Vi hade en evighetslång dag framför oss. Samtliga hemmavarande medlemmar i familjen hade sovit för lite (någon hade dessutom druckit vin..) och humöret sviktade på oss alla tidigt.

(O)Lyckligtvis sitter det fler uttråkade gräsänkor i andra hus och vi fick en inbjudan att komma och spendera lite tid i Hynboholm.
Efter att kommit dit som en skurtrasa vaknade jag till liv efter kaffe och bulle. Det kunde ha blivit min sista måltid då det hoppade in en katt med en jättelik sork i gapet i fönstret (jo, det stod öppet) bakom mig. Jag är inte rädd varken för katter eller sorkar men denna överrasknings-manöver från katten fick alla att skrika som om han varit en yxmördare....

Lovis, som vanligtvis är en rejäl lekkompis muttrade och surade en del. Nattsudd och tidiga mornar sätter sina spår även hos småfolk. Jag hade gärna stannat längre men efter ett antal skrik i toner som skulle göra Pernilla Wahlgren grön av avund begav vi oss hem.
 


Nu är vi mätta och iklädda pyjamas och jag tror kvällen blir tidig för oss alla. Är säkert inte ens vaken tills Martin dyker upp.