Det är något alldeles speciellt med att packa husvagnen.

Jag gillar att vara ute på campingar, älskar att sova i husvagnen och tycker det är ur-mysigt att sitta i förtältet om kvällen och läsa en god bok, spela spel eller bara småprata.
Jag är lite kluven till att skaffa TV till husvagnen (gissa vem som helst av allt vill köpa en liten platt pryl). Då blir det säkert för mycket Tv och för lite mys.

Att nu stuva in på smartaste sättet, för att få in allt på ett sätt att vi fortfarande kan få plats att bo, är mysigt det med. Lovis är med och hjälper till så gott hon kan och hela tiden babblar hon på om vår resa till kolmården.
 
Jag är lika förundrad varje år att vi klarar oss, både med utrymmet och antalet prylar. Jag antar att det går att dra slutsatsen att vi har för mycket här hemma, att det går utmärkt att leva trängre och enklare utan att lida. I längden funkar det ju inte med ytan förstås - jag skulle inte vilja umgås med min egen familj vintertid på dryga tio m2....

Fast nu längtar vi iväg. Bort. Luftombyte.