Valborgs funderingar

En trist dag. Ska jobba även denna lilla korthelg. Hur jag tänkte när jag la schemat vet jag inte men bra blev det inte.

Är in i märgen trött. Mentalt.

Läste något spännande på en kompis blogg för några dagar sedan.

1 -1 - 1.

Att vuxna ska vara barnlediga en dag i veckan, en helg i månaden och en vecka om året. För att ladda batterierna.

När jag hör sånt blir jag nästan gråtfärdig. Finns det någon som på fullaste allvar har det så? (Obs, det har inte vännen heller!!)
Och så funderade jag. Jo, jag är allt barnledig en del helger - när jag jobbar.
Jo, vi har varit utomlands korthelger jag och Martin de sista åren - men då har faktiskt Martin jobbat och vi har fått umgås med icke egenvalt resesällskap. Känner inte att det räkans.
Någon natt på hotell har vi haft genom åren - erkänner. Men det skäms jag inte för heller.
Jag är så tacksam för den hjälp vi fått under åren för de små andningshålen utan barn som inte har varit arbete.

En veckas barnfri ledighet har vi haft en gång de senaste 16 åren, det var för tretton år sedan. Cypern.

På nåt sätt känns det som vi har mindre egentid nu, jag och Martin, än när barnen var små. Då la de sig tidigt och vi hade kvällarna för oss själva. Med film, spel och inte minst för samtal.

Nu är alltid någon vaken och närvarande. I varje vrå av huset. Det finns ingen möjlighet att ha ett vuxet samtal här hemma. För allt ska inte barn höra även om det inte rör sig om några stadshemligheter. Någon sorts barnfri sfär måste ändå få finnas.

Samtidigt är jag så glad att de är här hemma för de kommer vara hemma även ikväll. På en av de största ungdomsfylle-kvällar som finns. De trivs ju här på något bakvänt sätt även om vi bråkar så rutorna bågnar i bågarna ibland. De bjuder hem vänner hit och umgås och myser.
Så ska det vara. När jag räknar lite så har vi gjort mer än hälften. Av våra barnår. Om 13 år är garanterat även Lovis på väg ut genom dörren och då får vi all tid och tystnad i världen till vårt förfogande.

Nu ska den trötte och bittra helgarbetaren göra sig iordning. Och börja tänka mer positivt. 13 år går jättefort och någon natt innan dess kanske hon lyckas sova någon annanstans efter att systrarna flyttat hemifrån? Så redan om fem år finns den nog där - egentiden och tystnaden.

Överlevare

I'm done! Det gick. Den här helgen är till ände.
Dubbelpass, enormt många "snabbfix" har gjort mig helt förbi i huvudet. Tusenmiljoners småfix är värre än stora trauman. Strax innan min avlösare kom susade det i min hjärna.
Men nu är jag hemma. I min soffa. Med en helt obokad dag imorgon. Sovmorgon ända till 7.30 (gråter i själen).
Sen är det på't igen. Kanske lika bra. Den där riktigt härliga våren kommer ju inte iaf. Fast familjen har skurat och fixat altanen när jag jobbat så blir det varmt har de förberett allt! Goa dom!


Fredag

Lugn morgon här på jobbet. Någon märklig helgkänsla har infunnit sig. Fast den inte alls borde.
 
Avdelningen är alldeles för belagd för att vara så långt gången fredag. Jag har allt för många på min alldeles egna lista som jag jobbar med (fast inget händer), jag har bokat mig att jobba dubbelt imorgon samt den egna söndagsturen ovanpå det. Tredje jobbhelgen i rad - känn på den liksom (eget misstag).
Borde därför inte ha den allra minsta helgkänsla. Men det är nåt i luften.
 
Tja, med hyggligt pass framför mig imorgon och en Liten unge på disco ikväll hoppas jag att det finns ork till ett litet glas vin framför tvn ikväll. Sen tidig nattning och så får jag träffa familjen på söndag eftermiddag.
 
Tur att jag trivs med mitt jobb.
 

Ingenting går enkelt

Kollade försäkringskassan idag. Har aningen färre dagar än vad jag räknat med. Eller om Martin har mer egna dagar än vad vi visste. Tokigt blev det ialla fall.
Så nu blir det väl gnäll i flera led men jag måste få till sommaren för vår familj. Lovis ska inte behöva vara en minut på sommarfritids där hon vantrivdes så kollosalt förra året.
Var och en är sig själv närmast. Så är det. Men just nu blir nog inte mitt sommarschema till belåtenhet för alla. Rent formellt. I teorin blir det samma sak - jag blir borta i sex veckor. Punkt.
Fast jag kommer säkert få försvara det och frågan är om jag orkar med det. För jag har inte något större tålamod med att försvara mig just något.
Jag vill bara att livet ska fungera - hyggligt. Har inte ens kravet att det ska vara utomordentligt.

På väg mot självförsörjning.

Sommarjobb. Det allra första betalda.

Tre veckor inbokat, anställningsavtal skrivet.
Det är på riktigt.

Allt i allo uppe i Frykerud. Stolthet i mamma-hjärtat. Förhoppningen om att hon från nu lär sig att det lönar sig att jobba.


Vilsen

 
Jag har känt mig borttappad ett tag. Lite vilse. Ur spår. Men jag tror att jag vet var jag är nu. Nu ska jag bara "ta mig hem", ni får ha tålamod.
 
Mitt nya motto är taget från Hitta Nemo:
 
"Fortsätt simma, forsätt simma" // Doris
 
 

Vem ska jag tro på?

Imorse när Liten åt frukost kom nyheterna med vädret på radion.
 
Lyssnade spänt och med stora förhoppningar.
 
" Vädret idag kommer vara mulet med regn i nästan hela landet utom i fjällen där det är risk för snöbyar.... Temperaturen idag..... bla bla, bla."
 
Ingen fin dag för att locka fram fräknar i solväggen tänkte jag besviket. Igår frös jag i snålblåsten och gick in trots att jag egentligen ville vara ute.
Prackade således på Lovis regnjacka och gummistövlar. Kontrollerade x 2 att regnbrallorna låg i ryggan. För - det skulle bli riktigt dåligt väder.
 
Lovis traskade ut till skolbussen. Fem minuter senare bröt solen fram ur det jag trodde var superkompakt molntäcke som låg över vårt land från Ystad till Haparanda.
Tänk vad det går att missförstå en väderleksrapport.

Irritation

Igår hade jag blogglust. Kom på säkert tio slagkraftiga, roliga små inlägg med bild och allt.
Då fungerade inte appen. Slängde den och hämtade en ny, Nej. Inte.

Fungerar inte idag heller så några bilder hur jag har det här hemma blir det inte. Fritt fram för fria fantasier för er med andra ord. För jag orkar bara inte med att ladda över och hå och hej. Jag är en väldigt bekväm människa.



Prata först och tänka sen

Idag ska jag till Sunne. Till en inspirationsdag om äldres hälsa.

Jättekul tänker ni kanske.

Absolut. Om det inte varit så att ett missförstånd till slut gick så långt att jag ska stå och inspirera i 20 minuter. JAG!

Min chef misstolkade och blandade ihop flera olika mail och plötsligt hade jag inte bara blivit anmäld till Stockholm utan även till Sunne - tokigt. Sa i ett svagt ögonblick att om nu alla ändå redan tror att jag ska prata i Sunne så kan jag väl lika gärna göra det... Dumt.

Så nu sitter jag här hemma med hjärtklappning. I fel kläder. Ville ha klänning, känner mig alltid fin och välklädd i klänning men regnet vräker ner och det blir inte bra med den våriga söta med solkyssta nylonstrumpor till. Det känns nästan upproriskt.

Nu måste jag verkligen göra mig så fin jag kan.

Tid

Jag vet inte om det är vintertröttheten som fortfarande håller mig i ett järngrepp eller vad det är som händer.
 
Men det fattas tid för mig. Massor med tid. Jag vet inte var den är!
 
Nu står snart våren här och jag begriper inte hur jag ska få ihop allt jag måste, borde och vill. Troligen får tiden gå till måste och borde i första hand och om det blir lite över får det bli sånt jag vill. Fast det kommer bli korta stunder åt gången, det är ett som är säkert.
 
Övrigt:
 
Våren kommer. Underbara vårtecken kommer varje dag.  Igår var dikena häromkring fulla i tussilago! Blev så glad och rusade ur bilen till vårt egna hörn i trädgården där vi har egna - och jomenvisst. De stod där, de där första, tilltufsade.
Imorse blåste det väldigt - då blir det temperaturskift vilket bara kan betyda en sak - värmen blåser hit!
Vi har tranor på gärdet nedanför, roligt men de stör! De har ett läte som inte tilltalar mig. Högljudda är dom också. Lyckligtvis sover de om natten. Tyvärr går solen upp tidigt....
Stora sträck med svanar korsar vårt hus varje dag.
 
Så nu.... Nu snart....

Ironi..

Jag har fler besökare varje dag som jag inte skriver än när jag gör det...

En längtan

Till riktig vår. Till sommar.

Det är lite rörigt i mitt huvud så den där semestern fram i juli kommer sitta fint!

Ikväll blir det arbete, hoppas på en lugnare kväll än gårdagens dagtur.

Fredag

Annorlunda schema den här veckan, har gjort egna byten för att gå på begravning i eftermiddag.

Blir varken det ena eller andra men det går det med

Lusten att blogga finns just inte riktigt längre. Har fullt upp med livet i största allmänhet.

Det är först och främst för ni egen skull jag skriver och ni som läser här tror jag känner mej allihop, så det är ju bara att ringa om ni undrar något särskilt, hahaha!

Men jag lovar, jag går inte på baler i främmande, spännande länder. Rör mig mest mellan CSK, Ica, tvättmaskinen och motionsrundan.

Kunde vara roligare men det kunde också vara värre.


Det var då själva fan!

Förlåt kraftuttrycket men en viss bitterhet ligger bakom.

Rökstoppet håller i sig och jag sväller, sväller och sväller.

Försöker verkligen att röra på mig mer och mer men det hjälper inte! Fluffet sprider sig i rasande fart.

Jag har inte råd med en helt ny garderob. Snart finns inget kvar i byxväg för mig att klä mig i på morgonen.

Så igår startade kriget mot rökstopps-kilon. Noll kolhydrat. Fem km PW med handledsvikter efter jobbet (brukar inte orka på eftermiddagarna men nu får det bli så).

Idag cyklade jag totalt två mil för att få hem tvättmedel, nu njuter jag av en brunch för väl utförd morgon motion.

"Man går inte upp så mycket i vikt när man slutar röka" - största myten?

Visst har jag ätit mer men inte i förhållande till viktökningen. Inte på långa vägar.
Min metabolism är helt vilse.


På väg....

Tändare i fickan. Gummistövlarna står startklara i hallen.

Trädgårds-kläderna framplockade och de passar.

Blir glad när jag tänker på att min vän kommer flytta till dessa kläders hemort. Som ofta har världens rea. Vännens konto kommer få eget kortnummer för penga-överföring, fniss.

Nu ska det eldas!


Sköna söndag

Slut på påsklovet. Några flämtande timmar kvar.
Ser ut att bli fantastiskt väder. Jag ska greja i trädgården idag om det är lika skönt som det ser ut där utanför. Lätt att vilseledas när man som jag sitter med fötterna på värmegolv och gott kaffe i handen. Då har jag det så bra att kg glorifierar övrig omgivning.

Martin ska byta till sommardäck på min bil idag. Hoppas nu innerligt att vintern är slut!
Men imorgon ska min lilla pärla besiktigas och det gör jag alltid med sommardäck. Varför vet jag inte, jag har utomordentligt bra vinterdäck så det skulle inte bli minsta påpekande på dom heller.
Men traditioner är traditioner. Tyvärr kan jag inte komma med nytvättad bil imorgon om det inte är superlugnt på jobbet då förstås.
Jag har som det ser ut inte många minuter mellan min slutajobbettid och min besiktningstid. Hoppas det inte blir något oväntat vid tre imorgon!

Nä. Lite påtår nu så ska jag få ut och greja lite sen.

Ha en fin söndag alla!


Första

Martin och jag tog en promenad igår efter middagen.
När jag kom hem mötte jag Lovis på farstun.
- Jag går upp till F och I (grannungarna), jag skrev en lapp! Fast.... Den stämmer ju inte längre... Solen gick i moln och då frös jag.

Men sött är det tycker ju jag som mamma.




Hemma

Njuter i köket av eget kaffe. Med riktig grädde. Utan något märkligt skum ovanpå, lär mig visst aldrig att älska det där dyra, fina kaffet.
 
Här hemma skiner solen! Oh så härligt.
 
Igår kom det ett snöoväder in i London och jag blev nästan skräckslagen då de stänger hela landet för minsta lilla flinga. Vårt flyg! Tänk om vi inte skulle få komma hem som planerat?!
Men vi hade tur, det övergick i ett nästan obefintligt regn och till skillnad från SJ så lyckades vi trots sen start komma hela 7 minuter tidigare till Landvetter. Inte illa!
 
Där stod stackars Martin och väntade på oss och tog oss hem. Nu är han på jobbet. Kraken. Lång bilfärd ToR igår och sent i säng i natt. Han ville nog ha hem oss.
 
Summa summarium. Resan har varit riktigt bra. Så. Nu ska jag packa upp, umgås med Liten, åka och handla, sitta i solen, fredagsmysa så där ordentligt.

Sista rycket

Utslitna fötter. Ett konto dom tömts i lavinartad fart. Som en elmätare tickar upp när det är -30 grader, fast tvärtom. Å så en liten längtan till dom där hemma. Igår satt jag och J och tittade på kort på Lovisen - saknad!

Ni förstår.

Vad vi ska göra idag vet jag inte riktigt. Det ska vara ganska underhållande, gärna billigt och helst inomhus för det här landet har då inte bjudit på någon vårvärme kan jag garantera.


Sista rycket

Utslitna fötter. Ett konto dom tömts i lavinartad fart. Som en elmätare tickar upp när det är -30 grader, fast tvärtom. Å så en liten längtan till dom där hemma. Igår satt jag och J och tittade på kort på Lovisen - saknad!

Ni förstår.

Vad vi ska göra idag vet jag inte riktigt. Det ska vara ganska underhållande, gärna billigt och helst inomhus för det här landet har då inte bjudit på någon vårvärme kan jag garantera.


Det tär

Semester i storstad är ju inte att leka med. Tur jag är ledig några dagar bär jag kommer hem!
I morse värkte fötterna redan när jag vaknade. Jag hade inte ens tassat in i badrummet med de utslitna stackarna.

Plånboken tar också stryk. Nu är samtliga fyra resenärer panka. Tur Martin råkade koppla ett extra kort till mig en gång i tiden, till hans konto. Nu handlar jag friskt med det! Växlingskursen är ju bättre än på många år så han kan väl vara nöjd med det....
The London Dungeon var för övrigt en fullträff. Dyrt och en kö som nästan tog död på mig innan vi kommit in men sen var det en upplevelse av stora mått. Jag, gamla människan, pep och skrek som en fjortis, gömde mig, sprang och hade hur kul som helst!
Julia och Linn var också supernöjda med det hela.
Eftermiddagen har spenderats på små pubar och slö-titta i affärer.

Nu sitter vi i en hygglig bar på hotellet. Den har vi inte sett förut utan två kvällar suttit i en bedrövligt ful lokal med full takbelysning, mysfaktor igen alls. Men den här var fin så vi kände oss tvungna att ta en sängfösare så här sista kvällen.

Fast det är bara vi här. Lite kul nyss när Nina frågade om hon kunde ringa sin man.
- Tror du jag kan ringa härifrån?
- Varför skulle du inte kunna göra det?
- Ja, det kanske är oartigt...
(Tillägg. Jag sitter och bloggar. Vi har varit vänner i si sådär 30 år och har väl inte så där extrem hyfs mot varandra. Vi tål definitivt att den andre ringer sin respektive!)
- Oartigt? Mot vem?
- Eh..... Bartendern??


Törs vi?

Idag ska vi iväg till London Dungeon. Utställning (?), museum (?), teater (?). Skräck och äckel är väl temat iallafall som jag förstår.

Mer info kommer i kväll!


Äh

Allt krånglar med bloggen, vi var på Victorias secret idag och vi blev väl förtjusta allihop. Bild på den fina rosa påsen kan dock ej läggas ut.


Åh!

Den som ändå vore miljonär. Varit i en tjej-affär som slår allt jag tidigare sett.

Omklädningsrummen var helt magiskt fina. Och så fick man leta i små byrå-lådor vid behov, kändes märkligt lyxigt.

Om vi handlade? Jodå. Fast återhållsamt och behärskat. För lite vin på lunchen?

https://cdn2.cdnme.se/646273/7-3/pic_515b278ce087c30c21143ed1.jpg">https://cdn1.cdnme.se/646273/7-3/pic_515b278ce087c30c21143ed1.jpg">https://cdn2.cdnme.se/646273/7-3/pic_515b278ce087c30c21143ed1.jpg%3C/a%3E">https://cdn3.cdnme.se/646273/7-3/pic_515b278ce087c30c21143ed1.jpg">https://cdn2.cdnme.se/646273/7-3/pic_515b278ce087c30c21143ed1.jpg%3C/a%3E">https://cdn1.cdnme.se/646273/7-3/pic_515b278ce087c30c21143ed1.jpg%3C/a%3E">https://cdn2.cdnme.se/646273/7-3/pic_515b278ce087c30c21143ed1.jpg%3C/a%3E%3C/a%3E">https://cdn2.cdnme.se/646273/7-3/pic_515b278ce087c30c21143ed1.jpg">https://cdn2.cdnme.se/646273/7-3/pic_515b278ce087c30c21143ed1.jpg%3C/a%3E">https://cdn1.cdnme.se/646273/7-3/pic_515b278ce087c30c21143ed1.jpg%3C/a%3E">https://cdn2.cdnme.se/646273/7-3/pic_515b278ce087c30c21143ed1.jpg%3C/a%3E%3C/a%3E">https://cdn3.cdnme.se/646273/7-3/pic_515b278ce087c30c21143ed1.jpg%3C/a%3E">https://cdn2.cdnme.se/646273/7-3/pic_515b278ce087c30c21143ed1.jpg%3C/a%3E%3C/a%3E">https://cdn1.cdnme.se/646273/7-3/pic_515b278ce087c30c21143ed1.jpg%3C/a%3E%3C/a%3E">https://cdn2.cdnme.se/646273/7-3/pic_515b278ce087c30c21143ed1.jpg%3C/a%3E%3C/a%3E%3C/a%3E">https://cdn1.cdnme.se/646273/7-3/pic_515b278ce087c30c21143ed1.jpg" class="image">


Liten får stå kvar

Det här skulle ju aldrig hända hemma! Om en skyskrapa sätts upp får ju en liten sketen pub rivas....


Wiiiii

Ny väska! Från en kedja som inte finns hemma.
Dom har så många fina väskor att jag vill köpa allesammans. Ajajaj....


Karta på våningsplan fem....

Inte svårt att gå vilse här.


Dag ett

Resan gick bra. Inte ett endaste missöde. Linns öron var bara lite besvärliga men flygsjukan lyste med sin frånvaro.
Alla anslutningar klaffade så jag nästan blev tårögd. Inte ens SJ klantade till det.

Väl här var hotellet bättre än vi vågade hoppas. Ett virrvarr av rum gör att jag och Nina max kommer vara salongsberusade när vi går till hotellet på kvällen, inte en chans att hitta rummet annars!
J och L delar till sin stora förtjusning rum utan vuxen, på ett annat våningsplan. Där lever de säkert loppan men det ögat (mitt) inte ser gråter det inte för....

Idag turistade vi alldeles förfärligt. I vidrigt isande vind gav vi oss först ut på frukost, sen en buss-guide genom stora delar av stan.
Ute och gick runt Towern. Frös nästan arslet av oss. Njöt av värmen och det goda i muggen i söt Starbucks-stuga i St Katharine docks. Fortsatte sedan. Hoppade av vid Oxford street och hann spendera lite pengar innan fötterna värkte hem oss till hotellbaren. Så här sitter vi nu. Snart piff sen blir det middag i chinatown.

Vi har det bra! Nu byter jag helt bisarrt svettiga skor med ett barn. Livet är spännande.




RSS 2.0