Idag fick vi gå upp tidigt. Kl 7.30 ringer telefonen. Jag vet vem det är; igår ringde vi vär vän och bonde för att be om hjälp att slå ner betet i hagen. Han är pensionär och går därför upp runt soluppgången. Martin hann inte svara men efter 1 minut ringer det igen.
- Ja, nu är du vaken ja, vad bra jag kommer nu!!
Och här är han nu. Han hörs, så Lovis gick oxå upp. Hon är dock inte lika nyfiken på betesputsen i år, i fjol stod jag på altan i 2½ timme och tittade på traktorn. I år tittar Lovis på TV istället.

Havannas sår i pannan ser ut att bli bra trots att det är en medicin sköterska som tejpat!!

Men hon ser bedrövlig ut - tejpad, svullen och illa åtgången i ögonen av flugor. Skönt att ha henne hemma igen så vi kan tvätta, tvätta, tvätta. Hon är supersnäll vid pyssel så det fixar iaf Julia med bravur.

Mulen morgon. Min käre make tycker det är jättebra för då kan vi ta den här dagen till att köra in veden i vedboden, ca 35 m2.  (Tjohej, ikväll är jag medvetslös).

Gud vad traktorn låter, det här morgonkaffet var inte njutbart.