Fritid

Det första Lovis gjorde när vi kom hem var att rusa upp till övervåningen. Sedan har hon suttit där och lekt med sina dockor och dockhus (arv från storasystrarna, den som spar, hon har...)

Under tiden har jag hunnit följande:

Äta mat, själv. (Ingen annan var intresserad av något så banalt).

Dricka kaffe och läsa alla bloggar.

Bädda rent i sängen. (Det låg ett kort kärleksbrev under kudden, som jag skulle hitta ikväll, la det tillbaka och ska njuta av det en gång till senare, saknar honom redan ♥)

Städa sovrummet.

Hängt tvätt och startat om ny maskin.

Inte en gång har Lovis varit arg eller frustrerad, bara supernöjd!
De stora flickorna har roat sig med en kompis och pysslat i stallet. Äntligen är småbarnstiden över!

Tyvärr firar vi julen häruppe iår, var ju i Värmland i fjol! Var inte meningen att såra nån, jag skrev bara rätt ur hjärtat så jag ber om ursäkt om du kände dig träffad det var inte alls meningen. Det är inte något som jag "skyller på nån", känner mig bara allmänt trött, lessen och besviken på det mesta just nu! Men att jag saknar er alla sjukt mycket är sant, oavsett hur bra jag trivs häruppe! Och så är det så tråkigt att det bara är samma lika varje gång vi åker ner...skulle vara roligt att nån gång äta middag hos er lr v och i lr så! Eller kanske gå ut hela gänget och käka nån gång, som vi gjorde när mormor fyllde år, den kvällen uppskattade jag verkligen, synd att det tar slut alldeles för fort bara!