Lovis fick brev igår. Ett eget, till henne. Ett brev med frimärke, (tyvärr är de utrotningshotade, vilket jag tycker är jättesynd för det är ju jättekul med handskrivna, personliga brev som brevbäraren delar ut).

Stum av förundran öppnade hon, försiktigt, försiktigt.

Hon tittade länge på kortet som låg i, vände sig sedan till Linn och bad henne läsa.

Inbjudan till kalas minsann! Åh, vad hon blev glad!

Men något paket ska hon inte ta med sig och ge bort. Nej, hon vill ha paket själv klargjorde hon. Vi har en vecka på oss att lära flickan vett och etikett inför den här dagen.
Gossen som bjudit till kalas måste ju få ett paket!