För min bil. Ja, det är sant!

Jag har en egen bil. Den är min. Tog lån själv, hittade den på blocket själv och står som ägare på den. Sen tror jag att det kan vara så att min man betalat den men det är oviktigt. Han säger att bilen är min och att jag därmed får ta hand om den själv.

Och det gör jag väl. Ibland. Har ett stort ointresse för bilar, de ska bara fungera och ta mig dit jag vill när jag vill. Inga känslor inblandade, det är en bil. Transportfordon. Plåt, däck, motor.

Ibland tvättar jag den, ibland gör Martin det när han börjar skämmas för att den är så lortig. Insidan tar jag hand om själv, ca två ggr per år. Jag är i princip alltid ren när jag åker bil så det blir bara lite grus på mattorna och så lite damm då. Husdjur vistas aldrig i bilen, det blir därför inget hår i den. Jag äter nästan aldrig i bilen (hinner liksom inte, åker ju bara till och från jobbet), och om det blir lösa papper etc städar jag alltid ur sånt varje gång jag tankar, dvs ca två ggr /mån.
Den blir därför aldrig ingrodd på ett äckligt vis om ni frågar mig, och eftersom det är en bil och inte ett kök anser jag att den inte behöver vara klinsikt ren. Martin tycker en smula annorlunda... Men bilen är ju min och vi diskuterar aldrig detta ingående.

Men idag var det dax att höststäda. Snart kommer det vara för kallt att stå i garaget och städa bilen så jag gav mig in i det hela med liv och lust.
Martin har senaste åren blivit manisk vad gäller bilvårdsprodukter. Hans bil har en hylla med fler olika flaskor för skönhet än vad jag har till mig själv i badrumsskåpet.

Så efter dammsugning och dammtorkning gick jag lös med vinylglans och bumper-shine på all plast. Torkade ur dörrsidor och gick efter med sämskinnet. Det glänser mina vänner, det glänser!
Detta har jag nog aldrig gjort förut. Bara torkat av.

Sen vet jag att Martin i smyg fyller på spolarvätska åt mig. Jag har aldrig bett om hjälp med detta men heller aldrig fyllt på och det tar aldrig slut. Så jag vet att han gör det, trots att han bestämt sa en gång i tiden att han aldrig ville ha med min bil att göra.
Men han gör det nog av kärlek, för att jag ska slippa sitta med igenkäggad ruta och åka rakt i röven på bilen framför. Han är nog lite rädd om mig.

Nu svävade jag ut! Spolarvätska var det. Tänkte att jag kanske skulle prova att fylla på själv, i rent allmänt studiesyfte.

Öppnade motorrummet och kom på varför jag aldrig gör sånt där, Det är ju så skitigt!
Stod där och stirrade på alla ingrodda korkar, tog upp mobilen och ringde Martin:

-Får man spilla vatten och göra rent alla mojänger i motorrummet?

- Ja, det får man....

Så nu skiner det där med! Det har jag heller aldrig gjort, städat där, fem års damm och gammal olja är nu ett minne blott!

Efter maten ska jag gå ut och ge bilen en dusch, med shampo. Och svamp.

Fan vad jag är bra när jag vill!