Vid lämningen på dagis idag fick jag obehaglig information.

Det var föräldramöte ikväll. Då jag jobbade kvälle beslöt vi att hoppa över ett enda föräldramöte på typ 10 år.

- Kan ingen av er komma, sa fröken.
- Nej, det blir svårt, är det något allvarligt?
- Ja, vi är belagda med tystnadsplikt fram till ikväll, då rektorn kommer med information. Om det hade berört mitt barn, rekomenderar jag att båda föräldrarna kommer......

HJÄLP!

Någon som förstår magkrampen?

Efter det som varit på skolan blev jag helt enkelt rädd. Fick en otäck overklighetskänsla.

Vände upp och ner på hela avdelningen. En underbar arbetskamrat gick hem några timmar och kom sedan och löste av mig så jag kunde åka. (Kommer kosta Landstinget ikval öt... haha, kan de ha när det inte finns en vikarie i hela huset!)

Farmor och farfar fick storlarm, passade alla barn.

Så iväg till mötet.
Rektorn;
"Stora samarbets problem inom arbetslaget. Vi har arbetat mycket med detta hela hösten, internt, med externa aktörer, samtal både enskilt och i grupp. Det går inte att lösa motsättningarna.... Därför river vi upp allt det gamla, (vi fick en lista på fröknar som skulle stanna, vilka som bums fått flytta på sig och vilka som skulle komma istället) och börjar om."

Rektorn och de fröknar som är kvar (de bra-iga faktiskt) är jättenöjda med lösningen. Jag tycker att det lät väldigt vettigt.

Så från att ha gått en hel dag, och undrat vad saken gäller (sexförbrytare på dagis, en misshandlare eller dödssjukt barn, dagis ska rivas för att hålla budget, ni får ta med ungarna till jobbet,) känner jag mig lättad över att det bara var detta!

Ett jätteproblem igentligen, jag vet. Allt ska startas om från början och kommer säkert till en början skapa oro bland barnen.

Jag hoppas och tror att det kommer något gott ur det här.