Tre systrar

Vackra, eller hur?

Min minsta och min största:



Tyvärr syns inte den tredje dottern, hon står ju bakom kameran!

Tack!

Jag vet inte vem jag ska tacka men en stort tack går iallafall idag till den som uppfann konservburken.

Efter Leklandet och en tur på Bergvik för att hitta vinterjackor x 2 samt innegympaskor känns det oerhört bra att kunna knäcka upp två burkar i en kastrull och Hokus Pokus ha middagen klar.



Ibland orkar jag bara inte med att handla och laga mat. Det tar emot något så in i bänken. Så, återigen, Tack du underbara som kom på det här med att konservera för att hjälpa oss trötta mammor och pappor på 2000-talet som helt enkelt inte orkar hacka, hacka och hacka lite mer för att få ihop en soppa till middag.

För jag som faktiskt har gjort egen gulasch-soppa några gånger vet att det är ett evigt hackande.... Fast hemmagjord är godare.

Men det struntar jag i!!!


Lovdag

Redan höstlov. Jag begriper inte hur det kan snurra så fort, livet.

Idag planeras det Lekland med Liten, De Stora får roa sig med annat.

Oväntat

Såg igår att vi var överbemannade på kvälls-skiftet idag. Tänkte en stund men gjorde ingen semesteransökan.

Imorse tänkte jag att det kanske vore skönt med en hemma dag iallafall. Fast någon annan har nog hunnit före? Chansade, ringde till jobbet. Jodå, alla var fortfarande friska, ingen hade norpat möjligheten till ledigt så nu fick jag plötskigt lite höstlov jag med!

Tre dagar hemma! Så härligt!

Ha en härlig söndag alla, jag ska njuta av den här dagen och dessutom få följa med till grannflickan som blir stora damen idag, 4 år minsann, hej och hå vad åren går.

Ojojoj.....

Avdelningen är nästan tom! TOM!

Det kan betyda två saker - antingen rasar det in patienter så vi får för mycket att göra. Eller så kommer det knappt någon och då blir kvällen fruktansvärt lång och tråkig.

Ni hör/ser ju själv, vi i vården är aldrig nöjda.....

Fast jag tog en tur på stan idag och köpte flera bra saker, det är jag nöjd med =)

Framförhållning

Jag borde ha tänt i pannan direkt när jag klev upp i morse. Men det gjorde jag inte. Jag kokade kaffe och satt sedan lugnt med min mugg medan Lovis åt frukost.

Sånt staffar sig. Nu går jag här och väntar på varmvatten för att få ta en dusch.

Att jag aldrig lär mig.

Who's that girl?

Härligt! Allt gammalt och slitet är väck.
Ännu en syssla man kan roa sig med medan barnen är i skolan - drop in klippning, helt impulsstyrd!




Givetvis blev jag inte proffsfotograf när håret åkte av men ni får en hint om att det var en hel del hår som låg under stolen!

Lönings-dag!

Tack gode gud!

Idag ska allt som fattas handlas hem och inte bara det nödvändigaste. Jag begriper inte varför mina pengar tar slut så fort numera.
Jag hade mer pengar i plånboken förra året och då hade jag ändå hästar på kontot.

Jag är övertygad om att mat etc har blivit mycket dyrare sista året. Någon annan förklaring har jag inte.

Men idag är kortet sprängfullt av pengar. Tur att det finns elektroniska pengar för annars skulle min nya plånbok explodera.

Slappa

Ledig eftermiddag. Busväder ute. Inget alls planerat. Köttgrytan på spisen skötte sig själv. Damm och tvätt under kontroll. La mig på golvet bredvid Lovis och så målade vi varsin sida i målarboken. Så gjorde jag ofta med Julia och Linn, med Lovis händer det nästan aldrig.

När vi låg där, tätt ihop på mattan och sträckte pennor mellan varandra och pratar om klätterställningar, blodproppar(?!) och bokstäver säger hon plötsligt:

- Det här är lycka det mamma, att ligga här med dig!

Och visst är det så. De där små stunderna när man verkligen tar sig tid är det bästa i hela världen.



Att jag är osminkad och blek bryr hon sig inte det minsta om heller. Jag var pecis den här stunden den bästa mamman i hela världen i alla fall (vilket varierar plötsligt åt alla möjliga håll på kort tid).
Jag noterar dock glatt att om jag ligger platt på rygg med armarna över huvudet för att ta kort med läsplattan - då ser brösten heeelt ok ut!


Tro på spöken?

Så var förvirringen över. Det är den här helgen spökena ska fram. Så efter en alldeles lagomt letande hittade jag  min lilla samling. Ska bara piffa lite här hemma så ska Lovis få placera ut dom när hon kommer hem från skolan.

Fö: är det någon mer än jag där ute som har svårt att ta till sig den här högtiden? Det känns verkligen inte helt naturligt.


Se framåt

Stora eller små eller stora delmål i livet? Timme för timme eller tio-års planering?

Det är ju olika hur man gör, själv har jag aldrig varit längre planerad i tanken än den tre-års period då jag läste till sjuksköterska. Det mesta får liksom bli som det blir. Som det faller sig.

Men en utbildning är ju väldigt planerad, över en längre tid, så det kom jag ju inte undan.

Just nu ser jag fram emot:

Onsdag och torsdag. Lediga dagar. Har inget planerat dessa dagar men är ledig, det räcker gott att bara veta det ibland.

Nästa delmål är helgen som kommer nästa vecka (läs om en evighet!) när jag är treledig (Tjho, missade i schemat och har varit snuvad på den enorma lyx som en treledighet ger). Den helgen är däremot planerad med besök av långväga gäster och det ska bli mycket roligt att få träffas igen.

Tja, sen har jag nog inget riktigt mål förrän till advent då jag ska pynta finare än någonsin. Jag har ju så underbart mycket tid numera att jag ska pyssla ihop perfektion.
Eller så fryser jag fingrarna av mig när jag strävar och byter glödlampor i slingor som vägrar lysa och resultatet blir ett icke sopsorterat trassel i tunnan.

Men vad spelar det för roll? Om det blir som man planerat? Det har inte hänt så ofta i mitt liv att allt gått planenligt utan en massa olika överraskningar, både goda och sämre, dykt upp, livet har fortsatt ändå. De där oväntade sakerna är faktiskt det jag minns bäst i efterhand.

Den perfekta dagen har jag säkert haft många gånger men det minns jag inte.  Visst är det märkligt?

Så jag fortsätter mitt liv med små mål. När J och L var små hade jag ibland halvtimmes intervaller med överlevnads strategier. Riktigt jobbiga dagar var det en enorm seger att klara de där halvtimmarna. (Enormt knäckande när den inte fungerade som tänkt också men då kom det ju direkt en ny halvtimme att lyckas med...).

Hur planerar ni livet?  Dag för dag? Års-intervaller? Tio år? Fram till den åtråvärda pensionen?

Hinner inte med

Helgerna rusar förbi.

Tack och lov har vi hunnit med en del roliga saker, social samvaro med vänner både i fredags och lördags kväll. Shopping igår så både jag och Linn fick fatt i varma skodon, Martin har varit på kurs + är nu ute och jagar.

Nu ska jag och Lovis bege oss till ridskolan och efter det är vi bortbjudna på middag.

Det där med sofftid, bokläsning och avkoppling borde också hinnas med men det får prioriteras bort. Små stunder måste det tvättas och dammsugas för redan imorgon börjar arbetsveckan igen.

Suck.

Helg med familjen?

Julia har sovit hos en kompis, ska hämtas någon gång i eftermiddag. Martin är på/håller en kurs i Sunne (har inte riktigt koll där..).
Jag och Linn ska leta vinterskor. Lovis har deklarerat att hon absolut inte vill följa med. Lyckligtvis hittade jag en oplanerad farmor som förbarmade sig över flickebarnet.

Så - två av fem är tillsammans idag. Men det kan nog bli riktigt mysigt för oss två som får vara tillsammans!

Nya sulor

Inte bara mina fötter har nytt gummi, även bilen fick igår nya, fina däck av min käre make. Monterat och klart, årets stora vinnare i alla tester gällande dubbdäck.
För jag kör dubbat och kommer nog alltid göra det. Dubbat minskar risken för dödsolyckor med 42% (Trafikverkets uppgifter).  Men det är inte helt enkelt det där med eller utan dubb. Stadstrafik, landsbygd, snö eller is?

Nå, nu har jag mina fina Conti ice på bilen iaf. Tryggt och skönt nu när vi har haft blixthalka vid flera tillfällen sista veckan. Och någon saltbil har sannerligen inte varit ute när jag åker till jobbet på morgonen!


Det är speciellt

Det här med barn och djur - de hör ihop på ett märkligt och en smula magiskt sätt som vi vuxna aldrig riktigt helt kan förstå.

Förklara gärna för mig hur det kommer sig att Klara går med på detta:



Så här låg de och sov när jag gick in för att släcka Lovis läslampa. Klara har normalt sett (om vi vuxna rör henne) nolltolerans mot obekvämhet och störningar, hon går då till ett annat ställe.

Den uppmärksamme ser också att Lovis har två nattlinnen på sig. Ännu en gåta att fundera på.....

Hå och hej

Nu är det nog dax att plocka fram vinterjackan tror jag bestämt. Lite kyligt imorse.

Jag är glad att min bil alldeles på egen hand har fixat rump-värmaren i sätet. martin letade hela förra vintern efter fel, letade säkringar etc men hittade ingen förklaring till varför den inte ville värma min lilla (?) rumpa. Nu fungerar den plötsligt utan åtgärd.

F.ö går mina fötter på egen hand i sina nya skor. Det är en ren fröjd att förflytta sig, tog en rask promenad till stora läkemedelsförrådet istället för att ta sparkcykeln.

Nu hoppas jag kollegorna rondar klart så jag får lite att arbeta med, lite långsam väntan.

Glada fötter!

På min födelsdag önskade jag mig pengar till nya arbetsskor och blev bönhörd, halleluja!!!

Idag har jag i alla hast sprungit in och handlat dyrgriparna jag så länge velat ha. De jag har på jobbet nu är hopplöst, fullständigt utslitna. Är glad att ingen ur-akut situation har uppståt sista tiden för en spurt skulle de aldrig ha klarat av med minde än att de skulle fälla mig. Imorgon åker de i sopkorgen för nu har jag köpt mina Easy Tone!

 

Har ingen kommentar till mannen i bild.


Inte för att jag tror att min rumpa ska flyttas upp till den höjd den hade när jag var 20 år utan för att väldigt många säger att det är störtsköna skor att gå med på betonggolv. Och det är det jag i första hand är ute efter (fast om rumpan flyttar några cm upp så kommer jag ju inte klaga, jag menar inte så...)

Kommer med utvärdering när jag vet mer.

Ovanligt

Men ack så roligt! Idag ( egentligen igårfast jag glömde kolla brevlådan då) fick jag ett brev i lådan. Ett handskrivet, riktigt brev med frimärke på.

Dessutom kort på gudbarnet när hon drar runt på den största bok jag kunde finna till henne på ettårs-dagen.

Jag ska se om jag kan bli en bättre människa och svara på detta brev, på rätt sätt. Inte som en kommentar på FB....


Blandat

En bra pysseldag. Hann massor i trädgården innan regnet kom. Har nog aldrig haft så mycket iordning förut innan snön. Löven sitter dock kvar på träden så den där krattningen blir väl inte av....

Har fått två inneboende i stallet, grannens två kaniner ska hålla Lovis kanin sällskap i vinter. Hon har varit lite ensam och sett uttråkad ut. Nu kan hon iaf roa sig med att jaga runt de gamla damerna som inkräktar på henes revis.

Har även hunnit med ett utvecklingssamtal. Försöker greppa nya betygssystemet. Det verkar som lärarna också gör det. Lär sig betygsystemet. Hoppas de får koll på allt innan Julia ska ha sina slutbetyg om 1½ år. Fast det är ingen ko på isen, hon är duktig i skolan. Jag är bara rädd at det inte ska komma på pränt på et papper.

Som ett extra kors i taket har jag bakat en kaka/paj/panacotta. Hittade ett recept för en tid sedan som jag blev nyfiken på, nu står den till sig i kylen och kan provas imorgon. Jag gillar att använda gelantin. Var dödligt rädd att baka med sådant för några år sedan men det är sprättlätt och ser oerhört proffsigt ut.

http://www.arla.se/Default____17653.aspx?RecipeID=33324

Här finns receptet, kan visst inte länka på vanligt sätt idag....

Kunde blivit tokigt!

Vaknade yrvaket i morse, tittade på klockan. 5.40! Varför har den inte ringt? Såg tydligt den lilla röda lampan som talar om att klockan är inställd på larm lysa.

Meckar lite oförståndigt med knapparna innan jag konstaterar - skitsamma varför den inte ringt, jag måste ju iväg!

Slängde benen över sängkanten samtidigt som jag mumlade en rad skällsord.

Det var då riddare, räddaren, mannen med koll, sträckte ut sin hand.

- Du är ledig idag hjärtat, lägg dig igen.

Javisst ja! Pricken var ju för Lovis tid. Så nu är vi uppe, betydligt senare och jag är lite lycklig över att vara ledig.

Om inte Martin hade vaknat till och märkt min hysteri hade jag redan hunnit varit till jobbet och hem igen denna morgon. Han ska få något riktigt gott till middag idag!


Söndag och nära jul

Veckorna rusar. Jag har redan lätt panik för JULKLAPPARNA.

Dom ska vara bra, bli uppskattade och framför allt - betalda. Kontant.

Så nu funderar jag så det knakar. Åt alla håll, vrider och vänder på funderingar. För det ska vara bra och rättvist på julafton. Det är viktigt. Mellan barnen då.

Mellan mig och Martin är det aldrig rättvist, Martin köper dyrare julklappar till mig än jag till honom . Trots att vi kommit överens om att inte slösa på varandra. Fast han tjänar bättre än mig (det gör väl alla utanför vården?) och jag är värd fina julklappar.... (blinkar kockett med ögonfransarna)

Lättare är att klura på hur jag ska sätta ljusslingorna i trädgården till advent. Det har jag lite mer klara funderingar på och var nära att "bara prova" lite redan idag. Sen sa jag fyskäms till mig själv och gick in.

Nu ska jag njuta ledig söndagskväll efter en bra jobbhelg. Och fundera lite mera på julklapparna.

Genus

Kom att tänka på en sak. Idag är jag ledig (ja, jag vet att  ni vet, jag har tjatat om det) och då passar jag på så gott det går att umgås med vänner.

Idag slumpar det sig att en gammal vän och en nyfunnen vän dyker upp på fika med sina barn. Jätteroligt, stugan kommer bli full av stoj och stim.

Men jag funderade lite. Har ni, som lever i förhållande och har barn, någonsin kommit hem när den manliga hälften har bjudit hem sina polare med barn?
På lunch, fika eller bara en prat/lekstund?

Eller så dum jag är, även ni utan barn, har ni hittat era män med ett gäng andra karlar vid köksbordet drickandes kaffe (öl räknas inte!) en vanlig dag, mitt på dagen?

Är det bara vi kvinnor som "nätverkar" och socialiserar oss gruppvis utan att våra män är med? Eller är det bara här hos oss det är så?
Martin umgås lika gärna som jag med våra vänner men då är jag oftast med.

Synpunkter på detta?


Vinterland

Fint? Nja, kallt är det iallafall.



- 4 grader, 14 oktober 2011. Jag har en känsla av att vi får en lika lång och kall vinter som förra året.

Lite extra

Skolfoto-dag! Lockat hår och på halvtaskigt humör. Resultatet hur de blir i skolan låter väl vänta på sig men så här såg hon ut när hon lämnade hemmet:



Lite trött i ögonen men det kanske glimmar lite mer i dem kl 9.20? Jag älskar den där gluggen! Tyvärr skymtar redan en stor framtand så den är snart ett minne blott.

Svåra frågor

Små människor är vetgiriga små människor. Jag vet inte hur många frågor jag får varje dag av vår Lilla men det är många - för många de flesta dagar.

Jag försöker svara riktigt och rätt varje gång. Det lättaste är ju att säga "Jag vet inte" men då kommer hon ju tro att jag är en idiot som inte vet/fattat någonting.

Morgnens svåraste:

- Varför måste fåglarna flyga mamma?

MItt ogenomtänkta svar blev:

- För att dom är så många så de inte skulle få plats på marken med allt som redan finns där kanske?

Har ni en bättre förklaring? Så kan jag rätta mig.

 Eller flyger de för att de kan?

Heldag

Idag ska Lovis med en kompis hem efter skolan. Det betyder massor av timmar för mig här hemma alldeles själv.

Om jag håller mig borta från alfapet ska säkert en hel del nödvändiga sysslor vara utförda innan dagens slut!

Isade planer

Planen på min lediga förmiddag var att rensa bort lite ute men det kom på skam.

Frosten ligger tjock på både växter och gräsmatta så det vill väl till att det hinner att tina upp till en hanterbar temperatur innan jag ska fara till jobbet.

Får bli Alfapet istället.

Tog en bild på frosten men hittar inte överföringskabeln.

Lite sliten

Lite trött ikväll. Hade svårt att somna efter jobbet igår, speedad som en duracell-kanin .

Ska snart gosa ner mig i soffan och njuta av en halv sovmorgon imorgon. Jag gör kväll men Lovisen behöver ju lite tillsyn, vi går dock upp två timmar senare än när jag går ett dagpass så det känns helt ok ändå.

Nu ser jag mest fram emot torsdag och fredag. Lediga dagar med vad som just nu ser ut att innehålla bra väder. Då ska jag passa på att plocka/röja det sista i trädgården inför vintern.

Ja, det blir bra.

Bank?

Vad är en bank?

För mig ett kontor där man tar ut, sätter in och lånar pengar.

Men nu ser ni kan man inte sätta in pengar hur som helst. Nej, man ska åka till stora, fina kontoret i stora stan. För bankkvinnan förkunnade med viktig min:

- Vi har slutat med all kontanthantering sedan i maj.

Kärring!

Och jag tror hon såg när jag drog in luft för att högt vråla: -Detta var droppen, nu byter jag bank!, för då sa hon med ett leende:

- Nordea slutar inom kort de också.

Och tro mig, det var verkligen ett extra besvär för mig att banken slutat ta emot kontanter. Först parkera bil, betala hutlösa pengar för att bli av med den, sedan i arg och förbannad takt promenera genom halva stan, in i en överfull bank med för få kassor öppna.

Snorkiga fröken i kassan sa också att det är bra att undvika att få kontanterna över huvudtaget. Lätt för henne att säga, hade hon sett sluskgubben som köpte hästkärran hade hon insett att av den kategorin folk är det kontanter som gäller. För att undvika att bli blåst.

Varför kan de inte bara vara lite tillmötesgående på banken? Ta emot pengar för en avgift? Skulle gärna betala för att slippa böket med en extra tur till självaste huvudcentrum.

Det går inget vidare...

Min plan att bli lyxhustru ser ut att utebli i alla fall inom den horisont jag ser framför mig nu.

Den här helgen har varit på tok för kort. Har massa fix jag behöver och vill göra men det får väl vänta. Attans det där med pengar.
Det sägs att man inte blir lyckligare om man är rik men jag som faktiskt är lycklig med livet tror nog att de kunde underlätta tillvaron en smula. Om det fanns mer av dom.

Så jag får dra mitt strå till stacken (familjens ekonomi) och gå och jobba. Men tänk om den där trissvinsten skulle ramla in?

Om jag mot förmodan råkade bli övernaturligt rik så skulle jag sluta arbeta. Ja, jag skulle det. Jag tycker om mitt jobb, mina arbetskamrater, mycket. Jag trivs på jobbet. Men om jag vore rik skulle jag göra annat.

Obetalt biståndsarbete vore en sak jag gärna skulle ta tag i. Här hemma, i vårt land till att börja med. Sommarläger för fattiga barn från stan, tigga julklappar till ensamstående föräldrar, stå i soppkök etc. Sånt som tar tid och som inte alls går att kombinera med arbete.

Men jag är löneslav och får hoppas på att jag blir en pigg pensionär så jag kan greja sånt då. Samtidigt som jag ska gosa med barnbarn, bli upptäcksresande och alltid ha nybakat hemma.


- 3

"När rimfrosten täcker vårt vackra land - rattmuff på!"

Humprogram på tv för många år sedan, och jag följer regeln, den sitter redan! Lovis hittade min rosa, fluffiga med silverglitter häromdagen och såg till att den kom på plats.

Det var ju med viss fasa jag konstaterade min vita trädgård imorse. Alla, absolut alla, mina pelargoner har stått ute. Det är inte första året det händer, att optimisten jag väntar på tok för länge innan de ställs på vinterförvaring....

Så idag får det bli en "Inför vintern" rond i trädgården. Det går inte att blunda för den.

Möbler ska ställas in, visset och fult ska tas bort, husvagn ska in under tak, dynor måste få en plats inomhus. Har två tuvor prydnadsgräs som måste grävas ner någonstans (har stått i krukor på altanen) samt några lökar som dräller omkring som måste ner i jorden.

Så det blir en utedag med allmänt fix. Inte alls så roligt som på våren när man rensar fint i rabatter, plockar fram bänkar och bord och dricker den första kaffemuggen i solväggen uppe vid uthuset.

Men det ska göras.

Mobilen

Jo, jag har ju en sån där mobil som man kan ta blder med. Jag gör det ibland, och ännu mer sällan tömmer jag de få bilder som finns.

Men nu hittade jag den här och genast började jag drömma om vår/sommar och värme. Min ben i Kroatien i Maj:



Solar utanför en grotta på väg med båt till en annan by än den vi bodde i. Håhåjaja, det var tider det!

Ser ni att jag sitter på kalksten? Hela Kroatien var byggt av det tror jag, hus, stenläggningar etc. Man tager vad man haver säger jag lite bittert som bara har lera här.

Höstmorgon

Vaknat upp till en vacker morgon. Färgerna sprakar utanför i soluppgången.

Det är fullständigt lugnt ute, inte en vindpust och nästan nollgradigt.

Idag blir det utedag. Ska hjälpa en granne att bli av med sin syrenhäck - och hjälpa kompisar att få en.

Skönt att de inte ger bort 100-åriga träd till varandra =)




Ser du det framför dig kära K, hur fint det kommer bli mot stora vägen? Om inte så bjuder jag på en bild!

Fördel....

Jag läser en hel del böcker och har en hel hög yngre medarbetare.

Ikväll har jag nytta av detta när makens arbetskamrat skickar sms med massor av vedertagna förkortningar i.

M har ingen aning så jag garvar och.. Tada! Översätter! Känner mig ung, smart och "med".

Skrattar lite rått bakom ryggen på min älskade över det faktum att jag skrev PoK på lappar och i sms i flera månader, innan han till slut vågade  fråga vad det var jag ville.... Hahahaha!

Äntligen!

Kväll. Värme i huset, jag är varm och go i hela kroppen.

God mat i magen, vin i glaset, ljus på bordet. En härlig helg ligger framför oss och vi är glada, friska och lyckliga.

Jag behöver faktiskt inte tillägga någonting alls, eller hur?

Om ni vill....

Kan ni gärna påbörja namninsamling för att höja temperaturen i mina arbetslokaler. Vi är ju skattefinansierade så ni medborgare kanske kan kämpa för vår sak.

Jag, mina kollegor och patienterna fryser. Fryser på riktigt.

Just nu är mina fingrar iskalla, har ont ända upp till armbågen. Gåshud på både armar och ben. Enl termometern är det 22 grader. Men vi har ett ventilationssystem (troligen jättebra) som gör att känslan av att det blåser är ständigt närvarande.

Lägg då till att jag som idag är mycket administrativ, sitter stilla i kortärmat (får inte ha något annat), det blir man ingalunda varm av.

För en stund sedan övervägde jag att gömma ett hett fotbad under mitt skrivbord, då är det illa för så mycket fryser jag bara vintertid vanligtvis.

Nä, det får bli till att gå hem asap.

Gah!

Jag Är Så Trött

Men har trots detta tvingat både mig själv och två barn att städa undan lite. För jag kommer inte vara piggare imorgon och då ska jag FREDAGSMYSA!

Ja, det ska jag. Måste bara jobba lite först.

Torsdag

Gråmulen blåsig höst. Arbetsdag. Väntar på att få ett faxnummer levererat, sen ska jag äta frukost.

Jag längtar efter helgen. Väldigt mycket längtar jag efter den.

Har inte mycket mer att tillägga.

Tisdag

Nu tror jag lite mindre på de där D-vitaminerna. Trött så in i baljan. Fast det är ganska normal att vara det efter fem arbetspass också. Det är faktiskt mest hjärnan som är sliten. Och rätt bortdomnad. Eller som den vore fylld med något fluffigt materierial, typ kuddstoppning.

Idag är det kanelbullens dag - det ska givetvis uppmärksammas! Stora bull-påsen är upptagen ur frysen för att avnjutas efter middagen.

Ikväll är det dessutom äntligen premiär för de desperata fruarna. Får se om jag är vaken fram till första reklamen....

Nu hände det!

Två säsonger sedan nya cykeln inhandlades. Två somrar som Lovis bara vägrat att testa den, hon ville ha sina stödhjul.

Men visst kunde hon bara hon provade!





Inte lätt att ta kort på någon som plötsligt cyklar i raketfart. Jag vet inte vem som är lyckligast just nu, hon eller jag?

Stolta är vi hur som haver! Äntligen!

Helgen går

Och jag har inte så mycket att säga.

Har arbetat och har lite arbete kvar. Satt hos grannarna igår och tjatade med vin och alfapet, trevligt men efter att ha jobbat kväll/dag är det inte lätt att hålla sig vaken.
Vi gjorde en tidig sorti och nu är jag såpass pigg att jag tror att jag kommer överleva söndagskvällen och måndagsmorgonen på jobbet.

Det var väl allt.

RSS 2.0