Lovis lägger nu gärna och ofta högljudda pruttar var hon än befinner sig. Skrattar sedan hejdlöst över sin förmåga.

Jag är inte ett dugg road kan jag säga.

Någon där ute som vet hur jag får henne att lägga av med det där?

Inte helt socialt accepterat och då ingen av hennes storasystrar har betett sig på detta vis har jag ingen erfarenhet av sånt här. (Hon rapar gärna ljudligt också så jag tar emot tips om det med)

Orkar inte ens diskutera eländet mer än så, mest en minnesanteckning för eget bruk.

Blir ju snart helt själv här hemma en hel vecka. Troligen kommer saknaden efter familjen bli svår efter si så där fyra-fem timmar.

Men jag försöker planera för att döda tiden som jag inte ska arbeta, idag köptes den här (specialpris för konsum-medlemmar):

Egentligen är jag inte längre något stort fan av Ayla men man ska väl läsa den sista när man läst alla andra? Någon sorts förströelse erbjuder den väl.

Jobba, handla, hämta på dagis, hem i grytorna och ut på promenad.

Så är plötsligt klockan över sju och inte ett finger har lyfts för ordning och reda här hemma. Och inte finns det lust heller.
Nu blir det nog bara dusch, soffhörna och spara på krafterna inför de hårda arbetsveckorna som troligen väntar runt hörnet.

Drog upp rullgardinen och möttes av vita gräsmattor. Men snälla! Kan det inte få bli vår någon gång?!

Tittade sedan i min kalender hur det ser ut med arbete framöver. Ojdå. Martin och barnen åker till fjällen på söndag och jag tänkte verkligen på det när jag la schemat. "Då jobbar jag på under tiden!", hurtigt och jäkligt dumt tänkt ser jag nu i efterhand.
Nu ser framtiden ut enligt följande:

Jobba 4
Ledig 1
Jobba 4
Ledig 1
Jobba 2
Ledig 1
Jobba 4

Efter det går jag på tre-ledigt (alternativt inläggning på någon klinik). Men nu är det faktiskt inte så långt kvar till sommar och semester. Nu går det undan + att jag har ett lite tunnare schema i Maj.

Det kommer gå detta med.

Klockan är ju omställd så Liten sover än. Men inte jag. Jag har å andra sidan sovit väldigt mycket under helgen och kunde inte ligga kvar i sängen längre.
Ändå känns det lite avigt, varför kan inte jag få ligga där bredvid minstingen och njuta lite? (Hon kom över någon gång i natt, sällsynt men mysigt).

Dagen är planerad med roliga sysselsättningar. Först ska vi iväg på fika hos K, A och N, alldeles för länge sedan sist.
När vi ändå rör oss i de kvarteren tänkte jag hoppa in i Ilanda och kolla utbudet av gummistövlar efter kommentaren:
- Mamma, det komer in vatten....

Då är ju en gummistövel tämligen värdelös. Kanske har dom lite mysbyxor, tights mm där också så hon får något helt med sig till fjällsemestern. Nu finns det nästan ingenting i den vägen hemma då hålmonstret varit framme på varenda knä!

Julia och jag kunde idag öppna stalldörren och har äntligen mockat/sopat ur stallet efter hästarna. Så skönt att ha det gjort. Ett hyggligt stort förråd har vi nu att bara fylla med skräp....

Plötsligt dök det dessutom upp en röris som ska hjälpa oss med badrummet på övervåningen, det som jag nästan tappat hoppet om. Känns som ett startskott även om absolut inget kommer hända de närmaste två veckorna (möjligen omfattande näthandel inför det som ska monteras). Så snälla Calici, hälsa inte på oss förrän om tidigas två månader!!

Nu har vi dessutom varit fräcka och bjudit ner oss till Martins föräldrar på hockey, som av en slump blir det middag också, så trevligt!

En härlig söndag med fin balans mellan nytta och nöje!

Man ska inte vara impulsiv och galen. Inte utan att först att ha kollat upp utrustning, samt servat sina grejer.

Det är ungdomligt och härligt att göra lite hur som helst men jag är för gammal för att sova i en husvagn utan fungerande värme.

Nu hade vi varit välkomna in, det är jag säker på, men någon gång i natt när det kalla faktumet verkligen gick upp för mig vågade jag inte ens stoppa ut en tå utanför täcket. Än mindre gå genom kalla natten 15 meter in i huset.

Således behöver vår lilla husvagn en översyn nan vi drar iväg på nya äventyr.

Men vi hade en härlig kväll med våra vänner! Mycket prat och skratt, god mat och fina semesterkort. Olyckligtvis klippte mina ögon igen alldeles för tidigt men jag ser nästan mest positivt på det.
Har man vadrat genom sömnlösa nätter och varit superpigg uppskattas trötthet och sömn.

Jodå, efter att Martin hackat och saltat och hackat mer fick han upp dörren och fram husvagnen från logen.

Nu är det bäddat och lite snabbt iordningställt för årets absolut första tur. Vi ska campa ända borti Grums, på en garageuppfart.

Praktiskt att ha en egen gäststuga att ta med. I natt blir det väldigt rymligt dessutom i vårt lilla hus, här hemma kommer de stora flickorna husera själva med matlagning, smågodis och film. Och kompisar då förstås. En hel flock med fnittriga fjortisar.

Känns bra att åka hemifrån! =)

Älskar ägg och har alltid gjort det. Däremot blir jag våldsamt sur när jag får ett svårskalat. (Ja, jag vet om det där med kallt vatten, färska ägg etc).

Man kan ha en hel gryta med ägg som är kokat under samma premisser och så är kanske hälften svårskalade. Riktigt illa tex om man ska göra fina ägghalvor.
Nu skulle jag inte göra det i morse men 2/2 ägg såg ut som missfoster innan jag var klar med dom. Och mycket blir slängt.
Irriterande som sagt. I-lands problem? Ja. Det med.


Vet ni att ägg innehåller alla vitaminer och mineraler som vi behöver utom c-vitamin? Att i ett enda ägg finns hela dagsbehovet av B12?

Är bortbjudna till vänner ikväll. Nu velar jag lite fram och tillbaka:

Dricka vatten och fara hem när Lovis lackar ur

elller

Dricka vin och ha husvagnen på uppfarten i ett villa-kvarter.

Det är inte riktigt vår än.

Vi klev ut på altanen med vårt kaffe på maten, stängde alla dörrar och kämde på elvärme men frös in efter trettio minuter.

Tänk att den där våren ska ta sån god tid på sig varenda år!

Yes! I made it!

Nu är det bara att vänta på Martin som kommer med pizza. Sen ska jag hänga i soffan och ha det hur skönt som helst hela långa kvällen.

Det är jag värd!

Har jag uppfattat det korrekt att det var i dag för typ 2000 år sen Maria hade hemligt möte bakom någon palm med Josef och råkade bli med barn?

Ja, sånt går ju an där nere i varma länder, få kvinnor i vårt land har heta möten bakom granarna idag iaf, det är på tok för kallt. Men kul att vi kan fira hennes date med våfflor, även om vi har planerat hämtpizza.....

Fyra timmar kvar till helg, och jag har det sååååå lungt, vill bara slå av datorn och gå hem.

Trött, tröttare, tröttast. Har inget klämmigt att skriva egentligen.

Mer än att vi har tjuvstartat både helg och sommar-kväll.

Nya möblerna till altanen har kommit, vi satte ut dom slog på infravärmen, slog oss ner. Så dök grannen upp och vi sippade ett varsitt halvt glas vin.

Imorgon eftermiddag blir det helg. Just nu står det klart för mig (IGEN! Lär mig aldrig lägga schema tydligen) att jag inte är skapad att göra fem pass i rad. Blir så trött.

Får lätt panikångest över det faktum att jag inte under några som helst omständigheter bör vara borta från mitt arbete imorgon.
Vi är sällan sjuka här hemma men imorgon får det inte bli, har nämligen inte mindre än tre vårdplaneringar! Allt på en gång. Säkert skulle det lösa sig ändå om jag slinter med kniven i köket och kapar armar och ben men det är inte roligt för kollegorna att städa upp det där, särskilt inte som jag har information i huvudet som är för känsligt att skriva i en journal.

Så håll tummarna. För friskheten!

För övrigt lider jag just nu av telefonfobi. Ring mig inte före lördag. Samordnare några dagar har den effekten på mig.
(Men små rara kommentare här eller på FB går bra, de måste man inte nödvändigtvis svara på och vill man svara kan jag göra det när jag har ork).

Jag har fått ovärderlig hjälp av Linn att plantera om pelargonern. Dom är inte jättemånga men trevligt med en stund på tu man hand, och hon börjar få rätta knycken, kommer bli en bra dräng av henne!

Haft lite panik för de där rackarna men nu står de i en härlig blandning av plantjord och kogödsel. Känns bra. Nu kan jag släppa tankarna på dom några veckor och börja med fröerna, hå och hej vad tiden går!

Kallas även äktenskapstycke, kaka söker maka etc. Men Martin och jag gillar att handla, så är det bara.

Idag stod jag och velade på Bergvik. Ringde min man som kom ut och hjälpte mig med lite beslut (att jag behövde en kombi var uppenbart redan tidigt i handlandet).

När han dök upp velades det inget mer. Allt fick följa med hem. Är nu lycklig ägare till parasoll-fot, parasoll, nya krukor, terassvärmare samt kogödsel i påse mm. Allt till härliga rea-priser, rena fynden om ni frågar oss. Bara parasoll-foten var sänkt med 600 spänn! Då är det roligt att handla!

Sen for vi vidare för att se på möbler till lilla altanen. Självklart slog Martin till, det hade inte jag gjort men visst är jag glad att han kunde ta lunch med mig!!

Våren.

Det har varit plusgrader hela natten, nästan så jag frestas att sätta ut pelargonerna.

Nä, just det, de är inte omplanterade än och detta underbara blir det bakslag på men iaf, den är här!!! Just nu blir jag lätt lycklig över alla löta kläder som dagligen släpas från dagis.

Ja, jag har träningsvärk men åh, vad jag längtar tills vägarna blir torra och fina och jag får börja lufsa iväg igen.

Lite grusknaster, lite skön musik i öronen.

Har börjat fnula lite på en ny runda, som jag bara har ridit förr. I skogen, den riktiga skogen som luktar gran och mossa. En stig som bara några få rider och mest hålls upptrampad av vilda djur. Har hållt bort den eftersom det är så lång sträcka på asfalt och jag vill dels inte springa längs vägen där jag syns för bra och sen tror jag inte det är bra att springa på så hårt underlag. Dessutom är totalen lite för lång tror jag (tog ca 50 minuter med Majas ben).
Men idag ramlade poletten ner - jag kan ju vända!

Så bort snö, kom sol och torka upp stigen i skogen, nu vill jag ut!! (Dessutom är min lilla MP3 spelare nyladdad med härlig musik, så jag är redo!

Minut för minut har kroppen gjort mer och mer uppror efter behandlingen den fick igår. Jaga runt tolv-åringar och en liten sketen boll på en innebandyplan är den inte van vid. Och det talar den om vill jag lova.

Ljumskarna smärtar, fötterna värker, ryggslutet har låst fast sig känns det som och låren är "för korta".

En gammal, sliten kärring, det är vad jag är. Med ledvärk överallt och stel som en pinne. Efter maten får det bli en lång promenad och se om det kan lossna lite, någonstans, vartsomhelst.

Jag vill ha fler sådana här helger. Flera om året. Absolut inte varje helg, det jag är för gammal för, men jag har haft riktigt roligt hela helgen.

Träffade gamla kompisar och kalasade bra i fredags med både nya och gamla kamrater. Botade mig så gott jag kunde och träffade nya ansikten på lördagskvällen. De var väldigt olika men jag såg karaktärsdrag hos dem alla som jag tycker om.

Dagen idag en riktig familjedag, långpromenad i solsken, kaffe på altanen, föräldramatch (vi förlorade på straffar) och har nu avnjutit en mycket god söndagsvickning med alla runt bordet och levande ljus.

Nu väntar en arbetsvecka och nya utmaningar.

Men hon har ju ett fantastiskt fint motiv och då är det ju svårt att misslyckas, eller hur? Julia går hur som helst runt och tar kort mest hela dagarn och nu fastnade vi. Sött kort tycker jag.

Var på liten tjejmiddag igår, mycket trevligt. Jag är exlusivt inbjuden till denna grupp med kvinnor och planen är att vi ska träffas några gånger per år.
Mat och dryck är givna punkter och en hemlig "happening" ska arrangeras och sedan utföras.

Igår hade vi blivit inbokade i en för kvällen stängd blomsteraffär. Vi drog efter andan när vi såg vad vi skulle göra och :
- Det går aldrig!, känslan steg.

Men visst kunde vi! Alla fick jättefina arrangemang med sig hem, och roligt var det!




Made by me.....!

Nytt kalas.

Men ikväll tar jag bilen. Är i det där läget när man tyst väser: - Jag ska aldrig mer dricka alkohol.

Tyvärr glömmer man bort det efter några dagar men ikväll blir jag vit. Som snön.

Nu blir det promenad ovanpå frukosten, kalaset igår var kanon men maten en katastrof för min del och jag var på tok för berusad att ens komma på att äta innan jag la mig.... Nattamat som är det bästa som finns bommades å det grövsta.
Blir en ätardag, det känner jag redan nu.

Dagen idag är lite hur som helst, upp och ner och det växlar ta mig tusen varje timme. Är det inte det ena så är det det andra.

Jag radar upp det positiva:

Lovis leker snällt med sin alldeles nyinköpta, egenhändigt byggda lego-husbilen. (Jag hjälpte faktiskt bara till ytte-pytte)

All helgens mat är inhandlad och inställd där den bör vara.

Tvätt och dam är under kontroll, inte nitiskt rent som annars men just nu finns det en gräns.

Snart ska jag hoppa i duschen och fixa mig för stort kalas.

Allt trist och tråkigt som händer och alla tankar som far runt omkring ska under kvällen få vara, jag tänker på er som behöver stödtankar, det vet ni!

"Snön faller och vi med den...."

Nej, kanske inte så illa men nog tog det ner humöret ett pinnhål eller två när jag drog upp rullgardinen. Luften är vit, marken är vit och mitt sinne blev ett ögonblick svart...

Om en månad kommer mina nya träd. Det är ganska mycket som behöver grejas innan dom kan sättas ner i jord. Och jag kan inte förbereda ett endaste dugg innan snön och tjälen försvunnit.

*Muttrar många fula ord*

Börjar bli gammal. Herregud, måste börja iordningställandet av det gamla härket till kropp redan dagen innan jag ska på fest.
Förr kunde jag gå från kvällsjobbet, in en sväng i badrummet, glida i något partypiff och stå strålande på krogen kl 23.
Nu ser jag till att vara ledig dagen innan jag ska gå ut för att vara utvilad och är sen hemma igen kl 23....

Badrums-tiden är flera hundra % längre idag än för 15 år sedan. Det måste rakas och smörjas, färgas och noppas, filas och smörjas lite till för att få fram en hud som inte ser allt för skrynklig ut. Och imorgon blir det stora spackelspaden.

Imorgon kväll, på CCC, kommer jag känna mig helt lugn.

Division medicin har brak-kalas och vi är mer än 450 anmälda (några krakar måste hålla sjukhus och ambulanser igång) vilket är otroligt många. Det är folk från alla medicinska instanser, alla yrkeskategorier och den samlade yrkeserfarenheten där inne kommer vara enorm.

Så om någon får ett litet blodtrycksfall och svimmar löser det sig ganska fort. Om det inte blir som på ett bröllop jag var på i somras när en tjej svimmade. Alla (som jag vet) var utbildade inom sjukvård drog sig snabbt mot hörnen med motiveringen "Vi är lediga nu!"

Ja, i vilket fall planerar inte jag varken svimmning eller annat, bara härligt, roligt umgänge med mina kollegor!

Nu jädrar är det helg! Trodde aldrig det skulle hända igen men det gjorde det!

Ps, Jag är Ledig om någon inte riktigt förstod glädjen i det ovanstående.

Om en timme kommer min avlösning. Om tre timmar går jag på tredagars ledighet. Ska på två kalas. Har jobbat sex av sju dagar och är innerligt trött och lite sliten.

Men de senaste två arbetspassen har varit magiskt bra (därav ett litet inlägg), lagom sjuka patienter som det går att pyssla lite med och framför allt - på ett trevligt sätt "slänga lite käft" och ha lite roligt med de som vi har här i sängarna.

Men om tre timmar som sagt - då går jag hem!!!!!

Nu har jag handlat bort massa pengar igen, på hemparty. Jodå, jag kan jag!

Ett sex-pack ljusstakar och nya kaffemuggar. Dessutom skrev jag att jag ville bli värdinna så en hel del av er läsare får räkna med en inbjudan bara vår kollektionen släpps!

(Det bästa är att man som värdinna får rabatt baserat på antal huvuden som kommer, inte för summan gästerna handlar för! Så - ni blir helt enkelt bjudna på gratisfika någon kväll!)

Har inte varit med om make till unge att ha hål på knäna som Lovis. Alltså på byxor. Den här vintern har hon lätt lyckats ha hål på 5-6 par tights, diverse strumpbyxor och ett par jeans. Jag begriper inte hur hon bär sig åt!

Observera att hon passerat krypåldern för väldigt längesedan och när hon var i krypåren hade hon inte hål på detta helt otroliga sätt heller. (Fast hon gick ju som en apa på händer och fötter men ändå, ibland tog ju knäna i).

Tröttsamt.

Lovis barnbidrag denna månad får gå till ett helt lass med byxor av alla varianter.

Försov mig i morse Lovis gled ur vår säng strax efter sju med orden:
-Ligg kvar så länge du vill!
. När jag kom ner (halv nio, herre jisses!) meddelade Lovis att hon gjort sig två smörgåsar och ätit upp dom. Med tanke på hur det såg ut i köket trodde jag henne. Men hon har ett hjärta av guld den flickan.

Drog sedan igång lite tvätt och satte mig sedan på altanen med kaffe och vän. Satt sedan själv på altan med kaffe och bok.

Har lite lätt solsveda på kinderna, gillas otroligt mycket.

Fick hem äkta maken, vi tog en kortare med härlig promenad och satte oss sedan och åt en middag med nöjda barn som åt ordentligt med bestick.

Nu är det snart veckans bästa tv-kväll och sen blir det till att nybadad krypa ner i nybäddad säng. Idag = bra dag.

Sitter på altanen, en deckare i knät. Nyss varit inne och ätit. Nu mera kaffe och lyssna på barnens pladder runt omkring när de leker samtidigt som norske kommisarien långsamt löser mordet på biskopen.

Väntar lite besök på 11-kaffe.

La ut en termometer på altanen på framsidan och vet ni vad? Den håller redan 13 grader! Med en liten kofta och fråndragna dörrar kan vi nog sitta där och locka fram lite fräknar - tjoho!

Pratade med min vän som bor långt mer söderut i landet än jag. Hon verkade inte alls förstå hur mycket snö vi har här uppe i sköna Värmland så jag får lov att visa henne:



Vy mot garaget. Lägg gärna märke till plogvallen framför min bil men man kan även se att snön i rabatten faktiskt är borta!
Nedan vy från Lovis fönster. Man kan skymta konturerna av min och Martins promenadväg men den är inte möjlig att gå än.


Bildbevis på att vi har rätt mycket snö kvar här. Trots att det är 15 mars idag, och - 6 grader.

När Julia fick syn på Lovis jacka utbrast hon:

- Men gud, Lovis hur tänkte du? Hur vågade du? Hade jag gjort något sånt när jag var liten hade jag inte ens vågat åka hem!!

Sen tog Julia snabbt jackan och kastade in den i tvättmaskinen, 60 graders program med extra krut på fläckar (hon har lärt sig tvätta, en moderslycka!).

Kanske har min toleransnivå mot smuts sakta men säkert höjts till otroliga höjder under åren med barn. Även jag har känslan att jag för tio år sedan blev galen om någon av flickorna simtränat i lera i vit jacka. Nu litar jag på VIA, Oxy-spray och Rosa.

Och så har jag insikten, Vad f-n gör en fläcK? (Fast lite hoppas jag ju på att hon tar sina galonkäder nästa gång....)

Jobbat hela långa helgen och har äntligen landat vid köksbordet med kaffekoppen. Lyckades flexa hem, använde tiden till mig själv genom att gå och möta Julia vid bussen, vilket vårväder!

Någon mer flit blir det inte idag, ingen tvätt (utom Lovis vita jacka som mumlar runt, hon hade simmat i lera, varför inte i galonjackan undrar jag som mor?), inget städ, inget damma. Nog för att det finns men jag vill inte, orkar inte och skiter it!

Lovis fick vara med i myssoffan så länge hon ville igår för att få se sin livs första melodifestival. Hon orkade hålla sig vaken för att höra alla bidrag då de av taktiska skäl (tror jag) lät Saade starta sist.

För redan de första minuterna, när alla artister visade upp sig, tappade Lovis hakan, spärrade upp ögonen och utbrast:

- Åh, mamma, han i röd jacka, vad fin han är! Han ska vinna!

- Men du ha ju inte hört låten än, kontrade jag men flickan var redan förlorad.

Hon var inte med och såg omröstningen men hon blev väldigt nöjd imorse när jag berättade för henne att den söta pojken i röda jackan vann hela tävlingen.

(Som extra information kan tilläggas att mor i huset blir lite svag hon med när gossen dyker upp i rutan.
Tantsjuk!)


 

Martin längtar ut på träningsspåret lika mycket som jag, men det var jag som fick present igår (han skämmer bort mig, men det gör inget =)):

Perfekt för våra vårpromenader för att komma igång efter vinterdvalan. Min först softshell jacka. Jag vill att snön ska tina upp NU så vi kan dra ut. Jag har ju för sjutton anmält mig till vårruset!

Jag är manisk på att kontrollera väder just nu, dumt, för våren kommer ju inte fortare för det.

Jämförde nu SMHI´s sida med YR. Nästa vecka kommer våren hit enligt norrmännen medan SMHI´s tabeller visar smällkalla nätter nästa vecka med.

Hur kan de tolka så olika, och vem har rätt?

Den här gången håller jag på norskarna men pessimisten i mig tror mer på sveriges tolkning.....

Hemma. Lungt på jobbet vilket är tur när min egen insida är turbulent.

Martin är iväg på kalas, Lovis hos grannen. Julia är i fjällen och Linn sitter fast i en dator.

Ikväll blir det mys i pyjamas, godis (planerar ett större intag faktiskt) och melodifestivalen med mina två tjejer som är hemma. Vinet får vänta till nästa helg. Nu ska jag bara sopa ihop mig själv, få bitarna på rätt ställe och ha det så bra det går.

Och kvällsjobb för mig.
Är inte särskilt laddad, skulle vilja mysa lite med Martin men det får bli nästa helg. Jag hoppas på pizza med arbetskamraterna istället, någon mer vill säkert äta skräp.

Julia åker med en kompis till Hovfjället under helgen. Som det ser ut just nu kan de få några riktiga kanondagar beträffande vädret. Roligt får de säkert vilket som, Julia har varit med den familjen förr och det har aldrig varit ledsna toner när hon hör av sig hem!

 Idag får jag reda på proverna. Om alla verkligen har hunnit bli färdiga, jag är lite tveksam till det. Känns lite skumt, brukar bara vara hos doktorn när jag har hög feber och är uppenbart sjuk. Nu känner jag mig mest bara "felgängad", en diffus känsla av ohälsa.

Efter fem minuters samtal med en vårdcentralsdoktor ombads jag komma ner för provtagning under förmiddagen samt fick ett inbokat läkarbesök imorgon.

Vet inte om jag ska vara glad och tacksam över omtanken eller djupt oroad över den helt extrema handläggningen? Tror hon att jag är sjuk, på riktigt?
7 rör blod är inlämnat, känns som om de hittar fel oavsett om jag är frisk eller inte, för letar man tillräckligt noga hittar man fel på alla, det är en sanning.

Ingen behöver oroa sig våldsamt för det här "där ute", jag är ur gängorna och ska se om något felas. Hjärtklappning, svettningar mm, kan vara stress, kan vara lite annat med så det är väl bra att kolla, dö räknar jag iskallt med att slippa många år till.

Min goa Martin hade med sig parfymen jag så hett önskat mig igår:



Stor, stor taxfree flaska, kommer räcka länge, länge. Lite lycka i allt det grå!

Känns som om jag står och slår huvudet mot en vägg.

Är lite ledsen i min själ just nu, blir skönt att Kärleken kommer hem ikväll så jag kan bolla tankar och funderingar. Måste säga att det är väldigt praktiskt att vara gift med sin bästa vän!

Googlade ordet själ och fick upp den här, den känns vemodig men ändå hoppfull, inte sant? För visst kommer svaren om man tar sig tid att sitta och fundera lite?

Halv tio hörde jag Lovis hosta och snörvla i sin säng.

Halv elva lät hon riktigt risig, hostan skrällde genom rummen. Då ringde jag jobbet så de hade chans att få fatt på någon.

Halv tolv hämtade jag in Liten till min säng. Vi myste ner oss bland täcken och kuddar och Figaro blev nästan galen av lycka. Tog liten stund innan jag kunde förmå honom att lägga sig bredvid mig istället för på Lovis (han är faktiskt ganska tung!)

Vi sov riktigt gott sen. Lovis är feberfri men blek. Och snorig, hjälp vad snor det är!

I eftermiddag är det möte på jobbet. Jag vet inte hur jag ska lösa det, kanske får hon följa med. Någon som vet om landstingets datorer tillåter spel på Bolibompa-sidora? Någon som kollat, hahahaha!?

Mina barn är friskast på jorden. Det är så sällan att någon är sjuk att jag ibland häpnar vid skolstart och annat som kan däcka barnfamiljer i månader.

Men idag tackade jag ja till ett extrapass imorgon.

Nu ikväll har Lovis snorat ganska rejält och det sista innan vi kramades godnatt så kraxade hon fram:

- Jag har ont i halsen.....

Ja, det har hänt förr att en natts sömn har healt mina barn. Vi får helt enkelt hoppas på det.

Jag drömmer och planerar vidare. Gjort slag i saken idag och beställt lite träd!



Två oxel-träd ska dela av övriga trädgården mot "partyhörnan" vid uthuset. Kommer två ytte-pytte grenar  klump i mitten av april - här kan jag lugnt säga att man får vad man betalar för.... Stora träd = stora pengar.

Och så har jag äntligen beställt oss ett persikoträd! Tänk er att gå ut i trädgården och ta en alldeles egenodlad, solvarm persika! Då ska även jag äta frukt! Jag har missat beställa i säkert tre år i rad så nu är jag nästan euforisk över att vi faktiskt kommer ha ett träd som väntar på oss hos handlaren!

Känns lite som ett graviditetsbesked..... Vi väntar persikor! (Så känner en kvinna som har fått sina barn =))



Likt som på bild ska vårt stå  i hörnet vid stallet, ni som varit här vet var jag menar. Varmaste stället på hela Nergården. Där ska det få stå, det är det värt!

Fast jag var uppenbart inte ensam om att vara sent ute. Idag gick tiden ut för att ansöka om plats i 6-års gruppen samt fritids till Lovis.
Oj liksom....

Men vi fyllde i lappen i en hast, Martins underskrift fanns redan där *harkel* och sen begav vi oss i hast till kommunhuset.
Där satt en piffig kvinna (fan, jag har helt fel jobb, hon hade målade naglar, piffig dräkt och såg utvilad och allmänt trevlig ut) med ett småleende på läpparna.
När jag räckte fram kuvertet tittade hon inte ens på vart det skulle, la det bara med ett skratt i en jättehög till damen som har hand om platserna i kommunen.

Vi var tydligen inte alls ensamna om att vara en smula sena med detta viktiga papper. Men nu är det klart.

F.ö var det fint i vårt kommunhus. Har inte varit inne där på många år. Finare i det huset än i själva kommunen, de hade några riktigt trevliga målningar samt några läckra glasskulpturer.
Jag tycker att jag som har varit med och betalat skulle kunna få skriva upp mig som intresserad att ta hand om de där grejerna när de gör om nästa gång. Kanske man kunde få "låna" halvårsvis?

Jag lovade mig själv att inte vara bitter i telefonkön hos försäkringskassan. Vanliga blanketter och sånt som rör VAB och f-ledigt tar jag via nätet men idag var jag tvungen att prata personligt med en fysisk person.

- Du har plats 389 i kön, vi är 103 handläggare som jobbar för att ta hand om ditt ärende så fort som möjligt....

Jag hann:

Torka ur kylen
Hänga en tvätt
Torka av köksluckorna
Prata en snabbis med en kompis

Själva samtalet sen tog ca 1½ minut, men nu kan jag planera sommaren lite mer. Oj, vad dagar vi har kvar på den där lilla snurran!

Det är en dyr vårvinter. Längtar så ut att få gräva och plantera vilket inte alls går så jag planerar..... Med hjälp av internet, trädgårdsforum etc har jag nu bestämt mig att det är dax för fler magnolior.

Kom plötslig på att jag har hela "innergården" uppe vid uthuset att plantera dessa skönheter på, kan säkert lura dom att de bor på en betydligt mildare växtzon än det faktiskt är.....


(Messel)
Helt underbar men egentligen inte alls härdig hos mig. Testa?


(Merrill)
Kanske. Färgen är fin fast blommorna ser inte ut som jag vill ha dom, men det är härdig.


(Magnolia kobus)

Den här ska absolut inhandlas, härdig zon 3 och kan bli 10 meter!

Maken bör ha landat nere i europa någonstans. Om det inte blev för många drinkar på planet kanske han ringer och meddelar mig om det snart?

Nu är vi själva i några dagar vilket vi kommer klara alldeles umärkt. Måste ju bära ut sopor och vika lite mer tvätt än vanligt men det får jag väl stå ut med....

Jag hoppas att jag ska sova gott inatt, nu när  jag har obegränsade möjligheter att fara runt för att finna ro och dessutom kan läsa till ögonlocken faller ihop. Jag kan inte störa någon alls.

Jag har hamnat i insomnia-världen.

Inatt vaknade jag kl 3, tvärpigg, vred mig i sängen i två timmar innan jag gav upp och la mig på soffan med en bok.

Ja, nu är det kaffe och vasalopp.

Färjestad vann med 3-0, en härlig stämning i LLA.

Jag har ätit mig mätt och beåten samt druckit gott. Nu är det tandborste och säng kvar. Mår faktiskt riktigt gott just nu och jag njuter av det så länge det varar.

Linn har idag duschat i soluppvärmt vatten! Hon blev först. Jag hörde att duschen gick igång och fick lite panik, skit, glömde tända pannan innan vi åkte på innebandy-match!!

- Linn, finns det varmvatten?, ropade jag genom dörren.
- Å ja!, sa hon nöjt.
- Du duschar solvärme nu gumman!, utbrast jag lite lyckligt och hon svarade:
-Hoppas den inte går i moln precis nu!

Hon har inte riktigt förstått det där med isolerade tankar osv men skit samma. Vi kan nu nyttja vår lilla investering. Hurra för solen och våren!

Ännu ett vårtecken: Jag hörde den första Mars-katten förut, jössen, han lät nästan döende. Figaro (som fortfarande lever och inte har gjort något olyckligt sista veckan) ser helt oförstående ut, så som kastraten ofta gör.... 

Förhindrades av att jag inte skottat snö utanför stallet sedan hästarna for.

Det låg ca en meter snö utanför så att komma ut med en skottkärra var ju inte  att tänka på. Men mina pelargoner har blivit ompysslade och de är så fina redan!

Där, i sadelkammaren, är det vår.

Tycker våren tar fasligt lång tid på sig att ta fart. Solen skiner idag från en klarblå himmel men det blåser förfärligt så frågan är om det orkar bli någon snösmältning idag.

Imorse låg jag och funderade lite (vaken mellan 5 och 7, hann tänka mycket), och kände att det nog är dax att ta itu med stallet.
Ingen häst kom i retur, den ena omkom ju högst olyckligt och den andra stortrivs i sitt nya hem. Så det är bara att dra igång att mocka ur, börja montera ner och lägga annonser på Blocket på allt vi inte behöver.

Min dag är således redan bokad för det är lite innebandy och så förstås hockey-premiär ikväll!

Dt blåser hårt kring mina matvanor i media men jag går glatt vidare.

Ikväll ska några vänner få en kost de inte äter vanligtvis men jag tror jag kan få några poäng ändå, det bjuds:

Entrecote och grönpepparsås med rättiksgratäng samt sallad (sallad mest bestående av fetaost, glömde köpa hem själva salladen... =)) 
(Till de små serveras pommes frites, jag tror att iaf Lovis flippar ur fullständigt om hon ser rättikan)

Hemgjord pannacotta med passionsfrukt, hade helst haft jordgubbar till men det är klent med dom utanför husknuten.

Lite vin i glasen förstås!

Ja, blir de inte mätta och nöjda får jag väl ställa fram glass och maränger till dom!

Och jag är ledig. Känns som en ocean av lediga dagar.

Ikväll kommer Martin hem igen och kanske ska vi umgås med några, kanske inte. Missförstå mig inte nu men det kvittar hur det blir. Kan vi umgås är/blir det jättekul för det var längesen, men går det inte pga sjukdom så sitter jag gärna i soffan en kväll till.

Imorgon ska jag på hockey. Premiär för mig. Vi är bjudna (jag hör själv hur tjusigt det låter) och jag ser mycket fram emot detta.
Jag, Martin, våra grannar i en loge i LLA, wow! Ska ta och googla fram vilka vi ska se, (räknar iskallt med att FBK är ett av laget men vilka möter dom..?) Kan vara bra att veta, annars kanske jag inte blir bjuden fler gånger, hahaha!

Nu har jag kollat spelschemat - vi möter Brynäs. De låg ju ganska tätt i tabellen måste jag säga.... Osis om vi förlorar, jag vill på vinnarmatch!

Fast det blev rätt ändå. Jag är inte ledig i fyra dagar, jag är ledig i FEM!

Ja, jag klagar inte på mig själv när det blir fel åt det hållet...

Det smälter för fullt ute. Glädjande att barnen tog med sig våren från Göteborg, verkligen välbehövligt.

Tyvärr är jag inte på humör för att gå ut och njuta av den, lyckligtvis springer Lovisen omkring utomhus med diverse uppsamlingskärl och samlar smältvatten så jag kan hela själen en smula.

Dom stora? Jo, dom visade sina fina nya kläder, gick upp på sina rum och kopplade upp sig.... =)


Installerar våren...
████████░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░
20% complete

F.ö är jag gräsänka ikväll. Det har jag vetat om i säkert tre veckor + att det står i kalendern men hade totalt glömt bort det när Martin började packa väskan igår.

Jag hoppas minnet kommer tillbaka nu när jag är ledig. Jag brukar ha järnkoll på allt och tycker inte om det här med att saker och ting helt faller ur hjärnan på mig.

Säkert händer små förändringar ute som jag knappt märker. Som människa är man säkert en smula okänslig.
Men till min stora förtjusning såg jag massa småfåglar fara fram och tillbaka utanför fönstret och de kontrollerade holkarna.
De är ute i god tid men vad glad jag blev! De vill bo här, hos oss. Och de förbereder sig med ett snyggt bo, för att om några veckor sitta på grenarna och locka till sig en fru.

Härliga tider, ja sannerligen!

Min man är lite romantisk, det är han. Idag när jag var på affären frågade jag honom om jag kunde få lite rosor idag, tyckte jag var värd det efter flera veckors slit.

- Ja, jo, men vart ska jag köpa dom?, undrade han.

- Inga problem, jag håller i två buntar här och nu, svarade jag.

- Köp!



Buskrosor. Står sig en evighet. Åh, vad jag längtar tills mina egna rosor dyker upp, det luktrar sommar i köket nu.

Luktar klorofyll, grönt, varmt, rosor....

Otroligt. Såg katten greja i vattenglaset, hittade Julias kamera, monterade på objektivet och hann ändå ta kort på henne!



Roligt....

Men fy, jag blir ju blöt...!



Fast det var det värt... Gott!

*Pust*

Nu är det lön för mödan. Fyra dagars ledigt. Jag ska stänga av mobilen för att inte höra alla pip om arbetspass som saknar täckning. Jag behöver/måste vara ledig nu annars förlorar jag nog förståndet.

Just nu är det inte värt pengarna att jobba extra.

Första vårdagen? Kanske inte ändå. Ser precis lika vintrigt ut idag som igår. Massor av snö, mulet och -5 grader.

Julia och Linn är i skrivande stund på väg till tåget. De ska tillbringa några dagar av lovet med shopping i kära Göteborg, bli bortskämda och ha det underbart hos våra vänner.
Skönt för dom att komma iväg lite på lovet medan vi föräldrar arbetar.

Lovis ska få två dagisdagar, vilket jag inte har så dåligt samvete för, hon behöver "rastas" lite. Och iklädd nya byxor som hon valde själv igår är hon överlycklig att få visa upp sig för kompisarna.

Själv samlar jag lite kraft att ta mig igenom två arbetspass. Har bara "vilat" en dag i taget mellan passen och ser verkligen fram emot lite långledigt.

Det är nära nu!