Ny mässa

Det kommer en ny mässa till stan, Vin och Delikatessmässa.

Hmmm. Vore kanske roligt att gå på, inträde, litet glas och tio provsmakningar för 250 kronor styck.

Martin är hur som helst jättesugen, vi verkligen att vi går, själv har jag inte orkat masa mig till kalendern för att se om jag är ledig. Återhämtar mig sakta men säkert från en inflyttningsfest....


Söt!

Min man försvann. Letade lite och hittade honom vid strykbrädan. Jättenöjd med vårt nya strykjärn, hahaha!

Han stryker skjortor för glatta livet däruppe, själv skakar jag mina toppar efter tvätt och anser att om någon stör sig på skrynklorna så får de göra det, det är inte min huvudvärk....

Men visst är det skönt att folk är olika?

Halva livet

15 januari 1993 blev jag och Martin tillsammans. Det är arton år sen det. 

En dam ska inte prata om sin ålder men det är faktiskt så att Martin varit mitt livs kärlek i precis halva mitt liv. Jag kan bara prata för mig och jag hoppas förstås att vi dubblar de här åren några gånger till!

Dom närmaste åren vill jag med Martin se våra flickor växa upp. Sen kanske vi kan se lite av världen ihop innan vi slår oss ner på farstukvisten med katten i knät. Jag tycker om tanken på att vi ska åldras tillsammans....




Galenpanna!

I morse älskade jag inte min man. Jag ska förklara så ni förstår att han inte förtjänade min kärlek heller.

8.30
Martin kliver ur sängen och ut i badrummet.

8.32
Martin börjar städa hotellrummet, slammrar med flaskor, möblerar om (vi hade förfest hos oss).

8.33
Hustrun (jag då) i sängen väser;
- Vad gör du?! Gå och lägg dig, genast!

Då drog det igång på allvar.

- Nej, jag är hungrig, det är dax att gå och äta frukost gumman!

- Vi är på hotell, vi är barnlediga, klockan är bara halv nio, gå och lägg dig *svordom*!

Då drar han undan gardinerna med en högt "svisch", ställer upp fönstret på vid galvel, lämnar rummet och ställer sig själv i duschen.
Just då var det tur för Martin att jag i kyrkan lovat att stå vid hans sida även i nöd-tider.


Säkrast

Att tala om att vi är de goaste vänner igen.

Lite mat, lite varm dusch för maken och sen lite kaffe med likör framför öppna spisen, ja, då är det vårt att vara osams om ingenting.

Nu löser vi världens problem, drömmer våra drömmar om framtiden och förundras över våra fina barn, som vi alltid gör när vi blir lite sentimentala med ett vinglas i handen.

Frostigt

Är äntligen hemma från jobbet. Kallt som skam, barnen (de stora) kan tända pannan men har inte riktigt lärt sig hur de ska elda när det är kallt ute. Men det är på gång nu.

Kallt är det ute också - där Martin har vistas hela dagen jagandes älg.

Det har satt sina spår i hans humör, vi blev ruskigt sura på varnadra i telefonen förut. Och när han var hemma och vände för att ställa sig x antal timmar i iskall slaktbod.

Jag, grinig för att han inte ska lördagsmysa med oss, han, irriterad av själva kylan så han gnällde tillbaka. Då jag är väldigt ovan att Martin gnäller över huvud taget (det är jag som står för gnället om någon missat den detaljen), blev jag jättesur och smällde igen dörren.

Happ.

Ska se till att det finns gott om varmt vatten till honom när han kommer hem så han kan få ta ett bad. Och en liten virre på badkarskanten.
Sen kan vi säkert bli sams igen. För vi hade ju inget att vara ovänner om från början, egentligen. Så fånigt.

Lunch

Imorgon ska Martin bjuda mig på lunch.

Jag har redan valt ställe och informerat om att återbud från hans sida kommer skapa ett större krig i vårt äktenskap.

Han trodde mig.

Åka bort

Ikväll är det kalas! Stort kalas, ett företag i Karlstad firar 60 år, och det gör de med stil. Eftersom Martin jobbar med det han gör är han inbjuden (med fru då förstås, annars hade det ju inte varit så roligt för mig).

Detta innbär i korta drag att vi ska softa några timmar på hotellet i eftermiddag, (typ bada lite bubbelpool och basta (Ja, svägerska, skrubcreme och lera till ansiktet är packat, det räcker till dig med!), ta något vinglas på rummet, sätta på kläder som aldrig får umgås med barn under tio år, sedan gå ner i matsalen och bli bjudna på underhållning och middag.

Sämre lördagar har vi haft. Ska faktiskt bli riktigt skönt att komma hemifrån, även om vi fysiskt bara åker tre mil.



Och imorgon - hotellfrukost. Bacon, ägg, skinka, salami, ostar...mmmm! Gifter sig fint med LCHF!


Det lönar sig att klaga...

Jag till Martin igår kväll:

- Jag hade tänkt köpa nya skor till festen på lördag under dagen idag. Efter ett samtal till telefonbanken tyckte jag det var bäst att stanna hemma och roa mig med städning. Det kostar ju inget.

Någon timme senare säger Martin:

- Om du behöver nya skor så kan du ju köpa med mitt kort om du vill...

Len i rösten som jag kan bli ibland svarade jag:

- Egentligen behöver jag ju inte nya skor, det hade mest varit kul....

- Nog så viktigt, svarar min man. Använd mitt kort imorgon efter jobbet och köp dig nya skor!

Jag har sagt det förr och säger det igen - jag älskar min man ♥


"Behöver" en grå sko med täckt tå. Strumpsäsongen är här för att stanna.

Nattskräck

Martin var på lite kalas igår kväll. Jag vet inte riktigt vad jag hade trott men tydligen var jag inställd på att han skulle sova hos sin far eller bror.

När Martin kom hem och la sig bredvid mig inatt så blev jag så rädd att jag skrek rakt ut. Han måste ha känt sig väldigt välkommen till den äkta sängen....

För många år sedan när Martin kom hem mitt i nätterna nästan jämt, (han hade ett sånt jobb, han var ingen slarver), märkte jag aldrig av det. Han låg där bredvid mig på morgonen bara.

Men jisses vad rädd jag blev inatt! Troligen beroende på att jag aldrig hörde bilen som körde hem honom.

Bröllopsdag!

Missade allt med kungabröllopet igår. Inte alls intresserad heller. Men jag fortsätter i bröllopsandan, Martin och jag har sju-årig bröllopsdag idag!

För sju år sedan var det midsommarafton, växlande väder med sol och regn men en fantastisk dag med alla våra släktingar och vänner som verkligen inte gjorde oss besvikna när det kom till att fira av oss!




Unga och oförstörda. Har tagit kort på kortet i albumet för på den tiden fick man inte ett gäng digitalkort av fotografen... Tekninken är inte sååå gammal egentligen.

Fler som har bröllopsdag är mina svärföräldrarna. 40-år igår (rubinbröllop då va?). Detta har de firat på varma stränder och kommer hem idag. Det ska vi självklart uppmärksamma!

Ännu mera?

En tanke blev väldigt jobbig. Martin tvättade husvagnen och jag råkade haspla ur mig att den kanske skulle vaxas? (Det gör svärfar med sin varje år, ´vi har aldrig gjort det).

Så Martin vaxade hela husvagnen, på en gång. Totalt blir det närmare 40 kvm. Som sen skulle poleras var det ju tänkt. Hahaha!

Så blev det inte (varför i h-vete är husvagnar knottriga?), vi orkade gnugga halva vagnen ungefär innan mjölksyran i armarna nästan förlamade oss. Så nu är den tvättad igen. Men nu vet Martin vad han ska köpa för ny pryl:

En polermaskin. Sen har han allt tror jag....


Han sa nåt om att den han vill ha har två snurrande "nånting" (jag har glömt vad han kallade det, är hyggligt ointresserad faktiskt). Men för att få en bild Googlade jag lite och den här kostar 7200 exl moms så den kan han ju glömma. Iaf de närmaste tio åren eller så.

Men det är alltid bra att ha lite koll om en sån här dyker upp i garaget. Tio tusen pix... Många nätter på Spa va´??

Bond-romantik

Var tvungen att be Martin om hjälp med mitt dags-projekt. Några slippers var tvungna att sågas till och jag vågar inte använda motorsåg. Jag är rädd för motorsågar.

Nu sa Martin att han ska köpa en eldriven till mig. Som blir min. Och jag blev glad. Det är fel på mig!


Provar igen

Länken fungerade visst inte. Martin är väldigt nyfiken på vad jag länkat till så jag provar igen.

Min nya älsklingslåt, från mig till dig mitt ♥


Indragen service?

Martin har haft en syssla här hemma som han har försummat på sista tiden. Ända sen han bytte jobb. På sitt gamla jobb satt han mycket hemma och "skrev några brev", som skulle skickas åt olika håll, nästan varje dag.

Så jag la mina få utgående på hans och de försvann, så där som man vill ha det. Nu har jag börjat få många böcker från bokklubben. Trots att jag kryssat i rutan : "Jag beställer ingen bok denna gång"

Fast vad hjälper det när lappen ligger kvar i hallen?

Nu visade det sig i dag att Martin inte visste om att han hade sysslan i fråga (han verkade tro att jag kunde posta mina egna brev) så nu är det utrett och servicen har utlovats fungera klanderfritt i fortsättningen.

Det blir ju billigare för honom också, eftersom böckerna kommer med en faktura och, det vet ni, fakturor tillfaller Martin i vårt hushåll.

  Ja har en egen brevbärare. Det ÄR faktiskt lite lyxigt...


5 x 5 x 2 cm

Större behöver inte ett paket vara, tro mig.

Han samlar pluspoäng, min käre make. Nya örhängen till frun. Jo, det är sant. En lite ovanlig fredag men ingen särskild bemärkelsedag.


Tack ♥


*Vardagslycka*

Vad glad jag blir när jag kikar i skåpet och hittar en oväntad favorit så här i reklampausen!

En pingvin-stång med Hallon/Lakrits smak. Köpt till mig av kärleken. Han vet hur han ska plocka pluspoäng!

Många vuxenpoäng....

Jag bad mannen i huset att köpa hem lite snask till fredags-myset.

Ur kassen dyker det upp en påse Non-stop.

- Vad i hela friden har du köpt?! De här är ju inte ens goda!, utbrister jag.

- Jo, jag tycker det...., försvarade sig Martin.

Efter maten tar Martin fram sin påse, håller upp den i luften och förkunnar:

- Den här påsen är min, ert chips finns i skåpet. Jag tycker om de här!

Linn och Julia himlade med ögonen. Jag försökte lite fint be honom att köpa Never-stop i fortsättningen, de är ju iaf ätbara.
Men nej.

Han kommer envisas. Det är inte bara vuxenpoäng på Non-stop, det lyser en stor pensionärsvarning!

   


Snart går han väl över på den tunga pensinärs-produkten - Bridge blandning. Russin med choklad på, det är äckligt.

Gräsänka - igen

Ja, Martin håller inte så hårt på 48-timmars regeln. Han åkte vid lunch till, (ja vart åkte han?), någonstans, och kommer hem imorgon.

Lite trött blir jag på det här farandet. Det var för det han bytte jobb, för att inte ha alla dessa bortanätter men det är fler inplanerade redan nästa vecka.

Med mina kvällar borta blir det inte mycket till vardag kvar och jag tror det är viktigt, att ha vardag ihop.

Förlåt, nu blev det lite gnäll från en frustrerad, instängd, uttråkad, blek mor med de bästa åren bakom sig.

Alla hjärtans dag...

Vid Spanska trappan gick det runt ros-försäljare. Självklart tog jag emot de "gratis" blommorna som sträcktes fram. Räknade med att det skulle bli Martins bekymmer sen.

Försäljaren erbjöd sig sedan att ta kort på oss när vi stod i trappan.

- Kiss. Kiss!, uppmuntrade han.

Martin var spänd som en fjäder och sa:

- Nu springer han med Linns kamera, var så säker!
Men inte då, han gick glatt fram till Martin med kameran och passade på att ta betalt för blommorna, hahaha!



Martin muttrade sedan över de där rosorna. Jag var mer bekymrad om de skulle klara den hårda hanteringen. Innan vi var tillbaka på hotellet hade de promenerat närmare en mil, varit med på restaurang och som slutkläm var det minusgrader.

I foajen på hotellet stod en klunga engelska resenärer. Både damerna och herrarna gjorde utrop när jag kom in med mina rosor. Martin sträckte lite på sig och talade stolt om att kvinnor ska ha rosor. Så det så!
(Hade det inte varit för den romatiske italienaren hade jag inte haft några rosor, det är jag säker på).

Och klarade sig gjorde dom. (En av engelsmännen undrade dagen efter vid frukosten då jag hade förklarat min oro över överlevnaden för dem kvällen innan). Jag berättade dock inte vad vi gett dom för medicin...


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0