Fort

Dagen går fort när man har roligt.

Så resten av kvällen kommer gå i snigel-takt. Melodifestivalen. Tack, men jag avstår gärna.

Hur som helst, förmiddagen vikt åt kalasande. Avtackande av en snöskoter. Sedan lite mys och mat.

Följde med min mamma och tittade på alla hemlösa katter som hon serverade mat i dag. Oj, vilket fräsande och jamande det var där! Lovis var helt överlycklig över alla dessa missar.

Sen hälsade vi på kompisar som bor i samma landsända som de herre-lösa djuren.
(Fast vännerna har ett hem, var inte oroliga)

Trevlig pratstund mellan högljudda, lyckliga skrik (ibland mindre lyckliga vrål), samt mer kaffe (för att verkligen fräta ett rejält hål i den stackars magen) och mer socker-produkter av alla slag.

Nu hemkommna och lusläser badrums-sidor vi blivit tipsade om. Nu ska det handlas!

Stor händelse.

Förutom att Julia fyller år hände något riktigt stort idag.

Martins bror flyttade hemifrån (härifrån)!

Idag hämtade han det sista han hade kvar, sin snöskoter. Vi kommer få massor med plats. Jippi jej!

Linn har fått provköra (själv) så hon är alldeles lyrisk. Nu vill hon fylla tomrummet i uthuset med egen skoter....

Firad

Dagen hitills har gått lysande för tolv-åringen.

Väckt, givetvis, med skönsång från familjen Trapp (nja, med god vilja lät vi nästan lika bra) och en hög med paket. Så ska det vara!



För någon som är van att dra sig till kl tio, och inte vara pratbar förrän framåt elva en ledig dag skötte hon sig utmärkt i morse. Vi såg iaf en skymt av de blå.....

Trött men glad åt ny Mp3 och en egen mixer som ska förse oss med nyttiga frukostar.

Släkten har varit här och kläder, presentkort och reda kontanter har fått flickan att fullständigt lysa av lycka. Tur att hon har öron annars skulle leendet klyva huvudet......

Så allt är i sin ordning.

Återkommer.

Liten blir stor

Vart tar åren vägen?

Det var alldeles nyss jag kom hem, osäker och nervös första gångs förälder, med en liten, liten flicka. Den vackraste jorden någonsin skådat. (Sen kom två till, underbara, vackra och begåvade utöver det vanliga men hon var först).

Julia.

Imorgon fyller hon tolv. TOLV ÅR! När hände det?

Kolla in tjejen, som varit hos frisören (present av farmor och farfar). Hon blir farlig om några år.....

 

Hon blev plötsligt så....stor.
Min bebis. Tänk. Om fyra år ska hon övningsköra. Om 6 år blir hon myndig.

Grymt snygg i håret är hon, tycker vi här hemma, (varit hos min fríssa)!
 
Grattis smulan på födelsedagen imorgon. Jag vet vad som ligger i paketen......

Hihi

Jag har fått färg i ansiktet idag. För ovanlighetens skull inte målarfärg eller smink på tub utan riktig färg från solen.

Känner hur det hettar i kinderna.

Det är så underbart!

Fel

Tycker inte om att erkänna när jag har fel. Fast idag hade jag det och fick erkänna mig besegrad inför maken. Han fick en puss.

Hade för avsikt att elda upp alla nerklippta pinnar. Martin sa att "Det går inte, de är för blöta".

Icke! Jag har pyroman-talanger, likaså min grannfru, så vi kämpade på. Hon gick till och med hem och hämtade fem kassar med tidningar som skulle till återvinningen men det brann inte ändå.

Så då fick Martin sin puss....


Då är det bra att jag har en egen kompost-kvarn som hjälper till att bli av med de små späda grenarna i alla fall.



Maja älskar pinnar. Det godaste som finns!




Lovis rastar sina älskade plast hästar. Det bästa hon vet.


Så nu är det dags för mat. Känns konstigt att bara vara tre vid bordet. Julia jobbar med farmor och Linn är med en kompis och åker slalom.

Lite tomt.

Lycklig

Jag känner lycka i hela kroppen.

Alla i familjen är friska, vi är lediga och solen skiner.

Dessutom har jag kunnat börja greja i trädgården, det bästa jag vet. Nu är alla träd klippta. Funderar på att röja ur syrén- häcken under dagen.

Sen ska jag ge ny jord till pelargonerna. Underbara sysslor! Vårarbetet är i full gång och jag älskar det.

Vädret är ju helt makalöst underbart, det går ju inte att vara inne! (Just nu utfodras en liten men sen ska vi ut igen).

Om en liten stund kommer Felix ner med sin mor och lillasyster på kaffe ute i solen. Begvik har jag lämnat åt sitt öde, Martin har fått en lång lista och får fixa det som behövs i Kil istället. Vägrar gå i shoppingcenter en sådan här dag.


Fredag

Mina lediga dagar rusar iväg. Inte så roligt, av den evighetsledighet jag gick hem till i onsdags har hälften redan försvunnit.

Idag ska sista äppelträdet bli klart. Martin hjälpte mig lite i går eftermiddag, det är högt, och man måste ha stege.
 
Stege är ju inte så farligt i sig men det är lite osäkert vilket skick grenarna som man lutar stegen emot har.... Därför vill jag ha sällskap, ifall det brakar till. Elak som jag är hoppas jag ju att om någon ska ha fritt fall två meter så ska det inte vara jag...

Efter att vi lekt Jungel Geroge i träden planerar jag att ta familjen med mig till Bergvik. Pyssla det sista inför Julias födelsedag imorgon. Hon kommer att få en present i eftermiddag av farmor och farfar. Spännande. Tyvärr får jag återkomma med vad, för hon kan tänkas läsa det här...

Så jag har inte tid att sitta här och babbla. På med kläderna och ut är det som gäller. Fast en påtår får det bli.

Tur som en tok

Tur i går med korven på dagis men ikväll var det lite mera värt....

Julia har rest till farmor och farfar så jag smet ut själv för att natta hästarna. Pysslade iordning som vanligt och gick intet ont anande ut genom dörren ner till hagen.

Hämtade Havanna och gick lugnt mot stallet.

Det var då jag såg den. Snön. Ett överhäng utöver tak-kanten på säkert 70 centimeter snö hela vägen och definitvt över dörren där vi skulle in.
Med en ilning i ryggraden klev vi in.

Tog ett skutt som skulle ha imponerat på självaste Stefan Holm ut genom dörren igen. Sneglade andäktigt uppåt när först jag, sedan Maja kom in genom dörren, utan snöras i huvudet.

Tog tag i sopborsten för att framkalla raset när jag fick syn på att Havanna åt sin kvällsmat med täcket kvar. Sådana fasoner kan jag ju inte tillåta så jag vände in och knäppte upp spännena.

Likt ett åskväder mullrade det till över taket och Maja gjorde i det närmaste en frivolt i sin box. Jag tackar min lyckliga stjärna att jag stod hos en lugn och fet ponny och inte hos henne.
Väldigt glad att jag lyckats gå in och ut fyra gånger utan att ha fått snön på mig. Jag trodde den skulle ligga lite längre.... När jag skottade undan den märkte jag att det var tung blötsnö. Och väldigt mycket sådan.

Kunde ha gått ganska illa. Skenande hästar och nedslagen husfru.

Men gick bra! Tur, tur, tur!!!

Lågt

Mitt blodsocker är nere i i knävecken.

Dom eländiga fläskkotletterna har vägrat att tina, så till slut fick jag ta till mikron. Men de ska ju kokas i evigheters evighet!

Allt irriterar mig nu. Dom där söta stora barnen (dom var söta i morse) som släpat fötterna efter sig i sina morgonrockar har fått en varsin skopa ovett pga passivitet.
Den lilla har däremot fått en (eller fler) skopor ovett pga sin extrema aktivitet. Hon tar död på mig!

Och så har jag en man. Han har inte fått ovett, än. Som tur är gömmer han sig i garaget en stund, med det lilla rosenmonstret.

Dessutom är jag sur på att det ser ut som om en bomb har briserat här inne. Jag har slappat och pysslat med annat i två dagar och det ser ut som om vi inte äger ett enda städredskap. Eller att ingen annan i hushållet kan använda de vi faktiskt har. (Där hittade jag skopan med ovett till mannen i huset, vilken tur!)

Varför har jag inte hämtat pizza? Varför har jag väntat så förtvivlat länge med att sätta igång maten? Får jag inte mat snart så döööööör jag...

Rast

Klippt 1 st päronträd och 1/4 av äppelträdet... Ingen lek. Jag förstår att gamla damer ramlar av stolar när de byter gardiner. Att stå och titta rakt upp och dessutom utföra en syssla ger till och med mig yrsel (fast jag är så oerhört ung).

Att jag står på Lovis rutchkana (felstavat men jag vet inte hur jag ska få till det)  i plast, med snöiga skor, förbättar inte oddsen att jag ska undvika ett fall i marken. Men jag är lite lat, att hämta en stege i uthuset var på något sätt en oövervinnerlig promenad på 45 meter som jag avstod ifrån....

Linn har med minimal uppmuntran kokat kaffe till mor och ställt fram rester av en kladdkaka. Så nu har jag rast. Det måste jag ju få ha.

Fast jag ska fortsätta. Idag ska de bli klara.

Lärde mig av en mycket gammal man att klippa träd för massa år sedan.
"Allt som växer uppåt, inåt eller korsar en annan gren ska bort"

Så idag när jag med sekatören i hand stod och stirrade på trädet kändes det som en god idé att hämta motorsågen och ta den rakt uppgående grenen från marken, dvs stammen. Alla grenar såg ut att växa uppåt, inåt eller över en annan gren.

Nu har jag benat ut några grenar som ska få stanna. Äpplen lär vi inte få (i år heller) men formen på trädet är underbar och det är ett helt otroligt bra klätterträd. (Inte för mig kanske men för barnen).

Figaro har kommit upp till mig emellanåt för att understryka min klumpighet. Han har glatt skuttat från gren till gren som om han vore en ekorre. Han får ingen kvällsmat.

Solen

Solen skiner idag. Det är fortfarande lite dis och dimma men jag anar en klarblå himmel om en timme eller två.
 
Idag ska äppelträdet klippas. Så är det bara. Bättre tillfälle finns nog inte. Inget av barnen har kommit med några önskemål om aktiviteter så då kör jag mitt tills något annat sägs....

Jag tror de stora har blivit stora. Loven de har behöver inte längre vara fullpackade av aktiviteter. Sovmorgon, morgonrock fram till lunch och en hel del filmtittande är vad de vill ha.
De är trötta. Ett status de kommer att ha säkert tio år till.

Men igår pimplade de med farfar. Tyvärr fick de bara en aborre. Farfar hade varit ute tidigare i veckan och dragit upp ett 30 tal. Julia muttrade att han fiskat slut på dem....


Så nu ska jag njuta av mitt morgonkaffe och samla mod för att gå upp i de halkiga träden. Om någon tror att jag är vig kan jag meddela att även stelheten i min arma kropp begränsar min framkomlighet i träden en smula....

Äckligt

Har ni sett den där reklamen om näs-spray? De där snubbarna som är omringade av snorpapper, i bilen, på kontoret, i sovrummet osv?

Jag fylls av vansinnigt äckel när jag ser den. Tänker på alla virusar och baciller som bara ÄR ÖVERALLT. *Ryser och tänker grönt snor*

Tycker att den reklamen skulle tas bort. Den är inte trevlig att se. Förmodligen är jag överkänslig och miljöskadad av mina år inom sjukvård men det kan inte hjälpas. Varje snorpapper ska slängas omedelbart.

Lill-lördag

"En måste ju unna säj nöt gött så där på lill-lörda´n så inte motor´n kokar törrt!"

Och det har vi i sanning gjort, (fast kanske inte på samma sätt som hon i "Mia och Klara"...)

Vi struntade i det där med gardinerna och hoppade på en inbjudan att åka pulka istället. Jag trodde jag missat allt det roliga pga förmiddags-arbet men icke! Lovis åkte pulka med Meja och Arvid så tårarna sprutade, hon var på uruselt humör.....

Fikat (massor av bullar, kakor och kladdkaka, vi har unnat oss som sagt) efteråt fick henne på bra humör en stund, sen var det dags för hemgång och jag hotade faktiskt flickan med försäljning på Blocket. Min vän K tyckte att jag skulle välja Tradera, där det är bättre betalt.....

Däremellan hade jag väldans trevligt iallafall. Förutom att en vän nyss gjort om sitt badrum och jag försiktigt undrade om de räknat på hur mycket det kostade. Hon sa sanningsenligt (tror jag) att hon inte vågat räkna ut det än. Vilket förstås får mig att fundera på om projektet ska få mogna några år till..... Men vi måste ju, annars kan vi bada i Tv rummet snart (och det blir ju ett stort badkar), fast väldigt mycket dyrare i slutänden.

Nåväl.

Efter detta kak-kalas åkte jag hem med alla barnen och frossade loss på kebabgryta och ett glas rött. En utmärkt start på mitt sportlov vill jag lova.

Syskonkärlek?

- Aj som f-n, skriker Linn och haltar in i köket.
- Lovis kastade en bok på mig!

Från vardagsrummet hörs ett bubblande barnskratt. Lovis skrattar så hon nästan välter omkull.

Nu springer hon runt med boken efter Linn och bara väntar på att få till den ultimata träffen, igen.

Gull-ungar ♥

LOV!

NU.
Nu äntligen har jag också sportlov. Har inget arbete inlagt förrän på måndag, det är en hisnande känsla.

Tog nästan och tömde komp.kontot idag och lämnade jobbet redan vid elva snåret. Trots att jag var där så kort stund hann jag med att bli både utskrattad och nerspydd. 
Det värmde dock gott i hjärtat då det var en väldigt liten herre som var med sin mamma och hälsade på. De planerade att ta en tur till "Det jättestora möbelvaruhuset" så då åkte kompen och jag hängde med.

Fick med mig nya gardiner till sovrummet. Hoppas det äntligen kan bli bra.

Linn är därför i ett lätt lyckorus.  Jag undrade om hon ville ha mina svarta paneler i sitt rum och hon mumlade fram ett närmast lyriskt - JA!
(Svart är nämligen coolt och fränt just nu...)

När jag hämtade dagis hade jag tur som en tok. Där satt alla barnen i ring ute och grillade korv. Och jag blev bjuden! Fick en egen festis på köpet. Lyx.
I gengäld lovade jag dem en ny kasse björkved så de kan grilla lite mer.

Nu har jag mockat och njutit av kaffe som Julia serverade mig vid bordet. Nu ska vi leka "Hela havet stormar" med våra gardiner.
Just nu är jag glad att det är vinter och kallt för då slipper jag putsa fönstren. Det gör jag en annan dag, kanske.

Gott sällskap

Eftermiddag och kväll har tillbringats i köket. Min kusin med fru och två av barnen har varit här. Vi har ätit, pratat, ätit lite till och pratat och skrattat ännu mer.

Väldigt trevligt att göra något sånt här på en helt vanlig tisdag. Man måste faktiskt inte dricka massa sprit och vara uppe till dagen gryr (även om det är väldigt roligt ibland det också).

Min kusin visade även att han har oanade talanger.

Vad sägs om den här, som han var uppe och bakade i morse:



Den var precis lika god som den ser ut, det kan jag lova. Och jag är ändå inte den som är någon semel-älskare. Att den här var så god beror på följande:

* Den var inte övermäktigt stor utan perfekt i storlek, och självaste bullen var fluffig.

* Jag hade minimalt med mandelmassa i den (alla fick greja i ordning sin egen, lugnast så, kan bli mycket väsen annars när barn är inblandade, inklusive jag som är ganska kinkig när det gäller semlor....)

* Grädden var lösvispad.

Min man har även kommit hem igen så den här dagen har varit riktigt bra.

Tack så mycket C, F, M och V för ett roligt besök! Ni är hjärtligt välkomna åter!


Lagen om alltings jävlighet?

Förmiddagen.
Strålande sol. Maria mockar stall, skjutsar barn, handlar, lagar lunch, äter lunch, förbereder middag.

Nu är allt klart, hade tänkt gå ut för att klippa ett äppelträd.

Vad tror ni hände? Jomenvisst.

Solen skiner över Afrika eller nå´t för här är den inte kvar.

Släktträff

I eftermiddag kommer det släktingar hem till oss. Långväga. (Ända från Karlstad).
 
Livets uppbokade tider är det väl som alltid kommer emellan en önskan att ses men att det ändå inte blir av. Ju roligare när det händer.

Har lovat att fixa något ätbart. Hjärnan har tyvärr inte vaknat än och jag har ingen aning vad jag ska hitta på. Det är (som vanligt) fler barn än vuxna vid matbordet och då är det ju bra om det är något som fungerar till både små och stora smaklökar.

Ska gå ut i stallet och fundera lite. Paj? Två olika?

Ljusets baksida

6.30
- Mamma, det är ljust ute, det är morgon nu!

7.45
Somnade flickebarnet om. Jag också. Sen sov vi ända till klockan nio vilket verkligen var skönt.
- Nu då mamma, nu har jag sovit, kan vi gå upp nu då?

En stilla fundering drar genom mitt huvud. Hur ska vi kunna sova framåt sommaren? När det endast är mörkt mellan midnatt och klockan två. Fast förra sommaren, under semestern, sov hon ända till nio i sex veckor. Hoppas på en repris, det gör jag verkligen!

HA!

Minns ni de här, mina bortglömda pelargoner?




Idag



Endast en lite stackare har omkommit, misstänker att den mådde dåligt redan i höstas. Nu ska de snart få ny fin jord och tuktas till fin form. Sen ska de (banne mig) tacksamt blomma hela sommaren.

Ljus

Jag hade fri sikt ut över gärdena när klockan var kvart i sex!

Det är våren mina vänner, det är våren som kommer!

Mmmm.

Kväll.
Hå och hej vad fort den här dagen har gått. Först lite  arbete. Jag vet inte vad som har hänt på "sjukan" men denna måndagen går till historien som den lugnaste måndagen sedan tidernas begynnelse.

Flexade därför ut lite tidigare och hann in och inhandla ett par vantar till Lovis innan hämtning. Alla hennes vantar är borta. (Om vi lämnat ett par nya fina röda Didriksson som bo-märke någonstans så hojta till, vi har letat överallt).

De nya vantarna kom väl till pass. Precis när vi körde in på vår väg var ingen mindre än självaste Felix på väg ut i snöhögarna. Lovis hoppade därför av i farten.

Jag och Helené satte oss sedan i snön och drack kaffe. I solsken! Det blir jag lycklig av. Lite mer värme i solen och mina fräknar kommer att poppa upp fortare än grässtråna hinner växa. Barnen röjde järnet. Jag förstår inte deras glädje över snön men jag glädjer mig åt att de gillar den (hängde ni med?).

Nu har jag hällt upp pyttelite vin. Nej, jag dricker inte ensam, barnen är hemma. Martin ligger på något hotell någonstans och just idag är jag inte det minsta avis. Imorgon har vi en lång, ledig dag framför oss. Vädret får avgöra vad vi hittar på. Borde klippa lite äppelträd.

Men jag ska inte göra allt jag borde. Ska försöka göra det jag vill.

Atkins

Vår lilla Lovis är väldigt modern. Idag äter hon efter Atkins-dieten.

Endast stek hos farmor, ratade potatisen. Ingen sås heller men smörklicken till potäterna åt hon upp innan den hann smälta.

Nu till kvällsmat åt hon kokt korv. Hade brödet som servett. Inte en smula åt hon av det.


Men en annan dag har hon kolhydrats-dieten.(Inte så känd utanför våra väggar är jag rädd).  Då äter hon bara makaronerna eller riset. Så under en vacka får hon i sig det hon behöver.

(Tror och hoppas jag).





♥ Knasboll ♥

Gott och blandat

Först de sura bitarna; (De jag inte vill ha)

Jag har jobbat. Trots att det har varit extremt lugnt hela helgen är jag jättetrött. Mycket beroende av att jag inte kunde sova inatt av rädsla för att bli totalt insnöad. Det gick bra. Kom till jobbet 20 minuter tidigare än vanlig för jag tog i lite extra restid - som givetvis inte behövdes. Detta på bekostnad av min skönhetssömn.

Salt: (Älskar de salmiak-salta med avskyr sötlakrits)

Planerat badrum hos svärföräldrarna. Jätteroligt, absolut. Det är dock så mycket att tänka på att jag nu har tryckt i mig en Ipren 400. Hoppas den är väldigt smart, ffa snabb.

Sött; (Godast om man stoppar in en hel näve på en gång)

Suverän TV ikväll. Kan inte säga något annat.
Hoppas bara jag håller mig vaken hela Nip/Tuck.....

Blä

Kört hem i snöyra och elände.

Vem bestämmer när det ska plogas? Och var mäter de snödjupet? På sin altan under tak eller?!  Ska omedelbart gå och lägga mig, måste ställa klockan på, tja, mer natt än morgon, för att kunna försäkra mig om att komma till jobbet i tid.

Men vägverket tror väl inte att någon åker bil de tiderna på dygnet en söndag.

Det är ju tur att räddningstjänstens fordon också står still under snöfall. Så tänd inga obevakade ljus så brandbilen behöver rycka ut, och bli inte akut sjuk innan måndag vid tio-tiden!

Familjeutflykt

Just nu kretsar våra tankar bara runt det nya badrummet. En liten annons i tidningen om en butik som sålde ut sina utställningsmöbler skapade stor munterhet och vi åkte tillsammmans in till stan. (Inte Julia dock, hon står helst över sådana aktiviteter nu för tiden.)

Vårt mellersta barn är inga större problem att ha med sig i möblerade och befolkade affärer. Hon uppför sig riktigt bra, ser sig för osv. Små utryck som "Coolt" och  "Kolla vad häftigt", poppar upp ibland, annars märks hon knappt.

Det gjorde däremot hennes lillasyster. Märktes alltså. I de första affärerna sprang hon som en tok. Öppnade lådor, gömde sig i duschar osv. Ett kar var fyllt med vatten och jag var faktiskt rätt säker på att hon skulle lyckas bada med kläderna på innan vi kom därifrån. Torra.

Sen skrek hon i två affärer. Då fick Martin nog, slängde in henne i sin bil och återvände hem. Jag fortsatte själv i några butiker men gav upp. En familjeutflykt känns liksom lite rumphuggen när man blir själv. Nästa gång vi ska försöka oss på att handla ska vi låna ut det lilla barnet till någon.

Finns det någon frivillig?

Nya läsare

Välkomna hit, ni nya läsare!

En del av er känner mig sedan förr (och nu) och några av er är vänner jag ännu inte känner. Min blogg är i första hand ett skrivande för egen vinning, en tid för reflextion. För er skull skruvar jag till vardagen lite extra, överdriver kanske en smula, men ljuger aldrig.

Tack för att ni läser och skriver kommentarer till mig ibland, de (som jag sagt tidigare) värmer, roar och peppar mig!

Morgon

Tänk att man måste uppnå en mogen ålder på ca sju år innan en sovmorgon kan uppskattas fullt ut.

Lovis vaknade när jag tassade ut till hästarna. Oftast brukar hon somna om hos sin pappa men inte i morse. Mysig var hon ändå, när jag la mig igen låg hon och klappade mig, snosade mig i nacken och låg tätt, tätt intill med sin varma goa barnaskrott.

Det gjorde hon inte hela tiden om jag ska vara ärlig... Knän i njurarna, armar som landar i huvudet och diverse tvinnande och muttrande ingår i paketet. Så halv åtta gav jag upp, serverade frukost framför en film och gick och la mig igen.

Fyrti minuter gick. Sen fick Martin gå och hålla sällskap.

Hå hå ja ja.
Time flyes, eller hur sägs det? Snart är hon en stor flicka på riktigt och då, ska vi sova på helgen!

Bra dag

Den här dagen blev, snön till trots, riktigt bra.

Började med att lämna ungarna på dagis runt elva-tiden.

Sonderade terrängen på kakelmarknaden en snabb sväng, ska låta första magkänslan råda och har i princip bestämt mig. Beige. Spännande eller hur?

Fast väldigt typiskt mig.

Efter detta äventyr på ca 45 minuter blev jag bjuden på lunch. En mörk stilig karl. Trevlig också. Känns bra att vi är gifta. Alltid lika mysigt att stjäla sig några minuter utan barn, det händer i sanning inte ofta.

Verkligheten är som den är, så istället för att hyra rum i någon timme på tvivelaktigt hotell efter maten drog jag till mitt jobb och han till sitt.
Hur som helst. En lugn arbets-kväll. Bara två mycket förvirrade damer på ett rum som mörkade kvällen lite genom att ringa väldigt ofta. Och sen mindes de inte varför de ringt när vi kom dit. Ca 50 gånger hände detta och det är ingen överdrift.....

Nu ska jag krypa i säng. Har sovmorgon imorgon. Enda fördelen med två kvällspass på raken.

Sov så gott där ute, dra på er täcket ordentligt, det blir kallt i natt!

Mera

Nu har det snöat i 1½ dygn.

Konstant.

Just nu ser det ut att spricka upp, jag anar en sol faktiskt. Är det möjligt?

Jag vill verkligen inte ha mer snö. Hela mitt humör vänds ut och in och jag blir sur och grinig.

Det här måste ha varit en längre vinter än vanligt. Känns som den började tidigt och vägrar släppa taget. Jag vet att vi bara är i mitten av februari. Julia föddes den 28;e, jag har tyvärr minnen av att jag (mycket stolt givetvis) var ute och promenerade med henne i liggvagnen, i snö. Då måste vi ha varit en bra bit in i mars, för jag kunde inte gå många steg de första 14 dagarna....

Så det kanske kommer mera snö?


Kanske dags att bygga en sån här, istiden närmar sig. Enligt en del forskare föregås en istid av global uppvärmning........

Fredag

Drar ihop sig till jobbhelg. Känns så där. Nästa vecka arbetar jag dock bara två pass så det är bara att härda ut så kommer belöningen.

För övrigt händer inte mycket. Vi funderar på det ena och andra här hemma. Optimist som jag är har jag känslan att när solen och värmen kommer har alla beslut fattats och lugnet lägger sig igen.

Nu ska jag avnjuta lite morgonkaffe.

Sedan köra två barn till dagis, idag ska Linn vara med och göra lite prao.


Skickar också iväg en hälsning härifrån till Örebro där en modig liten kille befinner sig.

Heja E! Kom snart hem! 

Tråkigt

Nu har vi riktigt tråkigt.

Jag och Lovis är helt själva och har varit det hela dagen. Julia åkte till en kompis och Linn är hos grannen och arbetar. Jo, det är sant! Hon jobbar på riktigt för första gången utanför hemmet.

Hon passar Felix och lilla Irma medan mor i huset sliter med en hemtenta. Än har Linn inte ringt mig så jag antar att det går alldeles utmärkt, (och varför skulle det inte göra det?).

Martin hade mycket på agendan idag och kommer sent.

Så jag och Lovis har roat oss så gott vi kan. Ätit. Sett på Superhjältarna. Ätit glass. Målat.

Nu ska vi tydligen bygga lego.  Och jag har faktiskt inget bättre förslag så hon får som hon vill.

Hjälp.

Planeringen har börjat.

Men oj vad mycket det finns! Men vissa beslut måste komma väldigt tidigt, tex vilken typ av badkar vi ska ha (ni vet avlopp och vatten dras ju under och bakom det som sen ska dit). Nu har jag varit inne på en sida som så passande heter Badbaljan. Det gjorde inte saken enklare men fastnade för de här:



Fristående med goa former...




Eller inbyggt och (vad jag tror) lättstädat.

Inga bubblor är aktuella, DET har vi iaf bestämt oss för.

Vad tycker ni, fristående eller inbyggt?

Dröm i uppfyllelse?

I flera år har jag drömt och fantiserat om ett nytt badrum. Ett stort, kaklat, med golv-värme och badkar.

Igår sa Martin plötsligt, när jag tittade på GA:

- Pappa kommer första veckan i mars och börjar med badrummet.

VA?!
PANIK!

Jag har inte planerat klart! Det låg ju ett år fram i tiden! Nu är det plötsligt två veckor. Vi måste till banken och vi måste en massa andra saker också som jag inte vet hur det ska lösas.

Kära besvär dock. Vi kan bara inte tacka nej till två superduktiga armar som erbjuder sig att hjälpa till. Men en låda till med Losec får det väl bli, och en massa ritande och funderande de närmaste veckorna för när svärfar kommer in genom dörren vill han ha en ritning. Och det ska han få. Sen ska vi (svärfar och jag, Martin lägger sig aldrig i) diskutera den där ritningen ett tag och slutresultatet blir bäst.

Men jag vet att det kan komma saker emellan, därför frågetecknet i rubriken. Men om det inte kommer något emellan har vi ett nytt badrum till sommaren!

Håll tummarna!

Snö

Det snöar, igen.

Konstigt nog så kommer Martin hem i eftermiddag, (så som de flesta familjefäder gör) vilket innebär att jag slipper skotta själv.

Men jag vill ändå inte ha mer snö nu. Det är nog! Jag vill ha sol, takdropp och krokus under mina körsbärsträd. Det är i alla fall en förhoppning, att få krokus där i vår. Satte ca 250 lökar där i höstas varav 100 st var krokus och jag är väldigt nyfiken på om de dyker upp.

Vad vi ska göra idag Lovisen och jag vet jag inte. Hon har i alla händelser inte magsjuka men vi har bra dokumentation på att päron är något hon bör undvika. Att dagis-fröknarna är lite överspända har jag dock förtåelse för, de har haft ett elände med magsjuka på dagis hela vintern.

Så vi slappar väl. Och det finns i sanning sämre sysslor!

"Fredag"

Nu tar vi helg. Jag är ledig imorgon och sen jobbar jag hela helgen så vi får liksom vända runt veckodagarna lite grann.

Vin på gång och bastun är tänd. Bastun kommer förhoppningsvis tina upp mina fingrar som har stora svårigheter att röra sig över tangentbordet. 1½ timma har jag stått i stallet ihop med hovslagaren.

Lång tid för tvåhalvskoningar?

Jo, men vi hängde gubbe, drack kaffe och retades mad hans stackars lärling också. Ikväll slapp han stämma en gitarr iaf...

Iiiiiiii!!!!!

Ikväll börjar Grey´s anatomy igen! *Hurra*

Lycka mitt i allt annat elände! (Som är väldigt lugnt trots allt, inte ett enda toabesök för minstingen än)

Skojade bara...

Jo, jag hade glömt bort att det finns saker och ting som plötsligt kan grusa dagen.

Magsjuka.

Tack för den passningen!

Är faktiskt inte säker på att den lilla flickan har magsjuka. "Racer-bajs" x 2 på dagis. Päron x 2 här hemma igår. Plus lite päron till mellis på förmiddagen på dagis idag. Kan förklara allt, hoppas att det är päronen!

Den lillas mage har havererat förr pga päron. Så nu finns det två onda frukter. Bananer och päron, vem hade kunnat ana det?
Hon är hur som helst pigg och leker nu på sitt rum. Jättesur på mig för att jag ställt in mycket efterlängtat fika under eftermiddagen.

Men Om det är magsjuka är det ändå bäst så här. Jag vill inte vara skyldig till att ha smittat ner ytterligare två småbarns familjer.

Så nu är dagen inte lika fantastiskt rolig längre. Den ljuva musiken jag haft i huvudet hela dagen är som bortblåst. När de ringde från dagis riktigt hörde jag ljudet av en gammaldags vinylskiva som brutalt får stiftet kört åt sidan och repar alla spår.
 
(Förklaring till yngre, förr trycktes musik på runda svarta vinylskivor, 6 spår på varje sida. Dessa avlyssnades med hjälp av ett vasst stift av diamant. Om man drog stiftet över skivan blev det ett fasligt väsen och skivan förstördes. Väldigt opraktiskt, därför uppfanns MP3 formatet så man kan få plats med 8000 låtar i ett minne mindre än ett lillfinger. Tåligt för repor och visst yttre våld. Däremot tålde vinyl att torkas av med vatten. De höll fint även om de fick en grogg över sig på en fest.....)





Obs, kraftigt förminskad!

Idag

Det blir en bra dag idag.

Det känner jag på mig. Den har redan börjat alldeles utmärkt och just nu finns det inget som ser ut att kunna grusa den.

Känns utomordentligt bra, både i kropp och själ.

Orimligt

Jag har länge gått och önskat mig en ny matta till TV-rummet. Den jag har nu, en vit stor trasmatta, känns väldigt....tråkig? Den är däremot grymt praktisk då den får plats i tvättmaskinen. På ett kick försvinner o´boy fläckar och andra små incidenter.

Som av en händelse råkade jag gå in på Sonnelids häromdagen.

Och där var den.

Min matta.

Lite för dyr, men inte orimligt. Jag bet ihop och gick ut. (Jag har inte rört ett öre av skatteåterbäringen än, bara några få knapptryck på telefonen till banken så hade mattan blivit min, en enastående prestation att inte handla).

För en stund sedan kände jag ändå en viss tacksamhet över att mattan inte ligger här på golvet. Jag satte nämligen ner foten i resterna av ett päron. Eller rättare sagt, resterna av ett päron som redan blivit trampat på några gånger, dock inte av mig.

Nu är det ju förvisso en ryamatta jag fallit för, en riktigt tjock och fluffig historia. Jag tror att man kan trampa ner en hel pizza i lurvet utan att se en enda smula efteråt.

Men den måste nog vänta med att bo här. *Tung, tung suck*

Den hade kunnat bli så bra här. *Tårögd nu*

Någon gång i livet kommer det väl en tid då jag kan ha en otroligt opraktisk matta under soffbordet. Kanske.


Effektivitet

Ringde min granne för att berätta att vår beställning äntligen kommer. Det tog 30 minuter, prick. Märkligt att så lite information tar så lång tid....*S*

Under tiden torkade jag av köksluckorna samt hängde en tvätt. Nu kan jag med riktigt gott samvete fortsätta med att göra ingenting resten av kvällen.

Ska undvika att skura duschen när jag kliver in där. Nog för att det behövs men nu får det vara slut med den kvinnliga simultan-kapaciteten för ikväll.

Varför kan jag inte sluta med detta grejande? Är alla kvinnor på detta sätt eller är jag ett unikum? När Martin pratar i telefon så pratar han i telefon.
Jag önskar att jag hade den förmågan, att göra en sak i taget.




Tjejer...åhhh...tjejer

Ja, då är det bara tjejer i huset igen. Den enda han-könade varelsen här inne är justerad så vi räknar honom som tjej, han vet inget annat.

Vi ska festa loss på potatisbullar från Felix, inget hemgjort här inte. Till det blir det knaperstekt bacon. Mmmm...
En annan fördel, (förutom att det är gott och väldigt billigt), är att Julia nu lagar middag medan jag sitter vid datorn.
 
Det är en barnvänlig maträtt hela vägen, dvs ungen lagar det precis likadant som jag skulle ha gjort. Går inte att göra fel. Jag har även märkt att flickebarnet äter bra mycket bättre när hon lagat maten. Och det skadar inte att hon äter...

Min totalt-ensam-i-min-soffa-och-säng-kväll ska bedrivas framför Bygglov och sedan ska jag läsa ur en bok som jag slitit med ett tag. En sån där bok med för mycket ord i (hoppas ni förstår vad jag menar, det är ju självklart ingen bilderbok...). Beskrivningar av miljöer till förbannelse. Handlingen drunknar nästan. Men jag ska inte lämna den halvläst. Det ska gå!

Nu är det dags för mig att duka bordet, och sätta på lite kaffe. Tullar lite i Amaretto-paketet tror jag. Går ju inte åt så mycket till bara lilla mig.

Komplimang

Idag när jag gick runt till mina patienter för att hälsa hände en episod som jag vill dela med mig av.

Kom till en väldigt gammal dam. Presenterade mig och frågade hur det stod till.

Hennes en gång så visa ögon hade mattats av och demensens tomhet syntes tydligt.
Hon var tyst länge.
- Har du blekt ditt hår, undrade hon sedan.
- Ja, mitt naturligt blonda ungdomhår finns inte kvar längre, så jag måste hjälpa till lite, sa jag käckt till svar.

Tystnad igen. Hon tog sin hand och nuddade mitt hår. Sen såg hon på mig, länge, länge. Alldeles tyst.

- Men du har fina ögon! utbrast hon sen.

(Underförstått, mitt hår var det gräsligaste hon sett men hon kunde inte med att såra mig, så go!)

VILL INTE!

De sista två veckorna har Lovis inte velat vara på dagis.

Värst har det varit för Martin (bortsett från Lovis då) som lämnar flest mornar av oss. Hon har storgråtit och vägrat släppa taget om honom.

Nu har hon varit ledig i fyra dagar. Vanligen efter en så lång ledighet vill hon dit men idag, nej.

Hon är inte alls sugen på att åka dit. Väl där säger fröknarna att hon leker och har hur kul som helst. Det känns ju bra men de gastkramande gråtattackerna vid lämningen sitter ju kvar hos mor och far på jobbet. Vi känner oss som skurkar.

Varför är jag inte lyxhustru? Varför går triss-lotterna aldrig in med 25´000 i månaden i 25 år? Ungen älskar ju att gå här hemma på gården och skrota dagarna i ända. Tänk om man hade möjlighet att få ge henne det! Varje dag!

Jag tycker ändå att det är bra med dagis. De har något som kallas pedagogik där som helt saknas här.... Klipp och klistra och rollspel med moraliska undertoner ligger inte för mig. Så därför överlåter jag den delen med varm hand till utbildade människor.

Nu har Lovis cirkulerat runt mig ett tag och undrat när vi ska åka. Kanske går det lite lättare idag....

Ny dag

Idag ska jag dra in nya blods-pengar.

Jag har listat ut att jag får en klätter-ros eller en prakthäggmispel varje gång jag tappar ut lite plasma. (Kanske ännu mer om jag ramlar på något till extrapris)

Så med dagens tappning är jag uppe i tre stora, nya växter som ska införskaffas och grävas ner bara vintern tar slut.

Girigt bokar jag nu in en ny tappning varannan vecka, så långt det nu stämmer i schemat. Det känns lite som att jag ska få hela den nya planteringen uppe vid garaget gratis, så lättförtjänta pengar är det.

 
Nästan så här ser maskinen ut som gör mig så rik. Det finns ialla fall en del likheter...

Det drar sig...

....mot kväll.

Den här helgen har varit helande för kropp och själ.

Martin har gjort sitt yttersta och det har inte varit resultatslöst. För första gången på flera veckor känner jag att viss energi finns i depåerna. Kan vara bra att ha inför den stundande arbetsveckan.

Magen har tyckt om medikamenterna och är lugn som en filbunke, i alla fall just nu. (Har inte ätit en enda banan sedan i torsdagskväll..) 

Vi har mest bara varit under helgen. Inte gjort annat än roliga saker, slappat, åkt bob, promenerat, umgåtts med vänner. Vi borde i ärlighetens namn ha så här omkring oss oftare.

Det svåra ligger i att lära om, varva ner, varva ut helt och stå stilla en stund, här och nu. Ta sig tid till det där extra åket nedför backen med minstingen. Att acceptera att jag inte orkar allting alltid, utan behöver dagar ingenting händer.

Samtidigt är full fart framåt det härligaste jag vet. Carpe diem, spara inget till imorgon om det går att göra idag, fast jag tror att det egentligen betyder att jag ska fånga dagen på ett annat sätt.

Kanske lär jag mig balansen så småningom. Tills dess får det väl bli berg-och dal bana, full fart eller ingenting alls.

Bättre sent...

En vän rasade på sin blogg häromdagen över alla julprydnader som fanns kvar hos folk.

Jag rodnade, kände en viss tacksamhet att vi inte hunnit med någon fika hos mig på ett tag.

Inne har ju förstås julen varit borta sedan länge men ute....

Nu kära A, tack vare dig, fick jag tummen ur och har plockat bort varenda grankvist och ljus-slinga i trädgården! Med livet som insats har jag stått på stege för att verkligen få bort allt. Utom julbocken.

Han har frusit fast.
(Men jag har tagit bort strömmen så han lyser inte).

Underbart väder ute för övrigt trots att snön ligger.

Lyx

På vär hem från Sthlm köpte Martin gott kaffe. Sånt där smaksatt.

Det luktar underbart i hela köket så här på söndagsmorgonen, Amaretto. Vi gillar verkligen de här smaksatta kaffesorterna och det finns att köpa på ett flertal ställen även i Karlstad. Ändå unnar vi oss bara när vi är i Gbg eller Sthlm.

Kanske är det att vi har det så sällan som ger kaffet den där känslan av lyx? Allt man har ofta får ju till sist en sliten känsla, hur lyxigt det än var från början.

Nu ska jag ta en åtråvärd påtår. Mmmm, det är så gott!

Bildbevis

Jodå, vi kom ut!

På bob efter fyrhjulingen - tjoho! (Ni ser vad glada de är)



Varför måste vi äta ute?

   Mattias och Jessica   
    Linn och Villiam, Mio hade det gott..... 

 12 år, älskar inte utflykter.....    Jag, eller min mamma 1978?


Elliot var också med men han fastnade aldrig på bild. Oförlåtligt av en faster.

Härligt "utetrötta" är vi nu, med hettande kinder och möss-frisyrer.

Luktar brandrök också allihop.

SOL

Underbara sol, och ljus, äntligen.

Jag ska trotsa snön och vara ute. Vi ska koka korv och kaffe på öppen eld och grilla såna där skum grejer som jag inte kan stava till =)
(Men ni är smarta, ni vet vad jag menar).

Min bror med familj är i knutarna liksom grannarna. Vi kommer få en underbar eftermiddag.

Märker ni att humöret vänt en smula? Sol ute, sol i sinne!

Linn och hennes lag vann fö med 13 - 1 mot kilsungarna, HEY!

Stor kram

Ha en alldeles underbar alla hjärtans dag!

Kram till er alla.

Lördag

Maken är åter i hemmet. Skönt. Han tog ut häster i morse, har tänt i pannan och vikit tvätt. Och klockan är bara 9.30, vad han hinner mer idag känns nästan skrämmande....

Dagen är iofs fullbokad men kommer bli kul.

Först match i inne-bandy, sedan korvgrillning och samkväm med brodern med familj. Melodifestivalen ska tydligen ses här.... Får se om jag kanske kan sitta i köket och diskutera stora livsavgörande frågor med lilla Mio istället.

Upprepning

Historien upprepar sig.

Linn ska på disco ikväll med sin bästa vän.
Klädseln är uppgjord sedan tidigare, hängselkjol, vit tröja under, vita tights, svarta benvärmare och likadan frisyr.

Log inombords först och tänkte töntigt.
PANG!
Minnesbilder av mig själv med mina kompisar slog ner som en bomb. Fyra fjortisar, iklädda bleka Levi´s jeans och likadana BALL-tröjor.... Dansade i ring och var hur fräna som helst, trodde vi då.

Det går i cirklar tydligen och världen ändras inte ett dugg.

Kan även meddela att jag redan nu vet att Linn kommer bli en Pub-tjej.
Hon förklarade att hon inte alls går för att dansa utan för att prata med folk och umgås med vänner.

Pappas flicka, helt enkelt.

Han dansar inte gärna ens onykter.
Mor i huset lämnade inte dansgolvet frivilligt om det var en bra DJ, endast för vätskepauser i baren, möjligtvis. Men den tiden är förbi. Jag är inte lika sugen på att gå ut längre.

Framför allt är jag livrädd för dagen efter nu för tiden.

Vår eftermiddag

Så fort ungarna kom från skolan drog vi till Bergvik.

Införskaffade där nya gympa-skor till Linn, hon har växt ur sina och har innebandy-match imorgon. Tämligen akut inköp men nu åtgärdat = en mindre sak för min mage att komma ihåg.

Apoteket, magpiller. De jag hade hemma räckte inte.

Betfor till hästarna på OBS. (Handlades av enbart mig medan ungarna fick sitta och äta  mellanmål på MAX, I`m a bad women)

Pommes frites och yoghurt på ICA. (Hittar inte på OBS, därför gick vi till ICA....)

Sen var vi klara.
Den uppmärksamme inser att vi drog över hela raddan av butiker. Från den ena änden till den andra. Mycket spring och lite handling. Bra jobbat av mig!

En hjärtesak

Gillar inte "Alla hjärtans dag", ffa inte all försäljning runt omkring. Pussa mina nära och kära och säga att jag älskar dem gör jag många andra dagar på året.

Men efter att ha läst det här ska jag leta reda på en insamlings-bössa på stan idag och lägga en slant. Du som är gråtmild kan hoppa över (men pröjsa forskningen ändå).


Åka bort?

I morse när Lovis for runt som en elvisp bredvid mig i sängen började jag tänka på Stockholm.

Jag och de stora var där för två år sedan. Vi hade riktiga tjej-dagar. De var väldigt imponerade av Livrust-kammaren och Vasa. Vi käkade alla måltider ute och handlade en hel del.
       
Kanske skulle dra dit på påsklovet, bara vi tre. Funderade på att ta National-museét den här gången. Jag har bara varit där en gång men det gjorde intryck. Vilka målningar!



National museum, Stockholm


Ska klura lite på det här. Det vore kul. Får se om det går att få till, det är mycket som ska klaffa.....



Morgonen - resumé

6.10
Klockan ringer, upp, väcka de stora ut och ta ut de ännu större.

6.30
Åter inne, tänder i pannan och borstar tänder

6.40
Lovis, som givetvis är vaken, hänger med in till mig
- För att somna om...(tror jag)

7.10
Pannan kokar

7.30
- Mamma, ska vi gå ner nu?
- NEJ!

7.40
Lovis lyfter undan rullgardinen.
- Åh, titta mamma, det har blivit dag!

Nya lärdomar

Jag trodde verkligen att bananer var snälla små frukter. Tydligen är det inte så. Två varningar av medmänniskor hade kommit igår kväll. Det tackar jag för!

Ska se om magen blir lugnare idag, när jag låter bli de små, gula  men elaka mag-retarna.

               Här ligger klasar av ondska.
Fotoakuten.se

Fel

Nu är jag bara missnöjd. På allt.

* Fick ringa och "sjukskriva" mig till en kompis som jag bokat fika med imorgon. Jag är för trött, måste gå i pyjamas imorgon till klockan elva, minst. Vill träffa dem, jättemycket, men jag orkar helt enkelt inte.

* Snäste åt Martin när han ringde. Hotell och middag på krogen fick mig vansinnigt avundsjuk. Så jag fräste och la på. Han kommer inte ringa tillbaka ikväll och jag vill inte ringa och störa för att säga förlåt. Moment 22 således.

* Pannan har kokat 4 gånger. Den måste komma direkt från helvetet.

* Jag kan inte kommentera mina vänners bloggar. Så till er - jag har varit på besök, spårlöst.

* Jag hade inga stödstrumpor rena idag, vilket mina bortskämda ben högljutt protesterar mot med värk. Tack! Jag har iaf inte ont i huvudet, för då hade det gjort ont fågel, fisk och mittemellan......

* Pga magen bestod min kvällsmat av banan. Inget fel på bananer, det är jättegott men chips hade varit ljuvligt.

* Tv: tablån. Jag vet inte om jag pallar att se Lyxfällan. Läste om paret i Metro och funderar på hur folk är möblerade i huvudet.

Nog bäst att slå igen de blå och hoppas på bättre humör imorgon.

Möte med "de stora"

Skolan har varit i ishallen idag och haft gympa. Tjejerna var superladdade och hade åkt ordentligt, slitit på riktigt.

Men när jag kom hem bad de mig omgående att tända pannan för att få duschvatten. Kanske mörknade min blick en aning.
Ungar som inte tvättar sig efter fys-aktiviteter har alltid äcklat mig, särskilt på gymnasiet när "de snygga" i klassen ansåg sig för fina för att kliva in i det allmänna utrymmet utan helt enkelt drog på sig kläderna och sprayade på ett nytt lager parfym. Jag undrade om de någonsin begrep vad snuskigt sånt är. Men det tror jag inte. "De snygga" i min klass var inte medlemmar i Mensa.
Oj vilken utsvävning det blev nu då!

Julia ursäktade sig omedelbart och Linn hängde på, liksom Julias kompis.

-Det luktade helt fruktansvärt, mamma! Det var snus och lort både på golvet och väggarna, jag klarade inte av att gå in där!

Behöver jag säga att pannan är tänd och att de har min fullaste sympati?

(Dagen ris går till stora, fräsiga hockey-pojkar som inte har vett att lägga snusen i papperskorgen). Så fint, det ser ut att vara en insändare av en tant, av typen tvättstuge-polis.

Helg-känsla

Kunde ha varit fredag idag. Känns lite så. Om inte:

* Martin var bortrest

* Klockan ringer tidigt imorgon för att ungarna ska till skolan (själv är jag minsann ledig!)

* Vin är uteslutet pga en mage som havererat totalt

Nå.

Jag ska inte klaga. Jag är trött ända in i märgen men kommer att återhämta mig riktigt bra under min tre-ledighet. Nu kommer även lönen för mödan, schemat tunnas ut lite nästa vecka. Gött dä!


Arg

Tittar på Arga snickaren.

Mysig kille, faktiskt. Han vill så gott men låter skitförbannad hela tiden.

Han verkar dock få ordning på folk som tagit sig vatten över huvudet. Kvällens familj är jag inte avundsjuk på. Jösses! Så har inte ens jag lyckats röra till det!

Diagnos

Ställt en inte allt för bra diagnos på mig själv under eftermiddagen.

Jag har haft ett diffust sug efter mat sista månaden. Har velat småäta konstant. Lite som när man är gravid, fast jag bestämt vet att några bebisar inte är på väg åt mitt håll.

När jag kom hem bröt den ut, magkatarren. Borde ha anat det men det har väl försvunnit i allt som ska göras hit och dit.

Nåväl.

Apoteket har receptfri bot så jag hälsar på dem imorgon. Sen ledig helg. Planerna att gå ner i arbetstid är nu verklighet så jag är på väg att förändra uppkomsten av fler episoder.


Så ikväll ska jag ligga och tycka synd om mig själv. Satans ont i magen, ensam hemma.

Jaha

Då gick dörren igen och äkta hälften for iväg med tåget till sthlm.

Om det börjar snöa snart så vet ni varför. Jag är ensam hemma. Ensam  var väl att ta i, ungarna är ju här. Inte Lovis då som med känslomässig utpressning fått farmor att ta semester och ska sova där inatt och ska lyxa sig där hela dagen imorgon. Det lönar sig att vara söt, (och få tre-års utbrott).

Lycka



Min absoluta favorit bild från i somras. Har den som skrivbordsunderlägg i datorn.

Lovis, som för första gången på riktigt upplever klipporna på västkusten. Hon ser utsikten, känner vinden i håret.

Åh, vad jag längtar dit!


Adoptera?

Läste nyss en blogg där semester-planering pågick.

I sanning ingen lätt sak i barnfamiljer. Särskilt inte om det finns skolbarn. Dagis-ungar kan man bolla lite mer med men skolan har sina lov - punkt slut.

Två sammanboende vuxna under fyrtio år har exakt 10 veckors ledighet totalt.

Skolåret:

Sport-lov,        1 vecka
Påsk-lov         1 vecka
Sommar-lov  10 veckor
Höst-lov         1 vecka
Jul-lov            2½ vecka

Och så har de lite studiedagar och klämdagar i största allmänhet, särskilt i maj.

Det går inte ihop. Inte alls faktiskt. Särskilt inte om de två vuxna skulle vilja kramas tillsammans på badstranden en vecka på sommaren.

Så hur gör man?

Kan man adoptera en extra förälder som bidrar med fem veckors semester? Eller ska man låta skolbarnen gå och dra vind för våg på loven? Vi har haft tur (= fick ett sladdbarn) men de föräldradagarna kommer inte räcka för alltid. Fler barn känns inte som ett bra alternativ heller för sista barnet får det ju sämre hur man än vänder på steken.


Hur gör alla föräldrar för att få det gå ihop när barnen vuxit ur fritids?

Tyst

Sitter här med mitt kaffe efter maten.

Lovis är hos Felix och leker. Hon har bestämt sig för att äta där idag. Där serverades köttfärsbiff och det älskar hon, sa hon själv.
Igår vägrade hon att ta en smula av pannbiffarna Martin lagat. Undrar var skillnaden ligger....Äta borta kanske?

Linn pluggar mitt emot mig till ett engelska-prov. Inte av fri vilja direkt men måste man så måste man....

Julia borde plugga hon också men har lite svårt att slita sig från datorn. Jag förstår.

Martin väntar vi på, blev visst lite övertid. Så kan det bli när man har chefen med sig hela dagen. Han är nog inte bitter.

Så här sitter jag och bevakar min flitiga student så hon inte avviker från studierna och väntar tålmodigt på den andra, inte fullt så hängivna.

Kvällen blir lugn. Orkar inte så mycket annat dagar som tillbringats på arbetet. Fast idag har det varit en bra dag. Men tidig.

Sjuk PC?

Nu är det nästan lite pinsamt. Det är andra gången det händer. På Facebook, när jag ska läsa status, har nu min dator, TVÅ gånger, fått för sig att jag ska gilla allas status.

Det går väl an på:

1, de jag verkligen känner
2, de som skrivit något positivt

Däremot är det grymt pinsamt att göra tummen upp till någon som mår dåligt eller annat som är skrivet i negativ anda.

Särskilt om jag bara är ytligt bekant med personen i fråga, de måste tro att jag är en galenpanna på riktigt.

Status:
"NN är trött, ledsen och sliten"
Maria gillar detta!

Ja, ni märker ju själva hur det blir...

Kanske skulle hoppa av FB. Kan ju få ovänner för livet istället för att hålla kontakten med vänner och bekanta som själva grundtanken är.

Har väl läst i tidningen, vad som händer på FB. En del får sparken, otrogna har blivit helt utskämda av bittra partners, vissa bryter ihop för att deras vänlista är för kort eller att de blir inbjudna till för få aktiviteter. Hot och elände, vuxenmobbing.....Det är en farlig lekplats....

Men så trevlig nonsens sysselsättning!

Månen

Alla ni som har möjlighet.

Titta ut på månen ikväll.
Den är helt fantastiskt vacker! Den lyser upp det snövita landskapet så även jag som avskyr snö ser skönheten.
(Jag har ingen bild så ni får se den här....)


Fotoakuten.se

Medaljens baksida.

Flickebarnet är friskt. Det glädjer mig något enormt, absolut. Ingen vill väl se sina barn sjuka? (Jo, ett fåtal men jag tillhör sannerligen inte dem!)

Det innebär dessvärre att jag måste till jobbet imorgon. Hå och hej, idag har vi mer eller mindre permanent (skulle jag tro) öppnat tre plaser. Till och med plockat ut en säng ur katastrof-förrådet, jippie! Överbeläggningar all over på huset. Nästa steg blir att kirurgen får ställa in planerade operationer för att ha plats att lägga medicin patienter i sängarna. Något som självklart måste undvikas till varje pris, de människorna har redan köat i evigheter för att få sin åkomma justerad.

Nu finns inga fler fysiska utrymmen kvar att lägga folk på. Så är det.

Om någon undrar om det är rörigt kan jag helt enkelt svara - JA.

Arbetsglädjen är som bortblåst. Vi jobbar i en aldrig vikande uppförsbacke, mjölksyran har satt in och vi ser ingen ände på branten.

Det är sånt man kan bli sjuk av. En sån sjuka som inga piller eller operationer råder snabbt bot på. Därför hade det varit skönt att mysa med liten imorgon.

Men jag ser fram emot sportlovet, då jobbar jag bara två dagar! Är ledig 4 dagar i rad!


Pappa, han kan han.

Magi.

Igår en sjuk flicka. En god natts sömn. Idag en flicka som har varit hemma med pappa och röjt järnet. Allt är förberett för en VAB-dag för min del imorgon men det är bara att inse, ungen är frisk!

Avvaktar trots allt kvällen men dagis är förberedda på att en livlig flicka troligen kommer till dom imorgon.

Nu sjunger hon "Ja må hon leva" för fullt. Hennes leksaks-hästar fyller tydligen år. Dessa barn, vilken förmåga att läka de har!

Nej, det finns gränser!

Min flicka var superbäst hos doktorn. Visade upp sitt öra i samma ögonblick han klev in genom dörren. Småprat med totala främlingar ligger inte för henne.

Han fick lyssna på hjärta och lungor också utan ett knyst från Lovis. Sen kom spateln fram.

- Tänkte att jag skulle lysa lite med min ficklampa och titta i din hals, säger doktorn
.
- Nej, säger Lovis alldeles lugnt.

- Får jag inte det?!, undrar doktorn, förvånad över denna vändning

- Nej, för jag har inte ont där....!

Jag såg doktorns leende och anade att Lovis psykade ut honom med sina stora oskyldiga blå ögon, (den där blicken som till och med får mig att servera en kaka eller godisbit).

- Nehej, du har inte ont där... då kan vi väl hoppa över det då, (Lovis blir nöjd).

Eftersom hon var stygg i ena örat fick vi följa med doktorn för att få ett recept. Om hon inte blir bättre av sig själv de närmaste dagarna ska vi ta en PC-kur, annars slipper vi (hoppas vi slipper, hoppas vi slipper!)

Nu var hon mer bekant med doktorn så när han kom med receptet snappade hon snabbt som ögat tag i det. Sen ville hon hem. Allt var över på 10 minuter och jag var väldigt stolt. ( Nu slapp vi ju iofs stick i fingrar och halsprov, det kan vara lite marigt men duktig var hon!)

Så nu hoppas vi på ett naturligt och snabbt tillfrisknande!

Trist

Negativa energier. Överallt.

Borde städa. Borde ta itu med maten men jag är trött. Har man haft en varm kamin i sängen så sover iaf jag dåligt. Vill så mycket men känner mig rätt låst med en sjukling.

Om gubben kan ta den sjuka?

Jo men visst. Om han inte skulle planerat för höstens älgjakt redan i februari.... (Bitter, bitter, bitter...)

Tandläkaren...

Lilla örat gör så ont, så ont på Lovis.

Ringde därför rådgivningen, hon har nästan 39 graders feber nu. Fick tid på Gripen sent i eftermiddag.

Så nu går Lovis runt och undrar när vi ska åka till tandläkaren....

Hon är, tack och lov, inte så van att umgås med doktorer. Sist hon träffade någon vitklädd var det just tandläkaren. Vi får se om hon gapar eller vänder fram örat sen.

Melodifestivalen

Vi vuxna hoppade över eländet igår.

Blev en film istället. Känns som ett bra val. Barnen som tittade på övervåningen var mycket missnöjda.

Igen!

Nu har jag dåligt samvete.

Igår morrade jag en del åt min lilla som var ganska jobbig. Nu vet jag varför.

Hon var helt enkelt olustig i kroppen, så där som man kan vara innan sjukdom slår till. Men hon kunde inte förklara och jag förstod inte.
Inatt började hon gråta i sitt rum men kom inte självmant in till oss som hon gör vanligtvis. Så jag visste vad  klockan var slagen när jag gick in.
Jodå, temp 39.2.

Så det blir soffdag idag.

Hade funderingar igår på att ta oss till stan, handla lite och kanske hitta någon försummad släkting att fika hos men det får bli en annan gång.

Vi som vanligtvis är förskonade från sjukdom verkar ha hamnat i ett stim av virusar. Trist.

Kluven

Ikväll börjar melodifestivalen. Detta jippo ska helt ta över helgerna i närmaste två månaderna. Nästan ännu mer, det har pratats om det i evigheter redan, innan det har börjat, och lär stötas och blötas i media långt efter att det är klart.

Jag kan bara konstatera, det var bättre förr. 10 bidrag, en tävling, på en kväll, en vinnare som gick till stora finalen. Inte massa deltävlingar och andra chanser.

Barnen är förstås eld och lågor över detta. Jag vet inte hur jag ska göra.

Titta lida?

Titta och kanske tycka att det är roligt?

Strunta i alltihop och missa något som kan vara bra?

Vilket I-lands problem!

Ny dag

En helt ledig dag.

Underbart. Tyvärr måste vi ut för att skotta snön. Hade hellre varit ute och gjort något helt annat. Varför kommer det så mycket snö nu?

Hörde faktiskt talgoxen härom dagen. Den "titti tutade" glatt om att våren är på väg men sen kom det mer snö ändå. Kanske längtar han lika mycket som jag, den kraken.


www.fotoakuten.se



Sen ska vi iväg på innebandy-match. Jag skulle önska att Linn avstod idag för hon är fortfarande inte fri från sin hosta. Nu har hon dessvärre kommit till en ålder då det inte spelar så stor roll vad jag säger så hon ska försöka vara med ändå. Dessa barn!

Hmm.

Den här kvällen börjar likna kvällar jag och Martin hade när vi var lite yngre, unga är vi än.(Väl?)

Vi hade något som vi kallade "köksbords-fylla".

Det innebär helt enkelt att vi:

1, Har glömt att bjuda hem någon till oss en helgkväll

2, Vi är på festhumör, men saknar barnvakt och tar oss av den anledningen inte utanför hemmet

3, Vi blir kvar vid köksbordet efter maten, pratar om en massa roliga saker, löser världsproblem, drömmer om framtiden, öppnar den ena flaskan efter den andra tills vi antingen är fulla och måste lägga oss eller helt enkelt somnar ändå framåt natten, trötta  föräldrar är vi ju...

Detta är underskattat!

Vi brukar ha vansinnigt roligt på våra fester vid köksbordet. Det blir dessutom billigt, vi trivs i sällskapet (iaf jag) och det finns ett hugg...

Dessvärre blir dagen efter likadan som om man gjort ett krogvarv men just nu skuggar det inte min kväll. Andra vinflaskan har kommit på bordet, Lovis är hos sin kärlek och de stora målar en tavla till mig.

Skål!



Det ser ut som det ligger nåt´t i glaset, men var inte oroliga.
Det gjorde det inte, har dubbel-kollat...

Äntligen!

Fredag.

Ledig helg.

Vin på hyllan.

Just nu känns det riktigt, riktigt bra.

Ska glömma bort den förlamande tröttheten och låtsas att jag är pigg ända fram till klockan 23.00 i kväll, då ska jag tillåta mig att gå och sova.

Hahaha

Tittar på "Världens värsta bilförare". Det är inte klokt!

Eller egentligen ska jag väl bli rädd. Dessa människor har körkort. Dom slåss, de spelar luftgitarr och skriker medan de kör. De kör på andra och skrattar hejdlöst.

Det är inte så konstigt att det sker olyckor.

Men det är vansinnigt kul att titta, trots allt.

Kommentarer

Jag tycker väldigt mycket om kommentarerna ni skriver till mig. De värmer, peppar och roar mig. Jag tackar ödmjukt!

Jag fick en väldigt fin kommentar på mitt inlägg Älska. Den  värmde mig mycket samtidigt som den förbryllar mig. Du skrev så fint men jag vet inte vem du är.

Så nu undrar jag......

Vanlig dag

Varit på jobbet, handlat.

Lagat mat, ätit.

Sen gick vi till grannen och festade loss på en kladdkaka som ungarna bakat till vårt besök, som inte oväntat fick förhinder i sista stund och således inte kom.

Nu myser vi i soffan. Kan fortsätta med det för mina goa stora flickor blev förfärade över att vi skulle få besök i vår röra. Det fick dem till att, förutom baka kladdkaka, torka golven på nedervåningen.

Jag är förundrad och stolt för hur duktiga de är. Ja, jag skryter över mina ungar, men det får jag, för de är det bästa som finns! ♥

Ro

När själen är trött, kroppen är slut så finns det inte mycket som slår vännerna i stallet.

Det går inte att stressa där, då blir de helt tossiga. Att monotont stå och rykta en häst och trassla ut en försummad man och svans sänker pulsen till det normala och livet ljusnar upp en smula.

Det finns vetenskapliga belägg för att djur är hälsosamma för oss människor, (om man inte är allergisk då, då kan det bli riktigt tokigt det vet jag), att klappa ett pälsdjur sänker både puls och blodtryck. Hund eller katt på älderboenden har minskat användandet av lugnande medel.

Fantastiskt egentligen. 





Fast det är klart, någon som alltid är totalt avslappnad och aldrig förtar sig, borde rimligen smitta av sig.... Här har Klara bestämt att husse minsann inte ska gå en meter till, bara sitta och gosa.

Oväntat besök

Fick ett mycket oväntat telefonsamtal på vägen hem. Denna oväntade kontakten kanske gör ett oväntat, (nästan mirakulöst), besök här imorgon.

Helt oväntat kommer jag inte att städa innan besöket dyker upp, vilket jag alltid gör annars. Jag är för trött, (kanske kaffet kan kicka till mig så jag orkar förflytta mig från köksbordet till sängen).

Martin håller med mig. Vi släcker taklamporna och tänder ljus så besöket inte får panik här inne. Å andra sidan är det  för att träffa oss besöket kommer så lite skit i hörnen får väl gå an.

Tycker vi.

Och det kan inträffa oväntade saker så besöket inte dyker upp alls, det vet vi inte förrän sent imorgon eftermiddag. Då vore det ju synd om vi städat i onödan.

(Gud vad jag svamlar, dags för mer kaffe)

Lite frid

Är allt jag önskar just nu.
Kvälls-skiftet igår fortsatte hela natten. Jag gick igenom allt, om och om igen, sen ringde klockan.

Jag var mycket trött vid lunchtid. Gladde mig åt min matlåda, fiskgratäng, en av Martins (många) paradrätter. Det var väl därför min besvikelse blev så total när jag öppnade den.

Han hade haft i räkor.

Jag äter inte varma räkor, har aldrig gjort. Det är något av det otäckaste jag vet, alla kategorier. Så jag började nästan gråta där i lunchrummet. Försökte sedan byta låda med en kollega som hade wok-kyckling men det gick inte.

Men kaffe är gott, men inte så mättande.....

Nu däremot är jag äntligen mätt och belåten och njuter av mitt kaffe. Har en plan, att göra just ingenting arbetsamt resten av kvällen.

Får se hur det går.

Älska

Ikväll har jag blivit påmind om livets skörhet.

Vi var många som sträckte oss över vår förmåga men ett liv gled oss ur händerna. Tungt.

Vi vet aldrig vad som väntar runt hörnet. Vi vet aldrig vad som sker imorgon. Jag tänkte i bilen på väg hem att jag ständigt prioriterar fel saker.

Vad är väl lite smulor, en full tvättkorg och lortiga fönster. Är det verkligen det jag vill att mina barn ska minnas den dag jag inte längre finns, att jag höll fint här hemma?

Eller ska de minnas att jag älskade dem, tog mig tid och var en god lyssnare?

Jag ska se till att älska dem så de aldrig någonsin, någongång, tvivlar på vad jag i hjärtat har satt högst.

IKEA

Ska nog ta ett snabbvarv på IKEA innan jobbet. Jag kan faktiskt konsten att  ranta runt den affären på 20 min, inkl kassa-tid.
Jag måste ha blockljus samt några fler frukostskålar. Kommer därmed handla för mer än 22 kronor som notan slutade på sist men man kanske kan betrakta det som att jag har lite kontanter innestående..? *Host*

Nä. Dags att få iväg två barn till dagis och komma med det långa "omnågothändermedanduärensamhemma"- talet till Linn.

Tystnad

Alla sover.... Nej, jag och Linn är uppe och vakna. Lovis och Julia sover än. Martin åkte iväg tidigt för att kunna komma hem till Linn.
Det är hon som med jämna mellanrum bryter tystnaden här med hostningar. Hon har varit feberfri sedan igår morse så det är på väg att vända men det har i sanning varit segt.

Ska snart tvinga henne från filmen hon ser på och sätta henne framför läxböckerna. Julia hade med sig hur mycket skolarbete som helst hem till sin syster. Jag tror inte att det uppskattades.....

Nåväl. Idag börjar en ny arbetsvecka.

Det har blivit februari så den här månaden kommer ljusets återkomst märkas på allvar. Skönt.

Go gubben

Han har gjort kvällsmat åt oss alla min man.

Skinktoast, med mycket ost och nötter i, mums.

Nu har jag tuggat i mig halva utan att känna någon skinksmak. Lyfte lite och kikade in mellan brödskivorna....Nej, det finns ingen.


Söt, han har glömt den viktigaste detaljen... Nu ska jag mumsa vidare på min ost-toast

Måndagkväll

Tydligen synonymt med dålig TV.

Hittar inget i tablån, möjligen Simon och Thomas. Får nog bli en film istället, fast inte den jag vill se, den finns inte i Martins gömmor.

Imorgon ska Lovis till dagis (tack min gud!) och röja av sig lite grann. Nyheten inför imorgon är att även Julia ska vara där mellan kl 11-17. I årskurs fyra och fem ska de göra prao en dag under läsåret så det fick bli på dagis, för båda.

Mitt jobb är inte aktuellt, finns någon minimi-ålder för att få vara på sjukhus, tror det har med tystnadsplikten att göra. Martins jobb är ju inte mycket att se. Någon som pratar i telefon dagarna i ända och ränner in och ut ur verkstäder.
Farmors jobb är de på ändå ibland på lovdagar och hjälper till med kuvertklistring och annat lättare pappersarbete, de vill ju passa på att se något nytt.

Jag erbjöd mig att fråga deras farbror om de kunde få hänga med ett dagskift i lasbil, men de bleknade om nosen när de fick höra arbetstiderna....

Så nu är Julia laddad till max, har ett frågeunderlag med sig så hon kan intervjua personalen. Vi får väl se hur nöjd hon är i morgon efter fem timmar tillsammans med ca 15 småbarn...*fniss*


I sista minuten

Att jag längtar till sol och värme är det väl ingen som undgått att höra/läsa. Således satt jag tidigare idag med min kaffekopp och stirrade ut genom fönstret och dagdrömde. Om fröer jag ska sätta, om buskar jag ska plantera, vilka krukor som ska stå var. Vart jag ska ha mina pelargoner, vad jag ska ha i låtsas-brunnen bara värmen kommer, men vänta nu......PELARGONERNA!

Himmel, de stod nere i källaren och skulle ha haft vatten minst två gånger senaste månaderna. Det hade helt fallit ur skallen på mig!

Rusade ner i källaren. Och där stod de, riktigt risiga men med hopp om liv. Nu har de fått vatten samt ett mer passande boende uppe i sadelkammaren. Där är jag minst en gång per dag, oftast två och de borde lite mer påtagligt påminna mig om att ge dem vatten.
Där finns dessutom ett fönster så nu blir de nog riktigt glada. Kanske är det för varmt där, 17 grader i stället för 5 som jag har i källaren. Men fyra månaders vintervila kanske räcker. Någon som vet?




Nu är det bara att hoppas att de här krakarna återhämtar sig. Så här illa har de aldrig sett ut något år tidigare.


Lagom

I Sverige är lagom bäst. Ordet lagom finns, efter vad jag har hört, bara i vårt land.

I alla andra länder är bäst, bäst. Ganska intressant, (särskilt om man som jag sitter ensam och sjuk och barnen sover...)

Tänk tex på bad/dusch vatten.
"Nu är det lagom" säger vi svenskar.

Vadå lagom? Vore det inte bättre om vi ställde in temperaturen så det blev perfekt? När vi säger lagom måste det ju egentligen betyda att det inte är perfekt, kanske aningens för varmt eller för kallt.

Eller är det vår jante-lags uppfostran som har fött det här ordet? Vi får inte tycka att någonting är bäst, bara lagom så ingen ska tro att vi tycker att vi har mer än någon annan. Även om det bara rör sig om perfekt temperatur på duschvattnet.

Jag kanske börjar skämmas och tro, att ni tror, att jag tycker jag är mer än er om jag säger att jag har perfekt temperatur när jag duschar. Och det är i sanning hal is om man är svensk....

"Tänk, den där Maria, hon nöjer sig inte med att ha det lagom i duschen hon, nej perfekt ska det vara. Vem f-n tror hon att hon är?"

Och jordgubbar. 
"Åh, de är lagom mogna!"

Antingen är de väl perfekt mogna eller omogna? 

Finns nog hur mycket som helst om det här ämnet, men nu dök det upp en sjukling. Men jag ska faktiskt försöka utrota ordet lagom ur mitt vokabulär.

För antingen är det bra, eller dåligt.

Inte mycket att säga

Linn är sjuk.

Lovis sover än.

Jag är snorig.

Martin har åkt till jobbet.

Julia är i skolan.

Finns inte mycket att orda om.

Skräp

Nu har jag fått huvudvärk.

Men Mia och Klara är på TV:n så jag ska absolut hålla mig vaken ändå. Sen är det McNamara och Troy, hur bra tv kväll som helst.

Väl vädrat..

Det är ganska kallt här hemma för övrigt. Någon, (misstänker den yngsta) hade ställt upp altandörren halvägs innan familjen begav sig ner till Kil. Någon (typ den äldsta vuxna) glömde kontrollera sånt innan de åkte. (Jag är helt oskyldig faktiskt, till allt, för jag var inte ens hemma)

Så de senaste tre timmarna har den -5 gradiga luften strömmat in i huset. Kanske dog ett eller annat virus, ska verkligen försöka att se allt från den ljusa sidan.

Sjukdoms-träsket

Ny rapport.

Lovis: Halvrisig
Martin: Risig
Linn: Riktigt sjuk, igen

Linn deltog på  familjemiddagen hos farmor och farfar mestadels liggande på soffan. Åt artigt en halv portion, det är vad man kan få i sig när allting smakar absolut ingenting. Glassen hoppade hon över helt, säger en hel del eller? Så hon blir allt hemma med mammi (stulet från Mia och Klara) imorgon hon.

Lovis åt absolut inget men röjde med sina kusiner. Ett missöde i badkaret då Lovisa halkade ur med buller och bång fick dock tårarna att börja spruta även på Lovis, så det blev lite akut att ta sig hemåt.

Är inte Linn bättre imorgon får det bli ett besök på den exellenta vårdinrättningen som även kallas vårdcentral. Diagnos kan man egentligen lika gärna singla slant om här hemma. Kanske kan tjata mig till ett CRP om rätt doktor är där. Får jag "fel" doktor skickar han oss till Göteborg för utredning.....

Jag tar tillbaka allt om vilken otroligt sjukdomsfri höst vi har haft, nu har vi fått mer än vi behöver. Skräp.

Stabilare

Enligt telefonuppgifter från min arma make mår de bättre där hemma. Vet inte om jag ska tro på honom, han lät inte helt piggelin på rösten.

Så är det att vara arbetande, jag förlorar kontrollen på hemmafronten.

Nu håller jag tummarna att jag har klarat mig undan magsjukan. En patient och en personal har insjuknat senaste dygnet.  * Ryser*

Jag vill inte ha magsjuka, vill inte, vill inte, vill inte!

RSS 2.0