Martin och Julia packar. Brer smörgåsar. Lägger fram lager på lager kläder. Imorgon bär det av till skogen. Julia är med imorgon och Linn på tisdag.

Stämningen är hög och jag njuter av att de ska dela något, Barnen och Pappan. Kanske går drömmen i lås för alla tre och en sån här dimper i marken imorgon (för rättvisans skull en likadan på tisdag också!):




Dom är jättefina. Men jag har inget emot att äta dem. Äter mycket hellre vilt än mat från disken i affären. De vilda djuren har levt på ett naturligt sätt fram till den sekunden det smäller. De kycklingar/grisar/nötdjur vi proppar i oss har oftast inte levt ett optimalt liv.

Och jag gillar kött, kommer aldrig kunna bli vegetarian. Men helst äter jag djur som jag vet varifrån de kommer. (Även om en och annan entrecote från Brasilien har hamnat på grillen).