Tur i går med korven på dagis men ikväll var det lite mera värt....

Julia har rest till farmor och farfar så jag smet ut själv för att natta hästarna. Pysslade iordning som vanligt och gick intet ont anande ut genom dörren ner till hagen.

Hämtade Havanna och gick lugnt mot stallet.

Det var då jag såg den. Snön. Ett överhäng utöver tak-kanten på säkert 70 centimeter snö hela vägen och definitvt över dörren där vi skulle in.
Med en ilning i ryggraden klev vi in.

Tog ett skutt som skulle ha imponerat på självaste Stefan Holm ut genom dörren igen. Sneglade andäktigt uppåt när först jag, sedan Maja kom in genom dörren, utan snöras i huvudet.

Tog tag i sopborsten för att framkalla raset när jag fick syn på att Havanna åt sin kvällsmat med täcket kvar. Sådana fasoner kan jag ju inte tillåta så jag vände in och knäppte upp spännena.

Likt ett åskväder mullrade det till över taket och Maja gjorde i det närmaste en frivolt i sin box. Jag tackar min lyckliga stjärna att jag stod hos en lugn och fet ponny och inte hos henne.
Väldigt glad att jag lyckats gå in och ut fyra gånger utan att ha fått snön på mig. Jag trodde den skulle ligga lite längre.... När jag skottade undan den märkte jag att det var tung blötsnö. Och väldigt mycket sådan.

Kunde ha gått ganska illa. Skenande hästar och nedslagen husfru.

Men gick bra! Tur, tur, tur!!!