Har tok-massa att göra men.... Jag stresar inte upp mig, inte alls. Högst märkligt. Mycket ovanligt.

Har i förbigående suttit i nästan två timmar och gjort armband (trodde i min enfald att barnen skulle vilja  men nä, mamman satt själv i köket och gjorde lagband...) Ni fattar, en stressad person sitter inte och gör armband i första hand.
Jag har genomgått en stor personlighetsförändring sedan april. Då hände en massa skumma saker och jag tror jag lärde mig.
Det går inte att jaga igenom livet.

Nu. Här.

Det är det som gäller.

Föralltid finns inte, gårdagen är alltid förlorad.

Precis nu njuter jag ett glas rött och planerar att stiga upp i ottan imorgon. Då. Då är det dax att på allvar ta itu med projekt Sommarfest!

Skoj, skoj, skoj!! Älskar att ställa till med kalas!