Kväll

För oss som inte är vana särskilt mycket i aktivitetsväg, har detta varit en intensiv men trevlig helg. Nu är Martin firad och barnen har fullständigt stupat i säng, även de stora som inledde förmiddagen med bio med sina killkompisar.

Nu är det dags att varva ur och ladda om för imorgon bitti.

Då får vi ett besök av de sociala myndigheterna.

Då kommer sannorlikt ett beslut. Känns som det finns två bud.

1, Vi får ett kontaktbarn att skämma bort (med kärlek, något annat, typ pengar, har vi inga) så som det var tänkt.

2, De nekar oss ett kontaktbarn, bedömer oss som direkt olämpliga att ha barn och tar med sig de tre som finns.

Viss oro finns inför imorgon.

Paus inlägg

När verkligheten överträffar dikten, berättad på Martins julfest av en kollega som var inblandad.

Två unga män som nyss fått korkort är ute en sen natt nere i Småland, (där de fortfarande bor). Växsjö låg fullständigt öde, och de unga och vilda grabbarna blev på bushumör.

De bestämde sig för att prova backa i en rondell. Det var roligt, så de backade varv på varv, fortare och fortare.

Självklart small det efter ett tag när en annan bilist ville in i rondellen.....

Polisen kom till platsen. De unga pojkarna såg den andre bilisten gestikulera och vara riktigt arg under samtalet med poliserna. De kände stor oro då de fortfarande hade körkortet på prov.

Polismannen kommer fram till dem, leende.

- Ni kan åka pojkar, ni förstår, jag måste ta in honom för drogtester...*polisen skrattade här...*
- Han säger nämligen att ni kom backande i rondellen, *polisen gapskrattar*

Pojkarna tackade polisen och åkte.

Julbord

Vi var som sagt på julbord igår. Mycket gott. Otroligt vacker miljö också, Dömle Herrård. Min stora dröm är att det stället ska bli mitt, mitt, mitt......(Sist det såldes kostade det 10 milj så jag får väl spara lite).

Jag lämnade sillen åt sitt öde och smaskade dessto mer på rostbiffen och annat kallskuret. Mumsigt.

Fick i mig en liten fläder nubbe, den var riktigt god.

Tackar Anders och Marina som bjöd på det hela, otroligt trevligt både på julbordet och efterföljande kalas hos er!



Mormor, frisör gjorde en insats på Julia, urtjusigt!



Vår vackra förstfödda.....



Vår vackra mellandotter....


Våra flickor var de finaste på hela herrgården. ♥

Hurra!!

Allt sedan min oskyldiga ungdom har jag önskat mig en äldre karl med grå tinningar....

Nu har jag äntligen fått det!

Grattis älsklingen min, du är bäst på jorden ♥

(Och för er som visste vad som låg i paketet, och hörde min oro, kan jag lugna med att födelsedagsbarnet var mycket nöjd!)

Små panik

Martin har kommit med tåget. Han hade sett fel på biljetten, men det resulterade bara i att han fick sitta på Centralstation i en timme extra - hahaha...

Nu ska vi flygande fläng hämta ett stycke mormor och dessutom hitta ett par skor till Linn, Goretex kängor och paljettklänning harmonerar inte alls.

Ha en underbar lördag allesammans! Återkommer imorgon, nu ska vi ha det roligt!

Snart

Jag tror och hoppas min gubbe sitter på tåget nu.

(Vill inte ringa, har en känsla att han sover, han hade julfest i natt...)

Äntligen blev det lördag och han är hemma om några timmar.
Då ska vi piffa till oss och gå på julbord, sedan är det efterfest hos Martins bror och hans fru (de är inte gifta men jag gillar inte uttrycket sambo, särskilt inte efter ca 10 års förhållande, villa och barn).

Ser fram emot den här kvällen. Massor.

(Om någon ringer och säger att han missat tåget passar säkert inte nyckeln i låset när han väl kommer hem)

Nästan

Vi somnade tidigt igår, allihop. Linn gick upp vid niotiden för att måla lite. 10 minuter senare klev jag ur duschen och då sov hon. Julia låg halvsovande i sin säng och såg "Idol". Vi led av äkta fredagströtthet igår.

Jag somnade tidigt fyra gånger faktiskt. Pannan kokade och levde rövare varje halvtimme och jag somnade så gott däremellan. Framåt 22.30 var jag ganska sur på pannan och funderade allvarligt på att slå sönder den.

Men jag fick nästan sovmorgon i morse!

Tog ut hästarn vid halv sju, Lovis sov gott i min säng när jag kom in tillbaka. Smög mig ner och somnade om. När klockan var åtta ville hon gå ner, mutade henne med att se på TV;n i sängen. Hon muttrade några gånger men var kvar. Jag hörde signaturen till "Kalles klätterträd".

Sen vaknade jag av ett vrål 20 cm från örat att "Du måste komma ner nu mamma och hjälpa mig! Jag kan inte få på TV;n och jag vill ha flukon (frukost)!

Hoppsan, klockan hade blivit nio.

Well, frukosten är serverad. Morgon "Bompa" har större bild. Jag dricker kaffe. Jag tror att vi är nöjda båda två.

Liten och trött

Lovis somnade på 10 sekunder.

Har hållt henne tvångsvaken i nära 1½ timme. Hoppas den gnälligheten jag, Julia och Linn fått stå ut med belönas med en sovmorgon.

Kan ju bli att hon vaknar på "tvären" - trött från start imorgon om jag har otur.

Men då vet jag någon som inte får sovmorgon på sin födelsedag på söndag! Då blir det pappa (som det frågas efter typ varje timme) som får njuta av morgonstunden!

Nu är det iaf lugnt och tyst (om det inte vore för något eländes program som de stora tittar på, det kan framkalla ett gigantiskt EP anfall) och hon (Lovis) sover som det oskyldiga barn jag gärna vill tro att hon är.

Men vänta här...

Mormor finns ju här på söndag morgon! (Eftersom vi är på julbord på lördag och hon pasar alla barn på kvällen)

Jippie, hon får henne förstås! (Grattis mamma/mormor, du vann en tidig morgon med tecknad film och frukost i soffan!)
(och jag ska sova, sova, sova!)

Måste vara en karl...

Jag har haft riktigt bra driv här hemma, dessutom fått väldigt god hjälp av Julia med gardinstrykning. 

6 fönster är nu klara för advent! (Fyra stycken återstår men det får bli en annan dags huvudvärk...Nu är det minusgrader och becksvart så det är liksom ingen idé att putsa fönster).



Ja

g var så nöjd med mina nya ljusstakar till vardagsrummet. Letat ganska länge efter några som passar till taklampan.

Men jag blir så irriterad.
Köper en vit stake som någon idiot har satt svart sladd på! Hur tänkte han? (För det måste vara en han, har svårt att tro att en kvinna kan göra en sån dundertabbe).

Så på min vita fönsterbänk, bredvid de vita krukorna, ringlar nu en svart sladd. *Missnöjd och sur*

Det ser lika tokigt ut som de svarta stuprören till vita knutar på utsidan huset. (Där har svärfar fått stå till svars, men det fanns visst inga vita för 20 år sdan så honom förlät jag).

För övrigt är årets första julgrupp "monterad". Nu är det bara att vänta på de små vita hyacinterna!





Nu är Lovis redan jättetrött och har vid flera tillfällen bett om att få gå och sova. Jag vill gärna ha henne uppe ett tag till för jag vill verkligen få sovmorgon imorgon! Har ett trumfkort i rockärmen  -- Micropop -- hennes nya passion!

Helg

Att göra på fredag kväll:

1, På med vigsel-ringarna som legat i slåpet hela veckan. Dvs känna sig som en människa, privat.

2, Fixa stallet

3, Börja torka fönsterrutor och få upp stakar och stjärnor

4, Få upp julgardiner i köket

5, Underhålla fredagstrött Lovis till klockan 19.00, minst.

6, Låtsas att det är torsdag och att jag inte alls sitter i soffan utan äkta man en fredag.

7, Förklara att discot på skolan är otänkbart, såtillvida att de inte vill gå hem. Slutar 22.30 och då har jag sovit sedan länge, länge.....


Börjar med kaffe, bloggläsning, FB och mailen.......


Annan bil

Märkligt att åka runt i en bil som jag inte är van vid.

I Volvon finns en termometer och frostvarnings lampa. Saknas i min bil, där får man gå på väglaget. Eftersom termometern visade 3-4 plusgrader blev jag oerhört förvånad när bilen fick lust att gå på tvären i korsningen in mot dagis. (Ett känt däckmärke räddade mig från en riktig karusell-snurr).Termometern är helt enkelt ingenting att lita på!

Sen var jag tvungen att tanka. (Martin sköter alltid det på Volvo:n annars, så det är bara att tuta och köra).
Letade febrilt efter en knapp inne i bilen för att öppna tanklocket. (Har det på min lilla pärla).

Det fanns ingen någonstans.

Övervägde att förnedra mig och ringa Martin. Tog först en rövare och tittade på tanklocket utifrån. Jodå, den var manuell...! (Volvo leder inte utvecklingen..)

Har således klarat ännu en morgon som gräsänka och är oerhört stolt över mig själv. Att allt går så bra beror i ärlighetens namn på mina stora flickor som gör allt för att underlätta för mig. Tänk, de gjorde ju hela "inför fredagsmys" städningen själva igår!

Nu är det kört...

Jag som lovat mig själv att inte öppna den stora burken med skumtomtar före första advent, föll för frestelsen och tog en.

Men den (tomten), kände sig väldigt ensam nere i magen så jag åt en kompis till honom.

Nu sitter jag här och funderar på om de kanske vill ha ett större kalas, med ca 20-talet gäster..... Det är inget besvär för mig, säkert!

Svåra frågor så här på kvälls-kvisten.

Men det faktum att min bikini vägde 8 kg när vi var i badhuset härom dagen får nog väga över, och festen får tomtarna stå över. Undrar om jag kan stå över tomtarna....

Mitt status i procent

75% av ensamna kvällsläggningar är avklarade.

50% av "hur ska jag hinna till jobbet" mornar är avklarade.

0 % tårar har kommit hittills.

100% längtar jag tills tåget kommer tillbaka med min man på lördag förmiddag.

På väg hem från jobbet idag mindes jag när Martin började sitt nuvarande jobb. Då var Lovis 1½ år och han var borta i Stockholm från söndag kväll till fredag kväll i tre månader. Vår helg bestod av 48 timmar, en fis i rymden när det finns småbarn.

Jösses vad jag grinade! När han åkte, när han kom hem, mitt i veckan när han inte var här.
Grinade när pannan kokade.
Jag grinade när snön vräkte ner (det snöade aldrig en lördag eller söndag den vintern, det minns jag) och jag skottade så ryggen nästan gick av.
Jag grinade för att jag var den enda som skolade in barn på dagis ensam (kändes som om jag hade vigselring från en godisautomat på mig, ingen där såg Lovis pappa...Jo,sen men inte då).

Vid ett tillfälle kunde jag inte ens prata när han ringde hem, jag bara grät.

Martin måste ha sett hemskt olycklig ut efter det samtalet, för hans chef (som han hade under utbildningen, han var snäll han....) drog ur honom hur hemsituationen såg ut. Sen sa han åt Martin att boka om tågbiljetten och åka hem en dag tidigare och komma på måndag förmiddag istället.
Tro det eller ej, men jag grinade då med! (Fast då av lycka).

Efter de där månaderna avskyr vi att vara ifrån varandra. Och det är ju en positiv biverkning!

Skönt ändå att det bara är fyra nätter nu och inte fem nätter varje vecka i tre månader....

Äntligen hemma.

Mitt hem såg ut som taget ur en reklamfilm när jag och Lovis kom hem.

Två glada flickor mötte mig i dörren, de höll på att placera ut ljus.

Hela nedervåningen nystädad. Tvättmaskinen hängd, det torra låg fint vikt. Diskamaskinen tömd.

Nu står Linn och lär sig laga Biff-stroganoff och ris. Jag behöver bara sitta här och dirigera från soffan.

Det är i sådana här stunder underbart attt se barnen växa upp till självständiga människor.
(Fast jag får panik en del dagar över att de växer ifrån mig!)

Yes!

Jag klarade det!

Det gick vägen med allt imorse!

Super B eftermiddag

Vi har haft så kul. Jag och alla barnen.

Vi har blivit bjudna på middag och fika, massor av bus och spring (och högljudda skrik, min yngsta), skratt och fniss.

Vi stannade långt längre än vad vanliga seder och bruk tillåter, men vi ville inte hem någon av oss. Klockan flög iväg och tillslut var vi tvungna att åka om inte en insomningsolycka skulle inträffa i bilen på väg hem (min yngsta, det också...)

Tack snälla kerstin, Arvid och Nils för idag! ♥

Nu är vi hemma och det är bara läggningar av hästar  och barn kvar att göra, sedan är den här dagen slut. Liten sitter redan i soffan med kvällsmat så det dröjer inte....

Imorgon ska jag ge mig på att fixa en sådan där proffsig "Martin morgon", dvs ut med hästar, väcka ungar, tända pannan, lämna på dagis och stå på jobbet absolut inte en minut senare än 7.30, då har jag stulit 45 minuter på flexen och mer pallar inte kontot....

Men det fixar jag! Efter den här eftermiddagen är jag glad och hoppfull!

Plocka, plocka, plocka

Är det det lediga dagar ska bestå av, detta eviga plockandet?

Här hos oss har varje sak sin givna plats.

Problemet är att de sällan befinner sig där!

Tröjor på vedspisen i köket, strumpor i soffan, läxböcker på soffbordet, vantar på köksbänken, tandkrämstub på hallgolvet, en toffla ovanpå TV;n (!) osv i all oändlighet.

Ska det vara så svårt att låta grejerna stå/vara där de ska!!

Har jag plockat i ena änden av huset, då har ett inferno dragit förbi någon annanstans....



Typ här,  Lovis  har kikat på vad som finns i pennställen, och sedan lämnat alltsammans!

(Ser f.ö ut som de inte innehöll helt rätt prylar, de heller)

Dator-analfabeten tog sig igår!

Ska skryta lite om mina färdigheter vid datorn igår. Jag är totalt oförstående med dessa maskiner. Om något händer eller ska göras med datorerna så blir det Martins bord. Jag vill trycka på knappen och göra det jag ska.

Igår lyckades jag med följande:

Länka till en kompis sida.
(Så det fungerade)

Lägga in mig på bloggportalen

Kopiera och lägga in deras logga i länken hos mig själv
(skitnervöst, kunde ha sabbat typ allt då)

Startat någon prenumeration på nån märklig flödesläsare
(vad det nu kan vara)

Jag är otroligt stolt över mig själv. Jag var jätteduktig! Inte en enda gång ringde jag till Martin heller och frågade hur jag skulle göra. Verkar som 2000-talet kommer ikapp även mig.
Ni yngre som läser här ska veta att min mest tekninska pryl i barndomen var en miniräknare.

Semesterdag

Ljuvliga morgon!

Semesterdag, minsann! Klockan ringde inte förrän 7.30 eftersom Julia och Linn har sovmorgon idag. Jag känner mig faktiskt riktigt utvilad.

Tror inte att Martin gör det idag....
Pratade med min svärmor igår kväll. Martin hade fått ta med sig en flaska whiskey, från deras nya taxfree lager till stockholm. Igår vi nio-tiden ringde han och sa godnatt. Då väntade de på de sista arbetskompisarna som var på väg till hotellet.
Hörde plötsligt ett himla liv och Martin som glatt utbrast:

- Nu är de här, vi hörs imorgon!

Misstänker ett hotellrums-party. (Eftersom de kör på olika distrtikt ses de väldigt sällan, så de ser fram emot de här kurserna av den enda anledningen att de får umgås med arbetskamraterna).

Hoppas hans blymössa är lindrig. De har trots allt kurs hela dagen idag......

Tystnad

Nu är det bara jag uppe.

GODIS!

Halv

Jag är en par-människa.

Trivs inte alls när jag vet att Martin ska vara borta länge. Har en klump i magen som inte vill ge med sig, vad jag än hittar på.

Får massa olustiga tankar i huvudet, att han inte ska komma hem igen. Att något kommer att hända honom, typ bilolycka, tåget exploderar, terrorister på hotellet, knivmord i tunnelbanan, (rymma med en ung yppig blondin på julfesten) eller något annat tragiskt.

Kände mig gråtfärdig hela dagen. Det har släppt nu, efter att ha pratat med älsklingen i telefonen och fått försäkrat att han redan längtar hem, han också.

Första kvällen är snart till ända, imorgon har vi masor på agendan. Torsdag blir det jobb och svärföräldrarna kommer på fika (brunbrända och fina, de kom hem från Teneriffa idag efter en välförtjänt semester). Sen kommer fredagen med jobb och riktigt tjejmys i soffan. Så vips är det lördag och han är hemma igen.

Jag kommer knappt märka hans frånvaro... (Det är inte helt sant men försöka duger!)

Fritid

Det första Lovis gjorde när vi kom hem var att rusa upp till övervåningen. Sedan har hon suttit där och lekt med sina dockor och dockhus (arv från storasystrarna, den som spar, hon har...)



Under tiden har jag hunnit följande:

Äta mat, själv. (Ingen annan var intresserad av något så banalt).

Dricka kaffe och läsa alla bloggar.

Bädda rent i sängen. (Det låg ett kort kärleksbrev under kudden, som jag skulle hitta ikväll, la det tillbaka och ska njuta av det en gång till senare, saknar honom redan ♥)

Städa sovrummet.

Hängt tvätt och startat om ny maskin.

Inte en gång har Lovis varit arg eller frustrerad, bara supernöjd!
De stora flickorna har roat sig med en kompis och pysslat i stallet. Äntligen är småbarnstiden över!

Trist, ny vana

Blev alldeles rädd nu när jag kom hem. För min nya, extremt tråkiga, vana.

Ställde in den nyhandlade maten i kylen (gammal vana).

Gick sedan reflexmässigt in i tvättstugan och slängde in en omgång tvätt i maskinen. (Bisarr ny vana)

Tycker att jag efter en arbetsdag reflexmässigt ska hamna i soffan, med en kaffekopp och dagens tidning, men inte jag inte.
Ska försöka att se det positiva i detta. Det jag gjort idag, behöver jag inte göra imorgon. Då kan jag istället njuta av en härlig eftermiddag med vänner hos en vän. (Får se om det gick den här gången då!)

Arbetslusten

Saknas helt idag. Kan bero på att jag är lite deppig för att Martin åker idag. Eller för att det är så mörkt. Eller för att natten varit på tok för kort.

Lovis hostade massor igår kväll efter läggning. Blev nästan nervös, inte bli sjuk nu!

Men det blev tyst, någon gång inatt kom hon till oss och hostade ingenting då heller.

Bara att hålla tummarna!

Nu måste jag väcka alla dataprogram och börja arbeta. Jag har socialt arbete idag också och slipper därmed väcka patienter.

Svider

Ni minns min gamla episod med rakhyvel?

Well, det har hänt igen.... Syns och känns lite mer så här dagen efter.

Bytte märke igår i hopp om att det inte skulle vara så vasst  (lågpris, gul, tre bokstäver).




Nu blir det aldrig mer hyvel. Det lovade jag mina ben högtidligt i duschen nyss.

Fryser

Huttrar och fryser så in i bänken!

Lite svalare än vanligt har det blivit av all blåst men termometern i köket visar ändå 22 grader. Sitter vid brasan och fryser iallafall.
Min temp visar 37.0 så inte har jag feber heller.

Och nu ska jag ut i vintern och ta in hästar, (burrrrr) . Undrar om min extremt fula overall håller mig varm? Ska försöka vara modig och visa hur jag ser ut....

Eller så är det ni som ska samla mod för att våga titta. Fördelen med att bo så här är att man kan se ut hur som helst ute på går´n, inte en människa som ser!


   

Lägg märke till loggan på ryggen....
Det kan bli så, när "gummigubbarna" är för stora att frun får ta overallen i stl 44
Eftersom det var Martin som höll i kameran kunde jag inte motstå en sexig
 posering
(gapskratt och frust...tror knappast han gick igång på den häcken!!)

Han måste vara lycklig som har så vacker fru....fast han insåg nog
för många år sedan att jag aldrig kommer bli kandidat till
Playmate of the year...

Shopping

Bad Martin hämta Lovis på dagis idag för att hinna ranta runt i lite affärer. Finns ju någon här hemma som fyller halvjämt till helgen, så lite ansträngning krävdes.

Hade idé-torka hela dagen. Fick hjälp från oväntat håll och har nu en superbra present! Tack och lov!

Förutom att ha det avklarat fick jag tag i varsin ny klänning till mig och stortjejerna inför julbordet. Klänningarna uppskattades, det är alltid ett vågspel nuför tiden att handla utan att de är med. Har jag dem med brukar de få sådan beslutsångest att det vanligen slutar med att inget blir handlat.( Även kallat Moment 22)

Efter att ha sprungit runt var det dags att mycket nöjd åka hem. Efter att ha ätit en minimal lunch var blodsockret lågt och eftersom Martin kom hem tidigare visste jag att maten fanns klar här hemma.

Kommer ut på motorvägen och trafiken flöt på fint - i 30km/tim!
Blodtrycket steg i motsvarande grad som blodsockret sjönk.....
Väntade på att få se lite blåljus efter vägen men icke.

Visst, det snöade och temperaturen var strax runt nollan, men är man så in i bänken rädd för att köra bil på vintern finns det buss! Jag "kärringkör" själv men detta var att ta i. Inte förrän jag kom till Hynboholm släppte proppen (var det du kära K som var ute...?)

Nåväl, jag är lyckligt hemkommen, mätt och full i kaffe. Nu ska jag mysa med maken innan han försvinner för evigheter framöver!

Ny arbetsvecka

Snöstorm och iskyla ute. Inte så man applåderar på morgonen direkt. Den här veckan ser inte bra ut till att börja med men kommer att ta sig fram emot helgen. (Julbord och 35-års kalas. Har en inbokad aktivetet på onsdag också, ser verkligen fram emot en date med arbetskompisarna utanför arbetsplatsen)

Martin åker imorgon och kommer inte hem förrän på lördag f.m.

Känner mig alltid orolig när han försvinner, vet inte varför. Givetvis fixar jag och barnen vardagen på egen hand! Men...

Jag har ingen vana att fixa allt på morgonen, det ska erkännas. Ungar till skola och dagis, hästar som ska ut och en panna som måste tändas på morgonen får mig redan idag att tänka på när jag måste stiga upp. (Jag ska helst hinna till jobbet själv också).
Det löser sig, det vet jag, Martin fixar ju detta varje dag!

Bara vi håller oss friska!


Så mycket kul

På nätet finns allt, verkligen.

Martin hittade nyss en sida med prylar som vi inte visste fanns, men som vi (jag) ändå vill ha.... Visst är det märkligt? Där fanns allt onödigt men vardags-roligt man kan tänka sig. Toapapper med knep och knåp, massa olika "pimp" grejer till datorn via USB-porten, blommor som aldrig behöver vattnas och man kan köpa ett kit för att odla sin egen jultomte...

Prövade ju att länka häromdagen vilket inte gick så bra, men ni får väl själva ta er till coolstuff.se, hur svårt kan det va?

Trötta

Sitter nu åter i soffan, rödögd med svidiga ben. Tidsbristen gjorde att jag tog snabbaste vägen till släta ben, dvs rakhyvel. Vi kommer inte överens, så är det bara.


Vi har haft så roligt att kameran mest låg i väskan, vi ville undvika fler bad för den stackarn......

Tränade mina stora flickor att simma längder, det gick riktigt bra men vi behöver träna lite till innan simborgarmärket är i hamn. De vill gärna passa på att gå i den grunda delen och det får man inte!

Vi tränade också lite livräddning, de drog mig i livboj, jätteduktiga! Ännu mer imponerad av deras insats blev jag när jag själv drog Martin 25 meter, det kändes i benen!

Nu kanske det framstår som om turen till badhuset var rena träningspasset, så var det verkligen inte, det lovar jag! Lovis och de  stora flickorna röjde på ganska bra, jag smet in i bastun och uppnådde nästan Nirvana, så fridfullt var det där!



Trygg hos storasyster (är inte rädd utan henne heller, tyvärr)



Se upp, här kommer jag!! (flickan i söta baddräkten bakom vet jag inte vem det är)


Och ett litet kort för skrattmusklerna



Söt, till och med nu, fullt med sylt runt munnen!

Hoppsan

Jag fick sovmorgon igen.....
Jag gick faktiskt upp men Martin övertygade mig om att hans hals behövde varm thé så, ja....jag låg väl kvar då.

Nu ska stallet fixas, Julia ska rida till en kompis och vi andra ska väl sitta på rumporna och vänta på hennes återkomst.
Då ska vi dra till Deje badhus.

Inser att jag borde raka benen innan men jag ser inte fram emot det. Det gör ont. Har en gammal epilator (tror de heter så) som på ett effektivt men brutalt sätt ryket upp de stackars hårstråna. Efter ca 4 minuter är benen tack och lov bedövade av smärtan och då går det lätt på slutet. Sen byter man ben....

Dessutom är det ganska obehagligt när man fryser med nyryckta ben. När man känner att håret vill resa sig och burra upp sig mot kylan. Fast det inte finns.

Visst kan jag använda hyvel, eller nej det kan jag inte. Sist jag gjorde det tog jag ett känt farsdagspresentsmärke (nya skär), med den hyvladee jag smärtfritt bort även det yttersta hudlagret.  Sedan hade jag sårskorpa från foten upp till knät. (Inte lika smärtfritt) Skitläckert.

Hoppa från 5:an

Överallt blir jag påmind om min ålder. Jag tycker själv att jag är likadan (iaf i sinnet, kroppen har hittat egna vägar) idag som för 15 år sedan.

Studenten jag hade frågade häromdagen (han hade varit med sina barn till badhuset) om jag fortfarande hoppar från
5:an. (Kom ihåg det nu när det var badhus på barnprogrammet, minnet är ju inte heller som för 15 år sedan....)

Ärligt talat, nej.
Inte från 3:an heller.

Vet faktiskt inte om jag skulle hoppa ens från enmeters-svikten. När jag tänker på de senaste årens badhusbesök så inser jag att jag går i från stegen.

Hoppar inte ens från kanten!

Hur gammal och töntig är jag inte då?

Jag åker fortfarande karuseller. Med flera undantag förstås. De får inte snurra eller gunga nu för tiden.

Kvar finns bergbanor, höjdskräcken och spökhuset.

Om två år kan jag väl bara sitta och äta popcorn på nöjesparken.

Hur kan det bli såhär? Jag som alltid älskat pirret i magen när det för en kort stund känns som om det inte finns någon kontroll, är skiträdd för att slå mig eller dö (eller kräkas).

Är rädslan en konsekvens av åldern eller hade allt detta farliga gått att göra än idag om jag gjort det oftare? Hållt mig "tränad i farligheter"?

Om vi åker till badhuset imorgon ska jag nog slänga mig från kanten. Kanske. Om vattnet är varmt. Och inga barn är inom svallvågs-avstånd, vill inte riskera att dränka någon....

Tråkigt

Efter att lussekatterna blev klara och nästan helt uppätna har vi haft tråkigt.

Jättetrist faktiskt.

Men nu snart ska smågodiset fram. Då blir det lördagsmys på hög nivå. Och Martin har köpt julmust, hur gott som helst.

Minns en tid med förfester, fördrinkar och hög volym på stereon. Just precis nu saknar jag det. Men knappast imorgon bitti. Man kan säga mycket gott om julmust. Bla blir man inte ett dugg bakis!



Vy ifrån min bloggplats i soffan, fotograf Lovis, hon börjar bli duktig!


Baka liten kaka

Tjohej, en utgift mindre till ju, kameran klarade badet!!

Idag har vi bakat en omgång lusse-katter, mumsiga var de!

           
Degen på G                               Russin ska i                            Flitiga barn bakar

           

                     Snart provsmakning           En del åt russin först          Kannibal - äter LusseKATT (haha)

Stöld

Efter mycket om och men var det till slut jag och Linn som åkte iväg till skogen. Ca 45 minuter tog det innan alla hade gjort sin vilja (mer eller mindre högljutt) hörd.

Kände mig lite fånig då uppe i skogen när jag glatt körde förbi min egen skog. Plötsligt dök det upp ett hus som jag vet ligger efter vårt skifte. Bara att vända... (Skyller allt på de som huggit runt omkring så mina landmärken nu ligger som golv i någons hus..)

Hittade både gran och en, hyggligt nära vägen och det är ju tacksamt. Tallen var det värre med. Våra tallar hade sina gröna, åtråvärda grenar sisådär 8 meter upp. Varken jag eller Linn var särskilt intresserade av stamklättring så lite småsurt muttrande gick vi till bilen.

Vi åkte bara 50 meter så fanns det fantastiskt fina, låga tallar. Nu var ju inte dessa direkt våra.... Det satt kottar på dem också så vi satt i bilen en stund och tittade girigt på dessa tallar.
Som på en given signal klev vi ur bilen, snabbt upp med sekatören och klipp, klipp, klipp  så hade vi en fin buket med tallris med tillbehören naturligt på plats.

Det där uttrycket "leva som man lär" är ganska jobbigt. Har allt sedan barnen varit pyttesmå sagt att man  inte får ta någonting alls utan att fråga först.
Nu har jag lärt min tio-åring att det är Ok att stjäla i andras skog.

Hur ska jag klara mig ur det fördärv detta kan leda till?

Lördag morgon

Sovmorgon igen....Har nästan dåligt samvete, men bara nästan.

Vaknade av galopperande hästar på övervåningen. Lovis älskar sin plashästar och de skulle motioneras nu på morgonen. (Tänk ljudet av hårdplast mot ett golv som inte är ljudisolerat så fårstår ni att det var omöjligt att ligga kvar).

Är ändå glad att hon har börjat leka själv. Har väntat på det här. Nu slussar vi försiktigt upp hennes leksaker till övervåningen då vi tänkte att vårt blivande kontaktbarn ska få gamla tvättstugan som egen vrå. Badrumsplanera går som sagt väldigt långsamt så barnet som kommer hinner säkert bli både vuxet och självständigt innan vrån försvinner.....

Förutom bilskadorna igår fick vi en ny oväntad utgift till. Lovis badade kameran i katternas vatteskål. Eller badade den, hon la den där och gick därifrån. Inte ett så klokt beslut av henne, för nu har vi ingen alls.

Hade kameran varit i bruk hade jag kunnat visa att mina goa tröststrumpor jag fick igår har blivit stulna. De sitter nu på en tio-årings fötter.
Det gäller att hålla sig vaken och bevaka sina tillhörigheter.

Det är en vacker vinterdag. Bitande kallt imorse när jag släppte ut Maja och Havanna men himlen var full med stjärnor. Den tidiga timmen till trots så njöt jag lite. Bara jag och alla djuren var vakna. Klappade om hästar och kaniner, hjälpte katterna ut på deras morgontoalett. Mysigt.

Idag blir det rishämtning i skogen. Snön yrde runt igår så det kändes inte trevligt att ge sig iväg. Idag blåser det men vi får väl ta bilen istället för den roliga fyrhjulingen....

Id

Upp till bevis

Pratade nyss med min farbror.

Vi ses i princip aldrig.

Pratar väldigt sällan men det är trevligt när det händer.

Vi borde skärpa oss båda två, vi får se hur det blir den här gången, för nu har vi båda lovat att förbättra statistiken
.
Han har dessutom bjudit oss till Skåne och där har jag aldrig varit. Jag har två goda skäl att åka dit.

Lära känna mina kusiner (och farbror), samt se Skåne.

Han lovade att läsa min blogg. Jag har lovat att hälsa på.

Nu får vi se vad våra löften är värda.

Mamma Mia

Vilken bra film!

Suttit med mina stora flickor och skrattat och grinat så tårarna sprutat. Rekomenderas varmt till gamla, medelålders, unga och ganska stora flickor!

Lite tröst

Martin har varit i Kil och skrivit skadeanmälan å mina vägnar.....

Frun i det huset tyckte så synd om mig att jag fick en present (Martin berättade att jag är lite ledsen...). Hon hälsade även att jag skulle ha dem på mig ikväll och inte tänka mer på saken, ingen person kom till ju skada, vilket trots allt är huvudsaken.


Visst är de söta!


På ett ögonblick

Tänk att en bra dag på bara ett litet kick kan bli så mycket sämre...

Börjar från början.

Vi gick ut i det fantastiska vädret, Lovis och jag. Fixade till hästhagen där några staketpinnar lyckats välta (hur är en gåta) och elsnöret hängde och slängde (att hästarna stod kvar i hagen är även det en gåta men en lycka).

                                   


Efter lite klapp och mys med de stora flickorna tog vi itu med stallarbetet. Det gick som en dans, för jag hade en väldigt bra dräng idag.


 

Rent och fint ska det vara!




Tungt, men det går om man bara vill!


Efter detta begav vi oss till Kil och uträttade massa småärenden. Det var då det hände.

På konsums parkering.

På den snålt tilltagna parkeringen skulle jag tråckla ut en stor volvo. Hade allt fokus på höger framskärm när det brakade till som f-n bak på höger sida.
Då hade en bil bakom också börjat backa ut. Förmodligen är vi lika skyldiga båda, han hade kunnat vänta på sin tur alternativt tuta.

Men nu är det som det är.

Martin tyckte att vi skulle ta på oss skulden, så det är bara att inse att det inte blir någon platt-TV för skatteåterbäringen som kommer till jul.

Som grädde på moset drog himlen ihop sig och blev svart. Så nu är det full snöstorm ute.
Lika trist väder som mitt humör med andra ord.

Solsken

Den här helgen ska bjuda på underbart vinterväder. Ialla fall om man ska tro på prognoserna. Idag ser det ut att stämma, -6 grader och en sol så vacker att jag nästan blir religös. Tänk att jag är ledig.....

Vi har haft en underbar, välbehövlig sovmorgon. Martin gick upp med de stora flickorna och släppte ut hästarna. Sen kom han och la sig hos oss igen. Någon gång i natt kom Lovis till oss, hon "försover" sig ofta i vår säng. Det gjorde hon idag. Tack smulan!♥

Nu ska vi ta lång frukost och sedan vill jag ut. Kanske börja göra kransar till ytterdörrarna. Det behövs sex stycken, för även stalldörrarna ska vara fina när tomten kommer.

Vilken härlig dag!

Märkesprylar

Brukar undvika att haka på vänners inlägg i deras bloggar men idag kände jag att jag borde skriva mer än en kommentar hos henne.

Nu ska jag prova att länka till världens bästa barnblogg litenarvid.blogg.se, får se om det fungerar, har aldrig gjort så här förr, (I hope you dont´t mind K). Jag älskar hennes blogg, läser den varje dag, med stor glädje!

Idag har hon skrivit om märkesprylar/kläder till småbarn. Tänkvärt.

Mycket har hänt sedan jag hade småbarn förra omgången. Nu ska allt vara dyrt och fräsigt, häftiga barnvagnar, märken på kläder och leksaker, och jag undrar; till vilken nytta? Barnen har ingen aning.

Att sitta och mata en åtta-månaders baby, och få morotspuré på tröjan och utbista; Den kostade 500 kr på "Ditt och datt", känns inte ok för mig.

Barn behöver kläder. Massor av kläder, de växer 30 cm/år i början. (Tur att det lugnar sig; Hej jag heter Maria och är 9 meter lång).
Men att köpa vidrigt dyra kläder går mig emot. Jag vill att Lovis ska kunna få måla på dagis, leva rövare ute utan att bli ledsen för hål på knän och färgfläckar som inte går bort. För även om mamma/pappa säge något syns det nog i deras ansikten om det var riktigt dyrt....

Jackor, overaller och skor däremot lägger jag gärna en extra slant på. Där får man vad man betalar för. Och torra, varma barn är gladare, det har jag lärt mig.
Ärvda skor är inte det bästa för små, växande fötter och har aldrig förekommit här. (Bara gummistövlar, för de är omöjliga att "gå in"). Varje liten fot är unik och ska ha möjlighet att formas på sitt vis. Blev upplyst om det av en ortoped när J och L var små och det lät rimligt.

I Julia och Linns ålder "ska man se ut som alla andra". Jag känner stor tacksamhet att vår adress inte är Östermalm. Här har alla kläder från de stora kedjorna. För det måste svida i plånboken att börja med märkesgrejer redan på BB. Den tiden lär komma när vi "måste" ha de där grejerna.

Men jag väntar så gärna.

Mycket yta, lite innehåll, ofta (felaktigt?) synonymt med för mycket prylar/märken/smink på vuxna människor.

Jag vill ha mycket bra innehåll i mina barn. Jag tror de får det av en aktiv barndom, om de har rätt prylar/förutsättningar för att kunna utvecklas. Men det behöver inte vara dyrt. Sand, vatten och frisk luft kostar inte mycket.
Att  vi har råd att ha en förälder deltids-ledig tror vi är viktigt. Jag skulle definitivt vara tvungen att jobba heltid om märken var det viktiga.


Men som K skriver. Var och en gör som de vill!


Kväll

Hemma.

Ledig.

Nu känns allt mycket bättre.

Bläddrade igenom reklamen efter maten när jag och Martin drack kaffe.

-Ha, där är våra adventsljusstakar,  jag köpte dem innan det ens fanns reklam om dom! (säger jag, glatt och lystet.)

- Hmm, du är smart gumman, nu hann du iallafall innan de tog slut. (Martin ler emot mig så där sött över köksbordet)

Efter en stund byter vi reklambunt, och Martin bläddrar i den blaskan med ljusstakarna i.

- Kostar de fyra hundra?! Och du har köpt två!!

(Jag är ju jättesmart, var det inte så?)

Nej....

Jag vaknade i morse och så var den dagen förstörd.

(Citat okänd)

Choklad fondue

Såg en reklam i en tidning jättesöta små ljushållare som man hade en skål med smält choklad ovanpå. Så kan vi (jag) sitta på kvällarna och doppa frukt. Perfekt julklapp, till mig själv... 200 spänn för ett tvåpack.

Gick till deras hemsida. Fanns ju inte!

Hittade istället,  efter en massa letande,ännu snyggare, design grejer (Wagner). Kostade då 350 kr st.menu fondueset a 220  Så snygga.....!


Hur ska jag göra nu då.

Köpa en till mig, så får feedern titta på?

Gott

Glömde bort att säga, maten var kalasgod. Även Lovis åt med god aptit!

Linn vägrade av oklar anledning att smaka, man får aldrig vara helt nöjd....

Det lyser, det lyser!

Han fick ordning på grejerna, visste att jag kunde lita på honom. Nu är två av fyra slingor monterade, fast inte insatta i elkontakten, det får ju inte lysa än......

På överväningen hänger det röda gardiner. Fy på mig, men jag måste börja nu om jag ska hinna allt. Det är bara sex veckor kvar till jul!!

Jag vill nämligen ha allt. Dvs allt pynt, allt som ska bakas och julefrid. Då måste jag ligga i mer än en månad i förväg.

Minns min mammas förberedelser innan jul. Lite kom upp till advent men den 23;e december fick man hålla sig undan! Jädrar vad hon städade! Överallt, kvällen före jul! (Hon gör tack och lov inte så längre).

Det skurades och fejades, mattor ut, mattor in. Bakom spis och i ugn skulle det skuras. Griljera skinka, fram med tomtar. Slå in paket, flytta på unge som stod i vägen. Upp med julgran efter att ungen (jag) tjatat sedan gryningen.

Min pappa hängde upp sina två tomtar, sen var han klar. Smet in på sitt kontor.

Sånt slit vill jag inte ha.
För det första så kräver jag lite hjälp från mannen i hushållet.

För det andra så skurar jag de där jobbiga ställena någon annan dag på året.

För det tredje ska det bara njutas den 23:e inför det som ska komma. En del år har kvällen före varit bäst, det är då julefriden lägger sig. (Brukar grusas kl 7.00 julaftons morgon när första ungen kommer upp och frågar om tomten kommer snart)

Så nästa vecka ska köttbullarrna fixas och frysas in, så kan jag glömma dem ett tag. Känner bara lite stress. Har inte köpt en enda julklapp än, och jag som brukar vara klar nu!

Han är hemma,

...han med tålamod....

Jag drog igång idag, (eller drog och drog, jag startade nog snarare väldigt mjukt) med att förbereda inför advent.

En av ljusslingorna lyste förstås inte. La den argt i köket och tog fram nästa, och tack och lov så lyste den!

Nu sitter Martin, lätt irriterad och kontrollerar glödlampa efter glödlampa. När jag kom hem efter skolan (samtal) så beklagade han sig över att han snart kontrollerat varenda lampa, och det lyser inte ändå!!!

-Hmm, (sa jag då), det kan ju vara två lampor som är trasiga...

-Då kan du slänga skiten!,
fick jag till svar.


Förstår inte att han blev så stingslig. Det är ju bara 80 lampor i slingan, hur svårt kan det vara?

Ja, se det snöar....!

Flingor stora som kaffekoppar har stilla svävat ner från ovan. När jag tog fram kameran slutade det snöa, givetvis...


                                                                  


Lite bildbevis på den lilla snön som kom.



F.ö luktar det gudomligt gott i köket. Jag, som kört fast vad gäller ideér tll mat fick en tanke i huvudet när jag var i stallet mockade...

Visst finns det något som heter köttfärsgratäng...? (Har hela frysen full i färs men är trött på pannbiff) Googlade och fick ett par tusen täffar... Stod så vackert om denna rätt, "Som en korsning mellan svensk lasagne och moussaka..."

Håller inte med riktigt, tycker mest att det var potatisgratäng med köttfärs i, men det ser gott ut och luktar ännu godare. Nu väntar vi bara på far i huset så vi kan få smaka.....


Ledig morgon

Hästarna fick sovmorgon men är ute och äter sin frukost sedan en timme tillbaka. Julia och Linn hade sovmorgon,  har ätit sin frukost och åkt till skolan. Mor  i huset hade sovmorgon och njuter av sitt kaffe. Lovis hade sovmorgon, har tittat på sin frukost, sitter klädd och glad och tittar på barnprogram.

 Smul-ungen ♥

Kan sammanfattas som en riktigt bra morgon.

Dagen idag ska bestå av lite pysslande och städande. Ska också njuta av att vara hemma. Jag saknar mitt hem när jag jobbar mycket, trots att det finns så mycket att göra här jämt.

När skolan slutat ska vi till skolan och ha utvecklingssamtal med Julia och hennes fröken. Inget jag oroar mig för, jag har svårt att tro att hon missköter sig. Läxorna läses flitigt varje dag och hon har bara frånvaro när hon är riktigt sjuk.

Det är en fördel med skolbuss. Barnen kan inte skolka hur lätt som helst. Särskilt inte då vår busschaufför ringer mig eller Martin om inte barnen står och väntar. (Om vi glömt sjukanmäla).

Martin hade planer på att flexa hem från Skövde och mysa tidig eftermiddag med oss. Trevligt!

Så sist men inte minst en "krya på dig kram" till min vän långt, långt borta, som har feber och ont i halsen. Det är jättesynd om dig!

Fel

Det var visst hemmafruar på tv;n ikväll. Det kvittar mig för jag gillar det med med, men rätt ska vara rätt och idag hade jag fel. (Endast Gud är utan fel läste jag någonstans idag, sant så sant!)

Barnslig

Idag fick jag en advents-kalender skickad i mailen.  Jag blev jätteglad, för jag är ju julälskare, alla kategorier.

Öppnade upp filen. Självklart var det 24 luckor att klicka på.

Jag har tydligen inte växt upp än, för jag öppnade alla, på bara någon minut! Så barnsligt..Men trevligt på sitt sätt *smile*




Hihi

Állt går som planerat, haft en jättetrevlig fika med grannfrun, Felix och lillasyster Irma.

Lovis har redan haft två "trötthets utbrott" vilket (hoppas jag) betyder att hon kommer att somna jättegott om ca 45 minuter.

Tjoho!

Snart får jag gå och sova!


Ny favorit

Jag har alltid varit stormförtjust i "Häxvrål", ni vet de där salta godis stängerna.

Men nu har jag bytt favorit, "Salta Hallon"

Tjuvåt en i bilen nyss, gott!

Kaffe

Tack snälla människa som uppfann flextid!

Sitter nu hemma i soffan med en kopp starkt kaffe. Kom hem för en stund sedan och röjde över stallet och sjönk sedan ner i soffan med "Vi i villa". Tyvärr var den hur tråkig som helst men man kan väl inte begära mer av en gratis tidning.

Så här sitter jag nu och samlar kraft. Åkte på flit förbi dagis för att få en stunds lugn och ro. Just nu struntar jag i de extra milen i bil för att hämta henne, värt varje öre!
Mina underbara stora barn har kastat medlidsamma blickar på mig och har inte ens höjt rösten till varandra sedan de kom hem.

Ikväll är vi ensamna hemma. Jag har agendan klar framför mig:

17.00  Tvinga hit Felix för att sysselsätta Lovis, gärna med sin mor så jag håller mig vaken

19.30  Lägga Lovis, (EN gång)

20.00 Krypa upp i soffan med Julia och Linn framför "Äntligen hemma" (Är inte så bra som förr men i brist på annat...)

21.00  Göra ett miljöombyte och se på "Greys Anatomy" (är lika bra som alltid) mitt i sängen med katterna som sällskap

22.00   släcka lampan och sova.

Jag klarar nog inte av allt för stora avvikelser, särskilt inte punkterna Lovis läggning och släcka lampan.


Nu

Nu har den stora tröttheten dragit in.

Kom ur sängen, oroväckande lätt imorse.

Märkte här på jobbet att något hänt på vägen hit. Har med stor möda lyckats komma ihåg alla lösenord. Idag kommer jag nog inte göra mig förtjänt av lönen är jag rädd, trots att den är låg.....

Till och med mina arbetskamrater reagerade idag.

Är du här idag också!?

Mmmm, tyvärr.

Treåring

Har en treåring till salu.

Bra toatränad, håller tätt både dag och natt, inne och ute. Har ett bra språk, endast R;et saknas. Har lättskött hår, billig i maten (äter endast en-två ggr veckan) och har inga allergier.

(Undrar om det skulle kunna fungera?)


Just nu lever hon rövare på övervåningen efter fyra nattningar. Innan detta har hon matvägrat både på dagis (mellanmålet) och middag och kvällsmat här hemma.

Hon bråkar om allt. Jag menar det. Från vilka trosor som ska vara på  till vilka stövlar. Om när vi ska gå till bilen, hur vi går till bilen, hur vi ska tilltala varandra här hemma, om hur ofta vi ska äta glass. Ja, listan kan bli hur lång som helst. Om hon får lite mer motstånd än hon räknat med blir hon nära nog psykotisk, läger sig på golvet, skriker och vrålar. (Eller springer runt och slår oss, kul med lite variation)

De där utbrotten kan jag hantera. Hon frigör sig, hittar sig själv och gud vet vad barnpsyk har för orsaker till detta. Men när mina ungar har veckan de testar läggnings-ritualen blir jag nästan tokig. Har alltid varit bortskämd med lättlagda barn (och borde ju kunna ta en veckas strul med jämnmod).
Tyvärr är jag mycket irriterad nu. Gissa vad?

Lovis älskar den reaktionen!


Tålmodigt

Sakta men säkert betar jag av dessa eländiga arbetspass.

Av de där 8 har jag lyckas arbetat mig igenom 7, dvs arbete imorgon sen en ledig dag!

Jag har växlat mellan att tålmodigt bita ihop, och önska feber UNS på Lovis. Blev lite hoppfullt glad igår när jag nästan halkade i duschen, ett benbrott vore ju toppen! (Lovis hade duschat själv innan mig och hällt ut en hel schampo flaska på golvet, tur att vi inte har dyra frisör grejer här hemma)

Tänk att ligga på soffan, varmt och gosigt gips upp till knät med en bunt bra böcker. Godis och andra onyttigheter på soffbordet, följa gamla såpor på tv;n.
Och knapra lite morfintabletter. Hört talas om de ovana som äter morfin och ligger och sjunger och har det allmänt trevligt.
Ledig från jobb och städ, inte natta barn för att jag inte tar mig upp för trappan. Vilken semester!

Men med min tur skulle jag säkert bryta handleden också, då blir ju det rullstol. Förmodligen snedtända på värktabletterna och inte våga ta några och därmed ligga och ha fasligt ont. Därtill skulle jag inte betraktas som sjuk av min man, (han godkänner ingen sjukfrånvaro min man, endast migrän när det är så illa att jag ligger och kräks) bara lite invalid och då kan man faktiskt gör mycket nytta medan man ändå är hemma.

Så jag är trots allt glad att jag är hel. Lovis är jättepigg  vilket känns bra för vi kan göra vad vi vill på min lediga onsdag om hon håller sig!

Sen får man ju faktiskt bättre lön om man är  frisk, vilket verkligen behövs nu inför julen!

Mörker

Jag längtar till advent. Kan inte sägas nog ofta. Jag vill ha lampor överallt (och glömma bort att elmätaren snurrar så fort att det går att slipa skridskor på den) så det lyser upp lite!

Jag vill börja redan nu, får sitta på händerna för att inte sätta upp "bara en" ljussling i buskarna......





Överdrivet? Kanske lite.....

Feeder

Min man är en feeder. Jag är helt säker nu.

Har haft mina aningar i flera år men idag blev jag helt säker.

Eftersom jag jobbade kväll igår hade han gjort en matlåda åt mig som jag kunde rycka ur kylen i morse (eller sent på natten, vilket ni vill).

I matlådan låg 5 stycken pannbiffar, 6 stycken potatisar och mängder med löksås. Jättegott, men.....
Nog för att jag ofta säger att jag jobbar hårt, men jag handhugger inte skog med yxa! Inte handgräver jag dränering med spade heller.

Åt det jag orkade.
Kommer hem knappa fyra timmar efter denna jättelunch.

Då står min tallrik klar på bordet. Ostfylld lövbiff med råstekt potatis och gäddig pepparsås.

Jag var liksom inte hungrig men det gick ju inte att neka något så gott, det tror jag ni förstår.Men jag mår lite illa...

Dessutom köpte han en stor kartong med Skumtomtar av en liten kille i dörren härom dagen. Vem kommer äta upp ett kilo skumtomtar?
Jo jag, för jag älskar dem!!!


Nu har han lämnat mig ensam hemma med en nybakad sockerkaka. Jag borde inte provsmaka. Men hur gott är det inte med nybakat?

Så nu vet ni. Jag tuggar själv, men det är Martin som matar mig!

Sömn

Har sovit jättegott inatt.

För ovanlighetens skull, brukar inte kunna sova alls när jag gör kväll/dag.

Känner mig jättepigg på jobbet. Full av koffein dock så det kan vara en illusion.

Längtar hem till familjen. Men nu kommer timmarna bara rusa iväg så snart är jag hemma!

Jobbig natt

Känns som om jag inte sovit en blund inatt. Jag gick och la mig jättetidigt. Kröp upp i sängen för att tillta på "Cujo", den där rabies smittade hunden ni vet.

Han hann inte ens bli smågalen innan jag somnat. Fönstret stod på vid gavel och sovrummet var underbart svalt.

Martin stängde det när han gick och lade sig.

Sen började mitt tvinnande. Kvällens chips gjorde att jag vaknade första gången 22.45 pga törst. Sen var det omöjligt att sova.
Det var varmt. När jag väl sov en stund så drömde jag.

Mina barn blev jagade i skolan, ibland var jag där och blev jagad osv hela natten.

Mardrömmar växlat med varmt sovrum. Ingen höjdar natt.

Kvart i sex klev jag ur sängen och släppte ut hästarna. Har småslumrat efter det, tittat på klockan varje kvart. Nu får jag röja lite här hemma innan det är dags att åka till jobbet och Linn ska på innebandymatch.


Phu.


Nytt obehag

Har nyss pratat med en vän, som även hon har barn på Tolita skolan. Hon har varit i kontakt med en av lärarna idag. Deras samtal ger mig krypningar i ryggraden.

Lärarna har varit rädda hela dagen för de två andra Bröderna Bus. Om någon hade sagt något elakt om deras bror hade det givetvis blivit storbråk igen. Ingen har sagt något, vilket för mig betyder att alla barn är rädda. I sin egen skola.

Lärarna känner ingen trygghet med att en securitasvakt ska komma. Av två skäl;

1, Kostnaderna kommer att dras på budget så de inte kommer att ha pengar till ordinarie verksamhet.

2, Han kommer vara så dyr att han bara kommer att finnas en-två veckor innan han "sparas" in och situationen är på nollpunkt igen.

Det ska som sagt vara ett möte på måndag eftermiddag. Om beslutet blir att Storebror Bus kommer tillbaka kommer skyddsombudet med all säkerhet kräva att skolan ska stängas.
Lärarna är som sagt rädda för de två andra med och det verkar inte finnas några som helst planer för dem.

Lärarna vill att vi föräldrar ska agera.

HUR?

Ha barnen hemma? Bevilja FK VAB under de här omständigheterna?

Spontat anser jag att det är skolans ansvar att plocka bort de här tre barnen ur skolan. Vi kan inte hålla 60 elever hemma och ha tre elever i undervisning, eller?

Hur i hela friden ska vi agera??!!!

Jag älskar fredagskvällar

Gubben har flexat hem, sitter visserligen i telefon och tjatar med kunder mest hela tiden men han sitter här.

Vi har ätit gott. Dricker gott. Lovis har handlat massa gott som vi ska äta framför tv;n.

Jag ska jobba kväll imorgon. Nu njuter jag.

Prioriteringar

Vi har varit och handlat, Lovisen och jag.

Väldigt roligt att se när små människor handlar, vad det är som hon tycker är viktigt.

I hennes vagn låg;

En stor påse potatis
Två flaskor julmust
Två risifrutti
Tre kiwi
Ett trepack med majs
Dillchips
Läkerol ask

Förutom potatisen (hon älskar potatis) som jag hjälpte till att packa på hennes initiativ skuttade hon runt och handlade resten på egen hand.
Hon var sedan noga vid kassan och packade sin majs, läkerol och risifrutti i en egen liten påse. Så söt!

Min vagn innehöll lite mer varor, vilket nog är tur. Känns lite tunt inför helgen om vi bara skulle leva av det hon tycker är gott.

Fredag

Idag ska jag inte vara ute, det har jag redan bestämt mig för. Det regnar och är så mörkt att vi har lamporna tända. Jag avskyr november, det är bara så.
Min enda utflykt ska bli till affären. Behöver handla lite gott inför helgen till de som är hemma.

Igår var det mycket fokus på skolbråk och småstjärnor. Det fanns en trevlig händelse som jag inte ville blanda in igår.

Jag smög bort till avd 10 och tittade på en liten, liten pojke på frukostrasten!

Han var så söt och de mådde utmärkt både mor och barn. Det gjorde mig väldigt glad. Det är alltid ett trauma att få för tidiga barn. De får ha "lill killen" hos sig på étt fint familjerum och han har andats bra hela tiden. Lugnt och stabilt. Skönt!

Jag blev också väldigt imponerad av de små hjärtövervaknings plattorna. Små som 50-öringar, med ankor på!

Nu ska jag lägga lite energi på påklädning. Jag fick sovmorgon i morse och har inte hunnit det än...!

Åtgärder och superduktiga ungar

Ikväll var skolans matsal fylld till bristnings-gränsen av skolbarn, föräldrar, syskon och div släktingar.

En eloge till rektorn som trots allt inledde med att berätta att "Dagens slagskämpe ej kommer att befinna sig i skolan fredag och måndag då nåt stort  möte(minns inte riktigt vilka som skulle mötas) ska hållas. OM han då ska komma tillbaka till skolan kommer en securitas vakt finnas på skolan." (Anar en viss punktbevakning....)
Jag vet även att pojken blivit avstängd från skolskjutsen idag.

Hoppas att de två andra Bröderna Bus håller sig lugna nu och inte ska ta ut någon vendetta......

Julia och Linn ska därför gå till skolan imorgon. En av dem fick en hel del anklagelse i rösten när hon pratade med sin far.... Och lite panik, fast inte av den orsaken jag trodde...!

- Pappa, du sa att jag inte skulle till skolan imorgon, nu har jag hoppat över engelskläxan!!!! (Min åsikt är att hon borde ha gjort den i vilket fall men hon var inte enig med mig där).

Jag tröstade henne med att hon alltsedan hon började med engelska har haft alla rätt vid alla glosförhör och fröken säkert har överseende en enda gång. Vi var så sent hemma att ögonen gick i kors på henne, så sen läxläsning var bara att glömma.

Nu till barnens uppträdanden!

Tio nummer, skiftande låtar och ålder på artisterna. Åh, vad de var duktiga allesammans!

Julia och hennes vän Clara startade som nummer tio med Herrey´s gamla slagdänga. De var iklädda  sina pappors skjortor och slipsar med guldskor på fötterna. De rev ner oceaner av applåder.

Jag var så stolt!

Julia lider nämligen av svår rampfeber och hon var nära att banga när hon såg allt folk. Men hon fixade det och det sanslöst bra!
Mycket humor i deras framträdande. Alla log och sjöng med, perfekt!

Trots att de fick mest applåder vann en annan tjej som också var superduktig. Det skilde bara någon enstaka röst mellan dem. Så Julia var nöjd.

Mindre nöjd är jag med det faktum att kameran låg kvar här hemma.

(Nu går jag och lägger mig, godnatt)

Nu kom vargen

Vet inte om jag ska gråta eller bara bli j-ligt förbannad.

En del av er kanske minns bråken i de stora flickornas skola.

Inget hände efter polisanmälan av en av pojkarna, förutom punktbevakning varje rast i två veckor.

I måndags plockades extra folket bort. Idag small det igen.

En kille åkte på sjukt mycket stryk, jag hoppas han inte får hjärnblödning. Ingen lärare fick tag på pojken Bus (läs; vågade ej gå tillräckligt nära) utan han hann slå en stund innan hans bröder (!?) fick tag på honom.
Våldet är av sådan art att det är femtonårs gräns för att se det på film.

Min Linn är 10 år och såg detta live.

I morgon får inte mina flickor gå till skolan. Martin fick ett utbrott som han; inte oförtjänt, slängde över skolans rektor. Utdrag, (hört i efterhand) " Jag ger fullständigt f-n i er d-la skolplikt, innan det här är uppklarat kommer inte mina barn till skolan!" (Slut citat)

Jag återkommer med mer information. Nu ska vi till skolan på "Småstjärnorna".Julia och en kompis har tränat i en vecka inför det här och har målat sig och klätt ut sig. Så nu är det bara att svänga i humöret och ha roligt!


Vargen kommer!!

Vid lämningen på dagis idag fick jag obehaglig information.

Det var föräldramöte ikväll. Då jag jobbade kvälle beslöt vi att hoppa över ett enda föräldramöte på typ 10 år.

- Kan ingen av er komma, sa fröken.
- Nej, det blir svårt, är det något allvarligt?
- Ja, vi är belagda med tystnadsplikt fram till ikväll, då rektorn kommer med information. Om det hade berört mitt barn, rekomenderar jag att båda föräldrarna kommer......

HJÄLP!

Någon som förstår magkrampen?

Efter det som varit på skolan blev jag helt enkelt rädd. Fick en otäck overklighetskänsla.

Vände upp och ner på hela avdelningen. En underbar arbetskamrat gick hem några timmar och kom sedan och löste av mig så jag kunde åka. (Kommer kosta Landstinget ikval öt... haha, kan de ha när det inte finns en vikarie i hela huset!)

Farmor och farfar fick storlarm, passade alla barn.

Så iväg till mötet.
Rektorn;
"Stora samarbets problem inom arbetslaget. Vi har arbetat mycket med detta hela hösten, internt, med externa aktörer, samtal både enskilt och i grupp. Det går inte att lösa motsättningarna.... Därför river vi upp allt det gamla, (vi fick en lista på fröknar som skulle stanna, vilka som bums fått flytta på sig och vilka som skulle komma istället) och börjar om."

Rektorn och de fröknar som är kvar (de bra-iga faktiskt) är jättenöjda med lösningen. Jag tycker att det lät väldigt vettigt.

Så från att ha gått en hel dag, och undrat vad saken gäller (sexförbrytare på dagis, en misshandlare eller dödssjukt barn, dagis ska rivas för att hålla budget, ni får ta med ungarna till jobbet,) känner jag mig lättad över att det bara var detta!

Ett jätteproblem igentligen, jag vet. Allt ska startas om från början och kommer säkert till en början skapa oro bland barnen.

Jag hoppas och tror att det kommer något gott ur det här.

Liten

En arbetskompis har fått en liten bebis, den sista som jag gått och väntat på för i år.

Jag hade gärna väntat ett tag till på denna gosse, jag vet att den nyblivna moder också med glädje gått lite längre....

Jag har inte mycket information, men en liten välmående pojke, 2500g och 46 cm, 6v tidigt. Tur är att allt gått bra ändå!

♥ Grattis ♥


(Jag anar att presenten från oss i stl 56 blir något att växa i...)

Sovmorgon

Härligt att ha kvälls skift så här mitt i veckan, särskilt som idag, när det sammanföll med de storas sovmorgon. Klockan skulle inte ringa förrän  7.30, en sanslös lyx.

5.45 vaknar frun i huset. Ser på klockan, idiotförklarar sig själv och kniper ihop ögonen, för hon har bestämt sig. Hon ska sova!

Det gick förstås inte. Jag har väl helt förstört min förmåga att sova ut på morgonen efter allt detta arbete! *Svordom*

Nåväl.
Jag har utfodrat hästar och ungar, mockat och tänt i pannan samt rengjort filtret i köksfläkten. Druckit två muggar kaffe samt läst några bloggar. Det gäller att ta vara på tiden om man nu ändå ska vara vaken.

Jag är så effektiv!! (I behov av bekräftelse så jag öser lite över mig själv..)

Troligen avstannar effektiviteten i samma sekund som jag stämplar in. Men jag får betalt ändå. Och hela sjukhuset genomsyras just nu av ineffektivitet så jag är i gott sällskap. Ni som arbetat/arbetar där vet vad jag menar om jag säger - Det står still!

Jag kunde inte bry mig mindre just nu.

Desperat hemmafru

Ska strax se på hur jag kan bli om jag inte ser upp, inte så rik då, men ni fattar. Vill bara visa var jag tänkt proppa i mig framfor TV;n

Istället för chips köpte jag rostbiff inför höjdar programmet.

Här ser ni en smörgås, överöst med sallad, röd lök, ost och rostbiff. Tomat vid sidan med lite hammagjord dressing.

Mums! Om den är bättre för hälsan än chips vill jag inte spekulera i.....


Tråkigt, tröttsamt och roligt

Mitt schema för nästa period är som ett "Kinderägg" - tre i ett liksom...

Jag såg fram emot en fyra dagars ledighet som plåster för allt slit - så blev det inte. Det blev tre dagar. Och sen en rak vecka ovanpå det. Rena döden att jobba rak vecka inom vårdyrket, jag lovar och svär!

Det var det tråkiga och jobbiga som låg i ägget.

För ni kan aldrig gissa hur bra det blev sen......

Jag är ledig 23;e, 24;e och 25;e December!!! Hipp hipp hurra! Jag minns inte när det hände av sig själv utan att jag varit mammaledig! Och då har jag verkligen varit föräldraledig, inte bara den veckan.

Jag känner att jag är värd att tillbringa tiden hemma med alla ungar och släktingar och vänner som dyker upp under julhelgen.
Jag ska sända de som är på jobbet en tanke utan att ha dåligt samvete, nästa år jobbar jag med all säkerhet igen (om jag inte övningsskjuter lite med Martins bössa några dagar före jul och träffar foten....).

Nej, inte ha sorg för nästa jul idag, idag är jag bara jätteglad för mitt ägg, och den här lediga julhelgen!!

Stress

Vi är ensamna hemma ikväll, tjejerna och jag.

Det är inget stort problem alls, det går helt enligt planerna 99/100 kvällar. Ändå känner jag en viss stress när jag är själv. Jag vill röja undan, annars kan jag inte koppla av för att sova. Röja = se till att tvätten är under kontroll, dammet något sånär tuktat, att barnen är i säng kl 20.00 (viktigast av allt) helst både mätta och rena.

Idag efter jobbet har jag hittills hunnit handla, hämta Lovis, mocka x 2, laga creepes från grunden, och sitter nu med andan i halsen.
Nu ska jag iväg och hämta en flicka på rymmen (min egen, hon har bestämt med sin pappa att det var ok att åka idag, han som inte ens är hemma), hämta massa underkläder som är sålda för ridklubban som ska sorteras och delas ut.

Så ska hästarna in, Lovis ska tvångsmatas med kvällsmat och helst vill jag själv komma in i hygienutrymmet på övervåningen innan jag är medvetslös....

Jag är trött redan.

Därför hamnade jag här. En sorts förlamning eller försvarsmekanism som slagit klorna imig och bara gjorde mig helt apatisk. (Gött)
Fatta vad mycket tvätt jag hunnit vika de minuter jag suttit här! Bäst att börja, så jag är klar till kl 21.00!! Bra TV!!



Ska bara läsa EN blogg till.....

Arbete

Sitter på jobbet och har tråkigt.

Nej, jag är inte lat på jobbet. Passar faktiskt just nu en hel bunt sjuka patienter, när deras ansvariga är och får lite mat i magen. Just nu har jag städat undan mitt eget arbete som socialare. Har absolut inget kvar att göra idag.

Flexar nog hem rätt tidigt, till min tillvaro som gräsänka. Det är ju jättekul!

Nu var det dags

Han har letat, hävdar han den käre maken. I flera dagar minsann efter Lovis vinterstövlar som inhandlades i god tid före driv-is och snö. 

-Dom ligger under trappan eller i garderoben, har varit mitt svar.

- Nu får du leta, dom finns inte där, säger min make uppgivet idag.

(Alla andra barn på dagis har sina vinterskor, alla utom Lovis. Även om vädret är varmt tog tandsköterskan knäcken på honom så han vill minsann bevisa att han kan klä ungen på morgonen).

Dom låg under trappan, bakom en väska. Märkligt.....!



Lycklig, älskar skor den lilla damen!



I väntan på tomten

-Jag vill köpa den och den och den och den..... Och pappa köper säkert alltsammans! Han är för vek inför flickorna i sin familj.......


Tokig mamma

Gick runt en sväng i Lovis lekrum med tumstocken. Någon gång ska det bli ett badrum där. Har inte så stora krav mer än att jag ska få in dusch, badkar, handfat och taolett i utrymmet.

Detta har jag klurat på i ett år, hur jag ska få in det på dessa kvadratmetrar. Jag har flyttat dörrar, flyttat runt badkar i all oändliget (i huvudet) utan att lyckas få till det då det alltid är ett fönster ivägen. Dessa vill jag ogärna ta bort, det kommer förstöra utsidan av huset och det går jag inte med på.

Idag ramlade poletten ner! Nu vet jag hur vi ska placera de där grejerna om sisådär 10 år.

Lovis gick förbi mig och frågade förstås, (gör en tre-åring något annat än frågar?), vad jag gjorde.

- Jag bygger ett badrum, sa jag lite frånvarande.
- Här inne?
-Mmmm. Så du kan få ett badkar hemma någongång.

*Fniss i trappan*

-Vad du är tokig mamma, du bara skojar och skojar!!! Men snart kommer snön, det blir roligt det!

(Hon tror jag är idiot, på riktigt, stackars barn)

Söndags kväll

Regnet smattrar ute och mörkret är som en äcklig yllefilt. Fy!

Ser fram emot advent så det lyser upp lite ute och inne med alla ljus-slingor och stakar.

Nu har vi grattat far nere i Kil och ätit god Porter stek med underbar sås. Med tillhörande efterrätt och kaffe. Känner mig så mätt att jag har svårt att sitta.

Imorgon är det jobb igen. Håller på att bli av med min timskuld till Landstinget och jobbar nu åtta av nio dagar. Om det blir lugnt här på bloggen får ni ha överseende (då sover jag en stund). Misstänker att jag kommer att vara väldigt trött fram emot slutet av veckan. Att klämma in fler arbetspass har liksom i förlängningen lett till att mina tre-ledigheter försvunnit. Det är mina treledigheter som håller mig vid liv, behöver tre dagar för återhämtning och att få en utvilad måndag hemma med lillfisen är helt underbart.

De måndagarna är som heliga kor, vi bara myser hon och jag. Vi åker och fikar, eller handlar eller går här hemma och skrotar i pyjamasen så länge att det vore pinsamt om någon kom oanmäld på besök fram emot elva-tiden.....

Nu har jag dessutom bara varit ledig i två dagar denna helgen så det känns som att stå på minus redan innan jobbveckan börjar.
Oroar mig för Lovis också som aldrig varit på dagis så här mycket förut. Hon blir sliten på dagis, mycket att hålla koll på!

Men nu ska jag bita ihop i nio dygn för sedan kommer min belöning - treledig-helg och helgen efter det - fyrledighet! (Om jag inte blir tvångsflyttad i schemat då, sånt har hänt förut).

Pappornas dag idag!

Idag har jag tvingat mig ur sängen för att gå upp med Lovis.

Bara vi är uppe, alla andra snusar och sover så gott där uppe. Hörde en av grabbarna i natt men annars inte ett liv. Känner viss oro att de saknar syre, för de ligger i samma lilla rum allihop. Hela golvet är en stor säng, så hur mysigt ut som helst i går kväll när de låg och tittade på "Tack gode gud!"

Att jag är först uppe på en ledig dag är högst ovanligt. Jag brukar alltid få ligga och skrota länge.

Men idag gjorde jag ett undantag. Min underbare man, pappa till mina barn, hade redan benen över sängkanten på väg upp när jag bestämt sa ifrån.
Idag är det farsdag, sov så länge du vill!

Han sa inget, men jag anade en viss tacksamhet när han sjönk ner under täcket igen. Han är väl värd den här sovmorgonen.

Om rätt ska vara rätt så borde de stora flickorna ta hand om den lilla, det är ju de som ska fira sin far idag. (Och jag tror han hade gillat idén med en hustru i sängen på morgonen, utvilad, utan huvudvärk....).
Som vanligt är inte verklighet och drömmar synonymer.

Jag tycker ändå att han är världens bästa pappa, kan inte se att jag skulle ha kunnat välja en bättre karl att skaffa barn med om jag så letat i hundra år!

Imponerad

Två flickor och två pojkar 9-11 år gamla lämnades ikväll ensamna i fyra timmar.

Föräldrarna (som även är ägarna till fastigheten de lämnades ensamna i) befann sig ca 1500 meter bort fågelvägen. Vad som helst hade kunnat hända, mor i huset var lite nervös....

När föräldrarna kommer hem sitter alla barn snällt i soffan och mumsar godis och ser på film.

Innan det hade de lagat mysmat, tacos. Lagat allt själva, ätit, och plockat undan allt och torkat av i köket efter sig. Inte ett spår!

De hade även tagit in hästarna helt själva och nattat dem efter konstens alla regler.

Jag är nästan lite sentimentalt tårögd.

Och så skäms jag lite, för att jag inte trodde detta om dem.

(Dessutom har jag fått en svärson under kvällen, detta är dokumenterat på bild. Hade det inte funnits massa sjuka människor som missbrukar barnkort hade ni fått se ett urgullit pusskort!!)

De är så underbara allihop! ♥


Sus och dus

Vår lata lördag fortsätter.

Efter en fika uppe i skogen (då vi fick med oss två pojkar hem på övernattning) åkte vi hem och stekte 2000 st pannkakor till lunch. Pojkar äter mer än flickor, helt klart!

Nu ska jag, Martin och Lovis piffa till oss lite för att åka någon kilometer och bli bjudna på middag, hur lyxigt är inte det?!

Där finns tvillingarna Tom och Sabina som är lika gamla som Lovis så jag anar att både vi stora och lillråttan får vad vi vill ha vad gäller sociala kontakter. Det var alldeles för länge sedan vi såg dem så det finns mycket att prata om ikväll.

Att det ska vara så svårt att hinna träffa sina vänner, frustrerande!

Linn och Julia valde kompissällskap istället för att följa med. Kanske var det lika bra. Linn och jag har bråkat mer eller konstant sedan jag kom hem från jobbet igår.
Kan vara skönt för oss alla med en paus ifrån varandra.


Ledig lördag!

Inlett morgonen med att sova lite extra länge.

Vi ska inte göra något tråkigt måste idag har vi bestämt.

Men jag kände at jag måste lukta på en bebis, så nu åker vi upp på skogen. Hem till lilla Mira och hennes bröder och syster och busar.

Anar att vi mammor och pappor dricker kaffe, jättebusigt!

Nu känns allt bättre

Mycket god middag fick jag, han har lärt sig med åren den gode maken!

Älgbiff, grönpepparsås, blandsvamp och pommesfrites. Rött att dricka. Ljus på bordet så klart. (Lovis matvägrade till hälften, gjorde det oförlåtliga (enl mig) och hade ketchup till pommesfritesen).

Vi åt tills vi nästan svimmade, så gott var det.

Till kaffet en lite avec.

Imorgon är vi bjudna på middag (nej vi ska inte laga maten) och efter jobbet var jag på Änglarum för att hitta en liten värdinnegåva.

Jag ville köpa hela affären!

Så mycket fina saker, på så liten yta, och nästan alla prylar är vita. Förutom bokstödet till kokboken som jag vill ha, det var svart, men det passar ju i köket ändå....

Sen hade hon en krumelur grej att sätta i dörröppningar i vitmålat järn. Ha begäret var så stort att jag fick frossa i butiken (det är nåt fel på mig, jag vet det).
Tjejen som har butiken berättade glatt att de har gått som smör och det var den sista som satt uppe (....my precious...)

http://www.uweb.ucsb.edu/~beltran3587/gollem.html
Det var svårt att inte ta pengarna på kontot som är till barnens julklappar. Fick klämma ur mig att jag inte har råd just nu. Mitt ha begär måste ha lyst i ögonen på mig för hon tröstade mig med att hon kan nog ta hem en till mig senare... Så vänligt, tyvärr är jag inte miljonär efter jul heller......

Sen tittade jag i skyltfönstret på elbutiken. Där stod det elljusstakar som jag måste ha till advent. (Har ingen aning om vad de kostar, jag satt i bilen och höll på att köra upp på trottoaren när jag såg dem).

Har förstått att många kvinnor går igång på skor, stövlar och handväskor. Men det gör inte jag. Skor har jag på mig för att jag måste, stövlar för att det är regn eller att jag har kjol. Väskor är praktiska för att då slipper jag bära allt i händerna, nycklar och plånbok osv.

Men kommer jag in i en inredningsbutik, allt från brädgård till kristallglas så får jag blackout fullständigt. Jag pratar mer med karlarna på brädgården om listbredder och anda detaljer än Martin.

I´m nuts.


Och nu surfar Martin runt på andra datorn, han har äntligen förstått att vår nästa Tv ska vara vit! Han har hittat den nu (lite vägledning fick han under middagen fast det begrep han inte..) Så han hojtar glatt att Samsung har vit platt Tv... I know, I know...jag nämde det nyss.......!!! Så nu ska jag gå ut och vara blond igen, Jasså, har samsung en vit tv - hade ingen aning!!


Fredag kväll

Fyra arbetspass i ryggen betyder förlamande trötthet just nu. Martin står i grytorna vilket känns helt ok för mig. En arbetskompis sa innan jag gick hem att jag skulle ta mig ett glas rött.

Vet inte om jag vågar, är rädd att det blir en snarkning A´la agonal andning (slå upp ni som undrar vad det är....)

Men fredags myset börjar dra in så sakteliga. Några ljus är tända, godispåsen ligger gömd i köksskåpet. Lovis klättrar som en apa upp via lådorna till köksbänken och upp i skåpen och äter om det inte göms. Busunge!

Hört sägas att flickor är så lugna. Jaha, vad roligt..... Min treåring klättrar i träd (och har gjort så ett tag) galopperar i vardagsrummet, välter möbler, häller ut makaroner på golvet och har börjat slåss. Känns bra att hon inte är en pojk, vad hade hon gjort då??

Nu luktar det gott från köket och vinet är upphällt. Jag är ingen fegis. Jag går och testar!!

Bjuda på middag

Pratade just med en kompis. Han förberedde mat till gäster som kommer att finnas i deras bostad när familjen kommer hem imorgon efter jobbet. Då vill de ha mat. Jag föreslog att han skulle överlämna matlagningen åt dem, eftersom de kommer att vara där före.

Då kom vi på världens grej!

Vi ska bjuda varandra på middag. Tex, vi här hos oss, handlar hem råvaror, lite blandat som kan bli en komplett middag. Sedan åker deras familj hit före oss och lagar maten efter sina ideér.
Så är maten klar när värdfolket kommer hem, och man får troligen något helt oväntat att äta.

Och nästa gång vänder man på det hela så vi åker till dom och lagar mat.

Hänger ni med?

Det här kan bli riktigt skoj tror jag. Hoppas vi kan prova snart!


Vill skriva den här ideén till er så kan ni prova och utvärdera......


Pärlor

Lovis ryckte av ett halsband med små pärlor.
Ett par tusen pärlor, överallt!

Men hon hjälper till att städa, duktig flicka!



Hon tröttnade dock ganska fort och Martin tog över dammsugaren.

Sen tog jag den ett varv till.

Nu har vi beslutat att det får räcka men det ligger fortfarande pärlor kvar!

Något att längta till!

Ibland händer det fantastiska saker. Idag, när jag öppnade posten efter maten hittede jag det här;





Svärmor (och svärfar) bjuder oss (dom är så, mina svärföräldrar, det spelar ingen roll om man protesterar mot denna givmildhet, jag har försökt i 15 år) på en resa till Alcudia på sin födelsedag i Maj! Lycka! Så underbart härligt att jag inte vet hur vi ska tacka henne.





Jag kan se mig här, plaskande (likt en val men ialla fall) med alla barnen. Hotell så nära havet att vi nära på kan bada fötterna från balkongräcket! Jag längtar redan alldeles förfärligt mycket! Oh, vad det ska bli skönt!

Torsdag efter jobbet

Ikväll är första kvällen på en vecka som vi är två vuxna hemma. Lyx! (Om man bortser från lördags kvällen när vi var på kalas). Vi har jobbat runt varandra och kört nödvändig rapportering på sms och papperslappar. Inte så kärleksfullt kanske men praktiskt.

Vad vi ska göra med den här kvällen?

Jo, ta hand om tvätten och allt damm! Hå och hej vad det hopar sig i hörnen när det bara "tas det värsta" varje dag! Det som görs idag är borta imorgon så vi kan pusta ut etfter jobbet och ta gemensamt ledig helg, lyx igen!

Men kvällen är lång, så lite mys får det bli när alla under 150 cl har droppat av. Kanske norpa ett varsitt halvt glas vin ur boxen i fönstret? Det vore gott!

Martin gick förbi och läste lite nu. Han vill pussas! Vi får väl se!

Blondin

Idag hann jag inte köra Linn till träningen utan hon fick ta cykel dit. Nemas problemas, flickan ser det som uppvärmning. Problemet uppstod senare, när jag hämtade henne. Martin jobbade sent (kom nyss hem, 1 timme tidigare än vi trott, nice) så jag hade bara min fina golf här hemma. Den saknar drag så det går inte att få med någon cykel.

Efter träningen stod jag och kontrollerade att den var låst, den skulle få sova vid skolan. En pappa (jag hade ärligt ingen aning om vem det var, knappt nu heller) frågade varför Linn hade cykeln med sig.

Jag berättade historien för honom.

-Vart bor du, jag kör hem den i min arbetsbil!
(Han bor tydligen i Fagerås.)

-Men det är ju helt fel håll för dig, sade jag lamt.

-Men det handlar inte om många meter, klart jag hjälper dig!

Vid sådana här tillfällen känns det bra att vara kvinna. Och blond. Måste inte bevisa något då om man inte har lust. Så jag tindrade med ögonen (är faktiskt uppfostrad!) och tackade översvallande för hjälpen.

Så nu sover cykeln i garaget, han fick en reklamkeps för besväret och känner sig troligen manlig i flera veckor framöver. Det är tur att man är kvinna, för jag kan sätta en spänn på att om Martin varit där i min bil, hade cykeln stått kvar!

Finn ett fel



Gick ut för att röka (jag vet att jag borde sluta men hur som helst)
och det såg/ser ut så här:

Någon har tagit, lånat eller gömt vårt lilla bord.
De har lagt duken i stolen, ställt min äckelburk på pidestalen och tagit bordet.

Ingen lapp.

Vem i hela friden ville ha det gamla bordet?

(Jag kommer troligen inte ens att sakna det själv men det är rätt udda!)

Ny chef

Vi har en ny chef på jobbet, har nog de flesta av er redan hört. Hon har börjat bli varm i kläderna nu, och det som hittills hänt är odelat positivt.

På vårt onsdags möte idag hände något nytt fantastiskt.

Vi ska piffa upp våra personalutrymmen!

För att öka trivseln lite iallafall, sjukhus är ju inte kända för att vara mysiga men MAVA som avdelning är så ful att vi väljer att sitta på expeditionerna även när vi har lugnt istället för i det gemensamma köket.

I flera år har jag försökt ge förslag till den förre chefen på vad vi kan göra i detta kök. Svaret har alltid varit;
- Det är ingen idéeeeee, vi bygger ju ett nytt huuuuuuuus. (08-dialekt) (Behöver jag tillägga att han är man?)

Kvinnan ifråga menar att det är säkert tre år kvar till flytt så det kan inte vara onödigt.....

Men nu ska det alltså hända något! Vi ska till och med få pengar!

Min lilla rygg och jag

Vi for till Bergvik, jag och min rygg före jobbet. Jag välte mig själv ur bilen på en osmidigt sätt. Att gå rakt fram var inget problem alls.

Fick tag på fars dags present, det var målet med besöket. (Ungarna handlar inte själva till sin far, min är ju inte i livet)

Påbörjade mitt arbetspass under stön och tandagnisslan. Vår nya avd läkare tyckte jag skulle klämma i mig en dos stesolid. (Avböjde, men hon har humor den nya doktorn, det är helt klart.....)

Efter några timmar frågade min kollega om jag tagit panodil i botten..... Nej! Glömde helt enkelt bort själva grundmedicineringen imorse. (Även solen har sin fläckar .....*skäms för mig själv lite*)

Och nu kan jag gå som folk igen!

Ska ta kvällens sista dos och gå och lägga mig nu. Martin är där uppe och tror nog att jag är galen, eller tror, han har nog bevis....

Nattis!





Tisdag

Gjorde en fuling i mose, väckte de stora barnen, tog ut hästarna och gick och la mig igen!

Dom kan själva, de stora, men jag får ändå lite dåligt samvete. Ikväll jobbar jag och sen upp imorgon och jag vet att varje minut i sängen räknas. Somnade iofs inte om, men jag fick vila nästan en timme till innan Lovis kom in till mig.

Från det ena till något helt annat.

Något har hänt i min rygg.

Har så ont i ländryggen att jag nästan inte orkar röra mig. Påbörjade en kur diklofenak igår kväll, får se om den ger med sig lite. Har ingen aning om vad som utlöst denna värk heller, har inte gjort någonting alls (kan ju vara det som är felet...grymt otränad). Glad är jag ändå att vi har nästan alla sorters piller hemma. Det mesta som är bra har ju faktiskt blivit receptfritt de senaste åren. Får ta mig till apoteket och köpa Omeprazol idag, för min mage gillar inte diklofenak....

Ta ett piller för att döva biverkningarna av det först tagna pillret... Inte konstigt att gamlingarna på jobbet har läkemedelslistor som får mig att blekna....


Nej, nu har jag nog max effekt, dags att mocka!


Utvecklings samtal

Har nyss lagt på luren efter att ha pratat med Linns klassföreståndare.

Rejält sur är jag. Hon är nog den lataste bland lata (fröken alltså). Hon vill ha utvecklings samtalet på ord. skoltid, dvs mellan 8-14. De dagar jag är ledig kunde inte hon. På frågan vilken kväll i november hon satt upp tider för arbetande föräldrar svarar hon mig att hon aldrig har samtal på kvällstid, ever.

Jag sa att mina vänner som är lärare och vänner som har barn oftast har samtalen efter skoltid. Hon vägrade ge mig en tid efter 16.00. (Hon slutar 16.00 mån, tis, övriga dagar 14.00 talade hon om för mig)

Hon lade nu Linn åt sidan, för att invänta mitt nästa schema. Tro mig, nu är jag vrängd till min svartaste sida. Jag ska ha en tid efter 16.00. Sen skickar jag Martin.
Hon hade som alternativ att Linn skulle gå ifrån andra lärares lektioner, och ha utvecklings samtalet. Så gjorde hon med Julia med. Idag sa jag att det är otänkbart för mig att Linn ska missa ordinare, viktig skoltid (för att hon är lat, men det sa jag inte).

Förmodligen kommer hon vinna. Jag kommer säkert att vika mig för Linns skull. Kan tänka mig att hon får surt för detta annars (sån är hon, fröken). Men här kan jag låtsas vara kaxig....

Bra dag!

Grejade en hel del här hemma under förmiddagen, städade och tvättade. Sedan blev jag och Lovis bjudna på lunch hos grannen som hade rester kvar sen sitt kalas.Mumsigt och lyxigt kändes det att gå och äta vid dukat bord på en måndag.

Eftermiddagen har gått i småbarns tempo, dvs fullt ös med Kerstin och hennes grabbar. Ätit och fikat, busat och skvallrat. Riktigt skoj. (Tusen tack för sällskapet!)

Den här dagen försvann hur fort som helst, men jag har känt mig ledig och ändå kopplat av. Så skönt.

Nu återstår kvällspyssel, kvällsmat till barn och hästar och sedan lägger jag mig nog och tittar på mina program i sängen.
I mitten. Kanske en kavaljer i sängen. Han är väldigt hårig men han värmer gott, Figaro.


Tärningen är kastad!

Jag ringde nyss till familjeenheten i karlstad. Berättade för handläggaren att vi tänkt färdigt och vill gå vidare i utredningen om vi är lämpliga som kontaktfamilj.

Hon skulle lämna vår mapp (vi har en mapp på soc! Tur att vi är på "rätt" sida....) till de som har hand om kontakt barnen och vi skulle höra av dom inom en snar framtid.

Vår märkliga graviditet fortsätter, och nu är jag så nervös att jag har börjat städa!


Renovera

Jag har lust att göra om någonstans.

I mars gjorde vi om sovrummet, i april målade jag om vardagsrummet. Sedan dess har vi inte gjort någonting inne. Det är en väldigt lång tid här hos oss. Men det är badrummen kvar, och att bygga in balkongen som står på listan och det är mest en fråga om pengar, som vanligt...

Jag är abstinent. Älskar att göra och göra om.

Martin är inte lika sugen på att dra igång, mest pga att han vill ha pengarna i fickan före byggstart. Jag har, få se nu, inga pengar alls....Men det hjälps inte.  Jag vill göra om någonstans.

Möblera om är billigt och bra, men jag kan inte möblera om heller någonstans. Möblerna står helt enkelt bäst som de står just nu. Sen går det inte av praktiska skäl att möblera om i ett badrum.

Kanske blir mer tillfreds om jag drar igång en storstädning. Men jag har inte så stor lust med det.....

Måndag

Käre martin släppte ut hästarna imorse innan han drog till tåget,samt ryckte upp de stora i sängen = sovmorgon för mor till kl 8.10!
Då rörde sig en lite flicka bredvid mig (märkte aldrig att hon kom inatt, var så trött...). Hon väckte mig med en klapp och orden "jag älskar dig mamma". Hur underbart är inte det?!♥

Idag är planeringen tom.

Måste lära mig att fylla kalendern innan de lediga dagarna så det finns något att göra. Idag är vi ensamna ända fram till läggdags, och då är veckans bästa TV kväll!

Oh, vad jag ska mysa själv i soffan ikväll!

Lugnet före stormen?

Har i skrivande stund tre patienter. En fjärde på väg upp. Den femte ligger på uppvaket. Minns inte när jag hade en så här lugn kväll sist.

Lite farligt att ha det lugnt, (och säga det högt). Man vet aldrig när stormen kommer......

Jobbar solo ikväll, min student är sjuk. (Krya på dig).

Dessutom längtar jag hem. familjen har roat sig på badhuset idag, och jag fick inte följa med....!
 
Imorgon bitti åker Martin till sthlm och så går vi om varandra fram till onsdag kväll. Jättekul - Not!

Va´ negativt allt lät, jag har ju en bra kväll!!!

Dagen efter kvällen före....

Oj vilket roligt kalas! Många trevliga människor, god mat, mycket vin och mycket dans i vardagsrummet. Och vi var så snygga när vi gick dit... På kalaset fanns liemannen, djävlar, häxor och prinsessor.


     
Stora dotter Häxa      


Mamma och pappa spök.......                                                                             
                                   

(Negativ vinkel på mig där, har årets fetaste överarm...Faktiskt bildfel!)


  
Mellandotter Häxa


Lilla dottern ville inte klä ut sig alls, varken till "Tingeling" eller spöke. Hon ville inte byta om till finklänning heller. Det kändes väldigt bra när vi kom upp till festen och deras tre-åring också vägrat allt, och gick i mysbyxor och t-shirt. Säga vad man vill om de små liven, men något fel på stämbanden när det gäller att uttrycka sin vilja är det inte...


Nu gäller det omladdning igen, vätska, vätska och lite Ipren. Snart är det dax att fara till jobbet. Phu!

Ladda om.

Hmm...
Är lite trött, måste medges. (Syns tydligen på mig då min student idag gissade att jag är 42 år, får se om jag godkänner honom...)
Upp vid 5.15. Ut med hästar och iväg till jobbet. Flöt på ganska bra. Tills jag skulle flexa hem lite glatt vid två tiden. Då kom den berömda ketchup effekten på jobbet, allt på en gång.
Sista timmen var ett inferno och jag var tvungen att ringa tillbaka till min avlösare från bilen vilken nästan aldrig händer....

Nåväl.
Maken har skött sig utmärkt på hemmaplan. Nystädat, maten på bordet och stallet klart för kvällen. Så det finns inget för mig att göra än att ladda batterierna inför grannens 40-års fest med start kl 18.00.

Nu ska häxhår och hatt fram, funderar på att bli en vampig häxa i år, dvs ta min lilla svarta. Den är av ett töjbart material och har varit med sedan min graviditet med Julia, en utmärkt investering, passar mig som handsken oavsett vad vågen visar. (Tänk om det fanns sådana jeans också...)

Får nog lämna datorn nu. Flickorna har börjat måla sina naglar svart och snart ska de svampas vita i ansiktet. Ska väl hinna med att spöka ut mig själv också, eller jag kanske kan gå som jag är omålad, men då är risken att småbarn börjar gråta.....

Håll i varandra i mörkret.

Alla helgona

Idag är det inte bara bus.

Jag ska ta mig tid en stund under dagen och tänka på de som inte längre finns hos oss.

Kyrkogården i Kil var så fin i morse när jag åkte förbi i mörkret. Så många lyktor som lyste upp. Själv besöker jag inte gravar. Det finns ingen där.

Jag tänker hellre på mina nära vart som helst, när som helst.

RSS 2.0