Ingen analys

Vid ett-tiden idag infann sig ett sorts lugn på min nya avdelning. Plötsligt sprang ingen omkring, jag hittade inget mer att bära och pipandet lugnade ner sig.

Om detta var en bedräglig tystnad som blev panik senare tog jag faktiskt inte reda på. Jag har åkt hem. Kände att jag inte orkade mer.
Fyra dagars kaos och kalabalik har tagit ut sin rätt. Jag är sliten.

Men nu ska jag snabbladda batterierna så jag är en pigg och glad hustru på mini-semestern som väntar (för mig då, Martin ska ju stå på mässa...), det ska bli så skönt att åka bort nu!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0