Under eftermiddagen har vi firat min mammas födelsedag, således inte varit hemma. När vi kom hem gick jag ut och la hästarnas kvällsmat i blöt (betfor, ska svälla i en timme), fyllde på lite höpåsar, tog sedan två äpplen och gick ut till "flickorna".
När jag gick därifrån fick jag små korta uppfordrande gnäggningar - Vi vill ha resten också!! (Vilken inte går för då skulle de få kolik...)


När jag kommit in och gått in i köket blev jag full i skratt. Havanna hade kommit till altanen och tittade efter mig, som för att påminna mig om att hon finns, och är hungrig.... Med bedjande ögon stod hon där... Gick förstås ut och talade om för henne att kvällsmaten serveras om 50 minuter, besviket lommade hon iväg.... Goding!