Härlig helg i högt tempo.

Nu laddar vi om, våra batterier, tvättmaskinen mm för att återigen bege oss på tur till kusten.

Hoppas på bättre väder - om inte säljs vagnen och förvandlas till biljetter till solsäkrare breddgrader.

Vi har som tidigare nämnts norska gäster boende hos oss. Martins arbetskamrat med fru och barn.

Lovis var hysterisk rädd för språkbarriären innan de kom, men oj, vad de leker bra! Igår var vi på Sunne vattenland och sen fortsatte de leken ända till 22.30....

Idag ska vi ta en tur till Mariebergsskogen innan de vänder bilen hem till sig igen.

Deras barn vill inte åka hem för vi har kvalat in som "Den bästa familjen de någonsin hälsat på hos" och Lovis vill nog helst adoptera båda barnen.

Och vi vuxna - ja vi kjempe kos långt in på nätterna, massor att prata om, skratta åt och en hel del vin att dricka.

Ha en underbar dag i solen alla!

Har norska vänner på besök, stora och små.

Solen skiner från en klarblå himmel så vi drar upp till Sunne och leker i vattenlandet, det blir bra det!

Men oj vad arbete jag har kvar!

Fast "formen" finns, om ca 3 år beräknar jag att det är uppväxt och fint och så där lummigt som jag drömmer om nu. Tålamod är ledordet i trädgårdarbete, vilket får mig att fundera på varför jag håller på med det, jag saknar den egenskapen helt och hållet!



Mer grus, mer sten och mer jord och mer blommor ska på plats.... Mer arbete helt enkelt.



Lutande plätten på landet. Fyll, fyll, fyll.... (armmusklerna kommer bli ursnygga, det är mitt mantra när det är tungt i trädgården).

Nu ser den lite utslängd ut men om tio år räknar jag med att cirkeln befinner sig i en dunge. Jodå, visioner har jag.

Solbränna på plats.

Brunn i rätt position, omgjord by me,  jag har använt något som jag tror är en cirkel-såg, ruskigt effektiv, det börjar bli kul med de där verktygen med sladd. Inte konstigt att karlar är så händiga med alla dessa hjälpmedel....

Alla stenar hemma, iaf så många jag får, (Martin fick fullständigt bryt i skogen när han fastnade med fyrhjulingen så framöver får jag väl ta en i taget när jag är där och plockar svamp eller nåt).

Martin har satt upp knut-brädan på vår fina plåtklädda uthusvägg.

Nu ska jag lägga mig, för sent att ta kort på dagens arbete, det blir liksom lite sent när vi slappar på stranden till klockan 17.30 och sen drar igång och arbetar, men vad annat kan man göra?

Man ska njuta av sådana här dagar och grekerna har lärt mig att det inte går att arbeta när det är för varmt.

Min vita trädgård. Platsen för hängmattor om några år.



Rundel med diameter på fyra meter. Tre eller fyra björkar ska stå runt om, har inte riktigt fått det klart för mig än. Borde nästan gå runt med en hängmatta och se hur träden ska placeras =)

I mitten ska vår "brunn" stå, den har varit i vägen i flera år, så nu ska den flyttas.

Alla fina naturstenar ligger i skogen och äntligen har jag fått Martin att förstå att de måste hämtas hem! I rundeln ska det ligga grythytteskiffer, har väl råd om si så där 10 år att köpa hem det....

Och i höst planerar jag att ha marken runt om klar så jag kan fynda div växter till halva priset, allt ska gå i vitt med lite olika roliga gröna blad som piggar upp, ev blir det lite rosa astilbe för att bryta av med. Vi får se, allt kan hända under projektets gång!

Strand, sol och sten.

Det är det bästa jag vet och min dag innehöll alla S;en!

Dagens fråga.

Växlande molnighet enl vädersidan men varmt. Hmmm.

En dag med värme, sand och bad!



Här sätter jag igång Liten och hennes kompis med sandslottsbygget.

För första gången fick vi inte med någon av våra tonåringar till stranden. Dom hade andra planer. De vill inte umgås med oss. Skum känsla. Vi tog för första gången på snart sex år med oss ett barn som inte är vårt, det fanns plötsligt luckor i bilen.

Men fan så kallt.



Vi gick för att meta krabbor, 10 minuter efter denna bild öste regnet ner...



Letar agn (musslor)



Vi satt en hel del timmar i husvagnen/förtältet....



Observera filten!! Vi befinner oss i Juli månad!



Till slut fick även tonåringen panik.

Så vi åkte till Strömstads centrum för att äta glass, det höll ju upp, regnet....



Här är årets bild på "Fyra tjejer i familjen"..... Mysigt vi har?



Mitt emot föregående bild fanns ett hak, vi räddade oss där med thé och kaffe (mitt var spetsat).

Sen åkte vi till campingen, slängde in våra grejer i vagnen, hakade på och for hem.

Har hatkärlek till strumpor. Gillar inte att frysa om fötterna men älskar att vara barfota. Mina barn är likadana.

Barfotabarn. Ett vackert ord.

Men nu är de på. Strumporna. Julia började, och har sedan följts av sina systrar. Och nu kapitulerade jag. Fötterna är som isbitar.
(Om ni undrar har Martin haft strumpor hela dagen, det har han nästan varje dag, året om. Har i snart 20 år försökt lära honom att gå strumplös i sandaler iaf eftersom han avskyr att vara barfota men det har inte gått något vidare med den inlärningen...)

F.ö regnar min semester sakta bort men jag har fyndat riktigt bra grejer till barnen på sportshoppen idag. Alltid något.

Lovis vill inte lära sig cykla utan stödhjul. Hon är mycket bestämd på den punkten. Men vi har tagit med den hit och tänkt att nu på semestern - då ska det väl ändå hända?

Härom kvällen gick vi knappa femhundra meter till en kompis till Martin för att käka middag. Jag gick och höll i pinnen som sitter inkilad i Lovis pakethållare och hon trampade vingligt iväg.

- Räta upp dig lite, sväng inte så snbbt med styret, sitt på hela rumpan, bla, bla bla, mässade jag bakom henne.

Och emellanåt rörde jag knappt pinnen och vrålade BRAVO! så det säkert hördes hela vägen in till centrum.

Men så krånglade det till sig och Lovis utbrast:

- Dumma cykel, jag vill inte ha den här dumma, fula cykeln!

- Det är inget fel på cykeln älskling, svara jag.

- Nehej, då är det väl MIG det är fel på då antar jag!, vrålar barnet, arg som ett bi.

Det är då jag biter mig på insidan av kinden. Att skratta i det läget är som att hälla bensin på en brasa har jag märkt.
Hon förundrar mig dagligen ang sitt ordförråd. Och hur hon formulerar sig, hon är faktiskt bara sex år (snart).

En annan trevlig bieffekt med "stort barn" är att hon hänger i lekparken till klockan 22 och inte har masat sig ur sängen än...

Tårarna kommer smygandes. Obegripligt, tragiskt och helt omöjligt att greppa att vårt grannland har råkat ut för detta fruktansvärda.

Har ljusen tända på bordet.

On the go.

Familjen har ännu en gång överpackat (vi är lagliga men jädrar vad prylar vi har med!) och sitter nu instuvade i bilen.

Hoppas vi får väderbyte, vi rullar snart ur ett regningt värmland mot, vad jag hoppas, en solig västkust.

Men luftombyte blir det  i vilket fall och det är viktigast, nu längtade vi bort allesammans.

Hipp, hipp hurra för min Linn idag!

Flaggan är hissad, bordet håller på att dukas för här ska firas!

Gick till Olssons Brygga.

 Bild från NWT.se

God mat, gosig bebis och på det hela taget en fantastiskt trevlig tur till ett Arvika där solen sken på oss hela dagen.

Att dessutom få umgås med försummade vänner en stund och bara prata gjorde ingalunda saken sämre.

Martin blev inspirerad till att snickra egna utemöbler till altanen så vi får väl se vad som händer där framöver....

Kusten får vänta pga ostadigt väder.

Igår turistade vi i Sunne. Där var det också en smula ostadigt, när vi kom upp på Tossebergsklätten kom värsta åsk-ovädret in. Vi blev inte långrandiga kan jag väl säga men visst var utsikten fantastisk!

Senare drog vi ner till samhället och åt en svindyr men mycket god lunch på en strandrestaurang.

Efter dett Rottneros park. Och där mina kära vänner hände det ofattbara. Jag fick fatt på mina drömmars pion! Det stod minsann en äkta trädgårdsmästare där och sålde små bebisar! Jag har letat överallt och inte fått fatt på den.

Maxima festiva, 150 kronor och jag var lycklig som en unge på julafton när jag bar runt min skyddsling i starkt solsken och svettades nästan bort i mina jeans. Vädret vände. Men som sagt - lycklig.



Lycklig var även den här krabaten. Det är dyrt att gå in på Rottneros (tycker jag som är van att man kan knalla ut och in på Mariebergskogen alldeles gratis) men det finns sannerligen ytor för barnen att röja på!



Och jag har huvudet fullt av inspiration. Igår, med en vinflaska på bordet i glada vänners lag, la jag upp en skiss för en park på mina 4 ha åker utanför. Lika stursk är jag inte idag, men jag ska väl gräva ner pionen, hahaha!



Vackert, vackert, vackert!

Med semestern, trots dåligt väder.

Första semesterdagen roade vi oss med att vara ordenliga på förmiddagen. Rensade ur städskåpet som alltd får rester från byggprojekt och snabbt blir fullt av fel saker.

Inredde även en sån där "vuxenpoängslåda" i köket, en med bara ljus i. Jag brukar ha dom spridda lite här och där men det kanske kan fungera den här gången?

Efter detta gjorde vi det ofattbara - vi åkte till tippen med allt vi rensat! På en gång, la inte ut det i uthuset på ännu ett års skräpförvaring.

Sen bjöd jag in mig och resten av familjen till min bror och vi fick en härlig eftermiddag med god mat, lite vin och - hör och häpna - en strimma sol kom minsann och förgyllde kvällen ytterligare!

Idag då?

Har ingen aning.

Hoppas att det inte är ett omen det här med att det började regna 15 minuter innan jag lämnade jobbet igår. Det regnar än.

Tänk om hela min semester regnar bort?

Då vet jag någon som är bitter om fyra veckor!

På semestern hade jag som mål att städa stora garderoben i sovrummet. Och varför inte ta första bästa tillfälle?

Den första eftermiddagen när regnet står som spö i backen passade ju alldeles utmärkt!

Fick undan en del.....




Så nu har jag inga måsten kvar på listan, bara att njuta. Nu blir det lite rött på detta utmärkt utförda arbete, skål för semestern!

Minns ni när man var liten, och räknade ner?

TIO, NIO, ÅTTA.....

Så gör jag med timmarna nu.

Tvåan är näst bäst, så är det, men otroligt glädjande i ett sällskap med  8 spelande!

Lovis slog även sin far och kom på tredjeplats - gud vad vi är bra!

Kör lite uppvärmning inför mina sista arbetspass. Idag blir det bowling före arbetet med lilla familjen och Martins goa släktingar från självaste huvudstaden.

Jag kommer förlora stort men det är av underordnad betydelse - det brukar vara roligt!

Gode Gud, om du finns:

Låt den här natten gå fort och smärtfritt, håll mig vaken, särskilt på vägen hem.

Än har vi inget att göra, avdelningen är knappt fylld till hälften.

Vi har sett kungafamiljen sitta iklädda sopsäckar i offentlig TV och skämma ut sig. Sveriges television borde få en smäll på fingrarna för detta etikettsbrott, ett regnskydd borde väl även med kort varsel ha ordnats fram?

Bah.

Nu ska jag kolla mina dropp en omgång, har en olydig man som ligger med armen böjd.....

Det är vad som återstår till semestern. Ja, jag räknar ner och bara väntar. Olyckligtvis lovar alla vädersidor regn i hela landet, överallt, hela nästa vecka. Känns surt.

HUr som helst, Martin och svärfar slutför gaveln på uthuset under fm, sen drar vi nog till sjön.

Ska ju nattjobba så den här dagen är ju ledig!

... höjder här!

Eller, jo, jag och Martin! Svärfar däremot är inte rädd, står på sin egenhändigt byggda ställning och ja, jag har sett hur den gungar.



Ser ni Martin som myndigt står med händerna i sidan och dirigerar sin pappa? Och vi är väldigt nöjda med hjälpen, vår uthusgavel blir som ny, riktigt snygg på köpet (i den mån en uthusgavel kan vara snygg då).



Men svärfar är lika glad!

Jag gick med darriga ben upp på stegen en bit och langade över kameran så han kunde knäppa några kort från sin fina utkikspost:



Min trädgård 2011, finns en del kvar att göra, det ser jag tydligt på denna översikt!

Kommer det fikafolk och förhoppningsvis blir det en tripp till stranden.

Herregud, jag har inte varit iväg och badat en enda gång den här sommmaren hittills!

Martin och barnen var på minisemester i Råda. Sandsstranden var underbar och vattnet varmt.



Foto: Linn

Hmm... Fast lite överraskande den här gången, det lovar jag.

Min höft råkade ju ut för något igår, oklart vad, exakt, men ont gjorde det. Idag har den hört av sig, höften, högljutt i vissa (läs många) lägen, vilket jag självklart har tolkat som att jag sträckte några muskler och ledband igår.

Innan jag drog till skogs förrut för att plocka kantareller, glömde jag bort min höft och skulle leta i handskfacket på bilen. Slängde mig lite vårdslöst över till andra sätet....

Då kom skriket som inte kom igår.

Knak, brak, gnissel och klick.

Så var höften som vanligt igen!

Egenhändigt reponerad, utan bedövning, utan hjälp. Nu är jag lite öm (dagens underdrift kanske) men ontet är borta.

Och lite kantareller kom hem också! De som säger att det är gott om dem ute i skogen är lögnare. Två timmar och dryga litern är dåliga resultat. Men gott var det med lite smörstekta till middagen.
Och även om jag gick långa sträckor utan en svamp i sikte var det en fantastisk eftermiddag att njuta av/i vår natur!

Det gör alltid ont på mig, mer eller mindre, någonstans, vad jag än gör. Slår mig ideligen.

Idag blev det mer. Jag och Martin började sätta plåtar på uthusväggen. De var fyra meter långa och dryga metern breda. På två var vikten helt ok. Men ytan på plåten, i blåst... Ja, det blev lite som ett segel emellanåt.

Jag trampade hur som helst snett i ett desperat försök att ha kvar taget i plåten, samtidigt som jag vred mig runt.

*PIP*

Jag var helt övertygad om att min höftkula befann sig långt ifrån sin vanliga håla. Det gjorde så ont att jag inte ens skrek.

Efter si så där en halvminut, när jag krampaktigt höll plåten mot väggen (jag släppte inte!) och drog djupa fina andetag, var jag tvungen att testa höften.

Små rörelser framåt/bakåt. Flexade utåt sidan. Ont, jovisst, men alla funktioner intakta.

Jag ger mig tusan på att den (höftkulan) var ute och sen hoppade snabbt tillbaka. Nu hugger det till utav bara f-n rentav i vissa lägen, hopas jag lär mig snart så jag kan undvika dom.


Synd om mig.

Blev inget True blood igår. Vi umgicks med grannarna, åt jordgubbar och senare vin på altanen istället.
Som alltid hade vi massor att prata om och timmarna flög fram, fast vad gör det?

Fina sommarkvällar ska inte slösas bort framför TV:n!!

Ikväll kanke det går att krypa upp i soffhörnan med lite vampyrer.

Nu har jag en liten klump i magen inför kommande arbetsvecka. Martin och barnen har ledigt. Och jag har en natt.

Natt!

Jag har så svårt med nätter. Bah.

Martin, världens bästa.....

Vad sägs om True Blood S.4 avsnitt 1???

Åh, vad jag längtar tills kvällen kommer och jag får krypa upp i soffhörnan och se hur det gick för Skarsgård där ute i solen på parkeringen....

Ett idag och fem nästa vecka, sen är det semester.

Idag kommer det gå galant att dra iväg men nästa vecka kommer bli värre - då har Martin börjat sin ledighet!

Har nog aldrig haft så sen semester förrut men jag tror det kan vara värt det, med tanke på hur vädret varit hittills så borde det bli bättre!

"Ni kan bli vad ni vill när ni blir stora", mässar jag för mina barn. Det finns inga begränsningar.

Men gäller det fortfarande när man är närmare fyrtio än trettio?

Den här veckan har jag så klent med arbete att jag har beslutat mig för att låtsas att jag har semester.

Igår for Lovis iväg till en kompis och lekte hela dagen, då passade jag på att lägga 11 kvm sten.

Efter det grillade vi korv med vänner, kvällen var fantastisk och vi satt ute på altanen fram till midnatt. Då vill de som inte har semester gå och lägga sig, så fick det bli.

Idag kommer jag inte göra något fysiskt alls. Träningsvärken är mördande i rygg, lår och handleder (!).

Men lite kaffe ska väl slinka ner, och nästan hela styrkan av gäster dyker nog snart upp i dörren, de har sovit här i sin fina nya husvagn.
Dax att fixa frukost till stora och små.

Kan tänka mig oändligt många sådana här dagar.

Ledig. Gott sällskap hela dagen lång i Mariebergsskogen.

God middag med ett glas rött, kaffe i lugn och ro på framsidan, jordgubbsplockning i solsken runt om i mina vrår i trädgården med maken, där jag noga gömt mina bär för fåglarna.

Nu ligger Liten i blöt i badkaret för att lösa upp dagens äventyr som satt sina spår från topp till tå. Det är sommar det.

Nu ska snart jorgubbarna mumsas ner i magen som kvällsmat, sen blir det film, Svinalängorna - äntligen.

Nedan blid på Lovis som får hjälp att bli gungad av storasyster. Bröderna S håller sällskap och bredvid hänger min bror...
(Den mobilpratade mannen i bakgrunden har inget med vårt liv at göra)



Obs, min brors skor är alldeles nya, därför också alldeles för vita. Men ett par turer till i "skogen" så har det väl ordnat till sig =)

För ändamålet.

Jag och Liten ska bege oss till Mariebergsskogen med vänner och kaffemugg. Att det är mulet gör inget, då slipper man ca 80% av packningen, dvs alla bad-attiraljer.

Eftersom Lovis är stor nu har vi inte någon vagn längre och visst märks det, jag har efter några vagnlösa turer insett att det gäller att minimera vad som tas med, det är skillnad på att bära och ha hjul på grejerna!

...att man blivit gammal när barnen kväll efter kväll lägger sig långt senare än sina föräldrar.

Å andra sidan går de upp långt senare. Faktiskt såpass mycket senare att de klämmer i med 3-4 timmar mer sömn per dygn än sina slitna föräldrar.

Det är därför unga människor är så vackra. För att de sover en medvetslös sömn varje natt, många timmar, utan knölar i kudden och för varmt täcke.

Nu ska ungarna uppmanas att släcka och låsa om oss när de är klara med filmen.

Godnatt värld

Nu har jag skapat lite, jag säger att jag är kreativ och påhittig, Martin säger att jag har bokstavsdiagnos.



Igår gjorde jag lilla fågelbadet, omgivningen är inte så fin än men Rom byggdes inte på en dag, det är mitt mantra.....

Så tänkte jag att bostäder nära vattnet måste vara åtråvärt som tusan så jag klev in i garaget och använde både borrmaskin, sticksåg och gersåg (premiär för den!), skruvdragare, hammare och spik. Ni ska se att jag snart kan snickra också!

   

Made by me! (Nja, Linn hjälpte mig att dekormåla den ena och Martin klippte till plåttaket, jag var inte mentalt redo för ännu ett verktyg - plåtsaxen. Den är vass).

Sverige har semester.

Kändes som om jag var den enda i hela världen som var uppe och ute på vägarna imorse.

Inte förrän jag kom till Huset var det i princip samma liv och rörelse som vanligt.

Nu ska jag äta frukost, det kurrar förfärligt i magen.

Till kvällsmat tar jag jordgubbar och smultron. Inte de stora, framavlade, småsura, utan dom små, söta, vilda smultronen som bestämt sig för att bo under vårt ena äppelträd.

Det är gott att leva.

På alla vis.

Sovmorgon.

Långpromenad.

Trädgårdspyssel.

Nu middag hos svärföräldrarna.

En härlig dag mao.

När vi vaknade på hotellrummet i morse insåg vi att de där tequilorna sannolikt inte varit bra för oss.

Vi hittade två lime och två passionsfrukter på bordet på rummet.

Var i hela friden kom de ifrån? Hade vi handlat dom mitt i natten? Var i så fall? Och varför? Eller har M stulit dom?

 (Jag kan möjligen "råka" få med mig en handuk ibland från hotell, men jag har ingen kleptomani på frukt, så om de inte inhandlats så är det min käre make som norpat dom i någon bar).



Jag vet förresten att jag inte la dom på något bord inatt, jag var nämligen fullt upptagen med att äta en dajm-strut som jag köpte i receptionen. 
Ännu en oklarhet. Varför i hela friden blev jag så sugen på en glass mitt i natten, jag som inte är särskilt förtjust i det annars? Och om jag äter glass äter jag lite av samma anledning, aldrig en bjässe-strut.

Var i stort behov av en vit kofta, letade som en tok i hela stan. Kunde jag väl inte ana att det skulle vara så svårt.

Till sist steg jag in på Rabalder - och där hängde den! Läste på lappen och gick ut utan den. Nedslagen. Ingen sommarrea där inte!

Martin, som tigande och lidande gått med runt i alla femtiotolv affärer, vände mig åter mot affären och sa åt mig att handla. Han är bäst.

Jag sitter och myser i den nu. Känner att det kommer bli min favorit. Då blir timpriset på koftan inte vara så högt....

F.ö lyckades jag fynda BH och trosa på esprit och en topp på kappahl, halva prist på allt det. Kul, jag brukar inte hitta något på reor i vanliga fall.

Endast min goda uppfostran drev mig ur sängen i morse. Man skolkar inte från jobbet, punkt.

4 koppar kaffe, tre turer på huset letandes piller och tre skrivna epikriser senare är jag otroligt nöjd med min insats och vaken.

Skiner kanske inte som en sol och ögonen har en hinna av trötthet över sig istället för något charmigt glitter men jag är här, har jobbat på bra och är tacksam att det äntligen är fredag.

"Allt har en ände utom korven - den har två!"