Räddad av katten

Ute i hallens mörker hördes ett jamande som skar genom min djupt sovande kropp.
"Katt-fan, va tyst, det är mitt i natten" tänkte jag och kikade på klockan.

5.50
(Brukar ringa 5.25)

Helvete!

"Tack Figaro, du ska självklart få gå ut och kissa"

Rann ner i mina kläder, i med tandborsten i munnen samtidigt som lite maskara lyckades träffa 50% av ögonfransarna och ut.
Kom i tid till jobbet ändå! Tack igen Figaro!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0