Ingen frid, ingen ro.

Skulle bara springa in en snabbis på Coop för att köpa frukt till ungarna (akut slut) och där kom dagens första psykbryt.

Folk har tydligen börjat hamstra på sig mat inför påsk. Köerna var korta men satan vilka berg med föda det låg i vagnarna!  Jag stod där, med mina bananer och äpplen och tänkte nästan vråla ut att affärerna har öppet även efter påsk.

Skyndade sedan till dagis där Lovis bara vägrade att följa med ut till bilen. Nytt beteende. Pockade, lockade, sa hejdå och gick. Ungen lika trumpen och bars tillslut storgråtande ut till bilen medan hon mässade att hon inte tyckte om en endaste medlem i vår släkt......

Väl hemma möttes jag av en flicka som blivit medbjuden till fjällen över påsk och ville att jag skulle ringa mor till värd-familjen för att få alla detaljer. Middag skulle lagas samtidigt. Martin stod och skar kakelplattor för fulla muggar, då ringer soc för att boka möte.
Svetten började tränga fram i pannan och hur det nu än var så kom vi inte fram till något mötes-datum idag heller utan ska höras igen.

I med maten i magen, ut i stallet för mockning och nu är verkligen allt nerpackat för Linns semester och det är bara städning kvar.

Exakt 58 minuter kvar till final och då jädrar ska jag se på hockey.

P.s. Nycklarna är fortfarande väck, trots att vaktmästaren klippte mitt hänglås idag. Trodde i min enfald att det på något magiskt sätt skulle göra att de plötsligt låg på bordet här hemma men, nej.