Min kära ringde nu. De har nog haft redigt kalas för de är en man kort på tåget hem. En kille sover nämligen i stockholm, på madrass i en cell med sluttande golv med golvbrunn.

Så grymt tacksam att det inte är min karl som ligger där, för det skulle jag ha svårt att skratta åt. Men nu, när jag vet att min sitter på tåget kan jag ju garva åt att den killen lär bli ruskigt sen till jobbet imorgon.