-mellanmål och strosade runt i snöblask. Byn var bara helt underbar trots blötvädret! Fantastiskt söt med sina gamla trähus och julbelysningar. Ett helt "Nissehus" hade de också, där de säljer tomtar året runt, givetvis besökte vi det innan färjan gick över till oskarsborg.



Stämningsfullt på plats, kortet ger inte byn rättvisa!



En stilig karl med det gula "Nissehuset" i bakgrunden.

Tomtar överallt!! Dyra små nissar, ingen fick följa med hem.....

Oskarsborg´s förläggning. Där fick vi inte bo utan i något annex byggt på 60-talet. "Hotellet" var brunt, murrigt och fullt av vanligt tegel både på in och utsida. Offrade ingen bild på eländet ens....

Sen var det middagen då, som var en grym besvikelse hela vägen. Inte ens glögg fick man! Och inget godisbord. Grå mat och en doft av död. Säger inget mer om det.

Festen senare hölls i Oskarsborgs fästning. Ja, precis, i själva fästningen!! Urläckert! En stenfästning! Gigantiska ljuskronor i taken och i de stora salarna stod moderna svarta skinnsoffor med med bord utställda i stora grupper där 40 talet personer skålade och pratade och vi hade hur kul som helst!



Bild från nätet

Trots den goda stämningen med alla glada norskar lämnade jag kalaset runt midnatt. Dels var jag trött, men att festa loss och dansa på bord kändes inte aktuellt med alla Martins chefer på plats.... Det kan man (om någonsin) göra år två! Jag lämnade Martin åt sitt öde i borgen och gick och la mig.

Dagen idag har därför inte varit jobbig alls. Åt en underbar frukost (som vida överträffade själva julbordet igår) och tog sedan en regnig färd hemmåt.