Direkt efter jobbet styrdes kosan till Grums.

Orten visade sig inte från sin bästa sida idag kan jag säga. Snålblåst från norr som åt sig in i märgen och påvind från Bruket så det luktade, inte helt oväntat, skit.

Som tur är finns det underbara människor där, annars skulle jag nog aldrig mer åka dit. *Ler*

Först, (innan vi kunde vuxen roa oss med viktigt prat om renoveringar och hur vi ska lösa världsekonomin med nonsenprat vid ett matbord), fick vår mellandotters innebandy-lag spöa Grumslaget grundligt.... trots detta bjöd de in oss på middag efteråt. 

Middagen bestod av en gigantiskt stor och mycket god familjepizza från den lokala bagaren. Bra menyval. Vi åt alla mer än vi borde.

Så långt gick allt enligt planerna. Fast jag friserade sanningen lite.

Lovis ville inte äta alls.
Inte ens smörgås. Vilket givetvis framkallade symtom på låg socker-nivå (vilket borde ha varit omöjligt med tanke på allt godis hon åt i sporthallen).
Det blev således en grinig liten flicka av henne. Själv hade jag som bekant gjort kväll/dag så gruset i ögonen smög sig på. Så redan vid 19.30 var det dags att dra hemåt igen.

Så nu sitter vi här. Mina ögon svider så jag blir inte uppe länge till, det är helt säkert.
Iskärnan i märgen är på väg att lossna efter en evighetsdusch och dator-stund framför brasan.

Hoppas att ni har det trevligt där hemma och myser av vinterkvällen.

Nattis