Livet är ut och in. Eller bak och fram. Upp och ner kanske?

 

Det får bli så här på obestämd tid.

 

Solen vräker fram på ett fantastiskt vis. Det är redan varmt och jag har ytterdörren på vid gavel så katterna kan gå in och ut som de vill.

Vilket är en fantastisk lösning för oss alla tre, på mornarna vet de aldrig var de vill vara så det är ett ständigt öppnande och stängande av dörrar. In, ut igen, in, tillbaka ut, den leken slipper vi nu.

 

Idag tar vi ett race med veden igen och hoppas vi blir klara. Vi ligger efter i år och det har många orsaker. Den största heter tidsbrist, den näst största riktigt dåligt väder när jag varit ledig samt ett viss mått av förnekelse att vi måste göra den där veden.

 

Men igår drev vi på duktigt och håller kroppen idag så kanske vi hinner färdigt. Nu är iaf jag planerad ända fram till semestern, varenda helg är det något. Börjar dessutom heltid imorgon så tid här hemma är en stor, stor bristvara framöver.

 

Men semestern är nära nu, fem veckor bort bara. Och med tanke på allt som vi ska göra innan dess lär det bara smälla till så är vi där.

 

Ha en fin dag ni alla! Jag är inte så bitter för vi gör ved i strålande sol så jag kan jobba lite med brännan!

Sitter i köket med en kaffekopp. Kan inte sova och har inte gjort på hela natten. Så kan det bli ibland.

 

Jag vill hylla alla mammor därute idag. Ni som stöttar, tröstar, packar gympakläder, åker på träningar, kommer ihåg frukten, bannar, fostrar, plockar lego och trycker i era barn hälsosam mat. Ni som märker upp barnens kläder med namnlappar till dagis/fritids och en tröst till er som inte hinner - det blir lite svinn men det får man ta!

 

Alla ni som pusslar och somnar för sent och vaknar för tidigt.

En hyllning till alla oss som vet att vi borde köpt aktier i företag som tillverkar hushållspapper och rengöringsmedel den dag vi blev gravida.

 

Kommersen kring morsdag gillar jag inte alls. Men förra året blev jag helt bortglömd och då blev jag ganska ledsen vill jag minnas. Så jag ska ringa min mamma och min mormor idag. Visa att jag tänker på dom och uppskattar det de gjort här i världen. Fostra barn är inte lätt!

Och hoppas, hoppas att jag slipper köket idag. Om min familj ställer sig vid grytorna idag, fast jag är hemma, vore guld värt!

 

 

 

Nej, det har jag inte men min app i telefonen fungerar dåligt. Väldigt dåligt - inte alls. Har uppdaterat och laddat upp ny men icke. Den vill inte.

Dator då? Jo, visst. Vi har två bärbara hemma - jag brukar komma sist i kön till dom. Men ibland är de ju lediga - då brukar vårt bredband vara ur funktion... (vilket säkert är anledningen till att de är lediga, vad ska man ha en dator till om man inte är uppkopplad liksom. Skrivmaskin?)

 

I övrigt pysslar vi på rätt duktigt, uthusen är klara för året (ska bara slabba på lite svart på dörrarna någon dag). Till helgen måste vi göra ved. MÅSTE! Gode gud, ge oss uppehållsväder!
Massor av festligheter är på gång, grannen doktorerar, 60-års kalas, skolavslutningar, konfirmation, bröllop x 2 mm.... Sa jag att jag önskar mig en tjockare, fetare plåbok?

Dax att jobba. Ja, det här skrevs på jobbet, ledig dator och rejäl uppkoppling till nätet.

* Grusrallar-premiär

* Gräsklippnings-premiär

* Grästrimmer - premiär

* Frukost på altanen - premiär

Så, livet består av arbete och nöjen. Snart dags att fixa till sig inför jobbhelg. Är lika sugen på det som att skjuta mig själv i foten. Men så är det och när jag väl är där går det ju fort - senaste tidens arbetsklimat får ju timmarna att gå i rasande takt. På bekostnad av att hinna gå och kissa, tänka eller prata med kollegor och patienter.... Vården i vårt land går på konstgjord andning. Nån som kan tänka sig att betala lite mer i skatt så vi kan öppna fler vårdplatser igen? Och anställa fler?

"När en man är riktigt förkyld..."

 

Ja, ni vet väl nåt så när allihop vad som händer. Nu är min man förkyld. Ska säga att han är sjuk extremt sällan. Har inte haft en sjukdag från jobbet så långt jag kan minnas, typ sen han skadade fötterna 2001. (Idag är han på jobbet ändå, så som han gör).

 

Men ialla fall. I lördags satt han i soffan, lite blek, lite snorig. JÄTTE(!?)ont i halsen minsann. Men åt och pratade som vanligt.

 

- Hur går det med dig, frågade jag artigt vid nio-tiden.

 

- Jadu, värre än så här kan det nog inte bli....., sa min man rätt ynkligt.

 

Tittade på honom. Seriöst?? Vad menar karln? Tror han att han kommer dö nu, av det här?

 

La upp ett gapflabb. (Givetvis, jag är ju frisk).

Frågade sen när jag lugnat ner mig:

 

- Du måste ju på riktigt fundera på varför det finns sjukhus?, hahaha. - Om det här är det värsta tänkbara man kan råka ut för som människa menar jag, hahahaha!!!!! - Du har ju inte ens feber!!, hahahaha!!

 

Det har sina sidor att vara gift med en sjuksköterska. Den snälla ompysslande människan bor nog mer ofta i en icke sjukvårdsutbildad person. Det ska mycket till innan mina omvårdande instinkter vaknar.

Nu kan det inte bli värre? Som syrra på en akutavdelning har jag några minnen om tillstånd som var liten aningens värre än rodnad i halsen och snor i näsan, hahaha.

 

 

 

 

 

 

Långledighet. Fem dagar här hemma och vi försöker fixa så mycket som möjligt.

 

Målar, byter brädor på uthuset, ska få in ved, bör göra ved, ta hand om kött....

 

Vi har inte många helger tillsammans och kvällarna orkar vi inte mycket. Det är inte lätt efter en tuff arbetsdag att ta itu med sysslorna på en gård - som inte ens är i bruk! Obegripligt att den behöver så mycket omvårdnad i alla fall, hahahaha!

Men vi behöver göra annat också. Så grillen går het och vänner välkomnas mer än gärna om kvällarna. Så vi  inte slutar leva. Så vi inte står kvar på ställningen när natten kommer.

 

Visst kan man sprida ut sysslorna över året. Fast i år har vi flera händelser som gör att vi vill ha ordning på torpet denna månaden.

Grannen har sin doktors-fest i vår lada, sen går J ur nian (lilla studenten här, mycket viktig händelse), och så Linn som konfirmerar sig i början av Juli.

Samtliga dessa händelser kommer troligen bidra till mer trafik än vanligt här hemma och jag är så fånig -  vill ha fint överallt.

Så nu gäller underhåll, städning och tillsnyggning, inga nya stora projekt få påbörjas. För det har vi verkligen inte tid till!

 

Nu blir det stan med alla flickor. Fixa avslutningskläder och sommarsandaler x 3 står på listan. Sen mataffären och fixa lite extragott inför kvällens grillning med vänner från grannkommunen i väst (? Kan var något annat också, inte min grej det där med kartor och väderstreck).

Jag är i själen skakad. Nästan förtvivlad. Lyckligtvis kan jag förneka fakta ett litet tag till....

I onsdags var vänner här på lite mys, vi grillade, åt så magen stod i fyra hörn. Efterrätter och snacks. Vin. Hög stämning och glada skratt.
Så kom samtalet in på optiker då mellanbarnet här hemma nu ska fixa lämp till moppekortet. Två herrar har glasögon 24/7, två av vännerna satt med sina läsglas på nästippen.
- Ja, jag har då perfekt syn, eller, jag är ju översynt sedan barn men det är ju inget problem alls, sa jag, stärkt av vin.

- Prova mina!, Det är en ganska låg styrka på dom här läsglasen, säger Putte glatt.

Tog dom på mig och nappade åt mig en tidningsartikel som tidigare gått runt bordet. Vet inte vad jag förväntat mig, troligen ingenting alls. Ingenting alls skulle hända när jag, ännu inte fyrtio fyllda, sätter på mig läsglas från macken.

Men det gjorde det. Oj va stora fina bokstäverna blev! Raka fina kanter hade dom också.

Fast vem behöver såna? Inte jag ialla fall! Spelar väl ingen roll om bokstäverna är små och lite suddiga i kanten, hahahaha!

Fast dom är ju billiga så det går ju att skaffa hur många par som helst för inga pengar alls....