Jag har överlevt.

Tre dagars mässa. Jag är stolt. På två sätt. Dels att jag klarade detta utan att någon gång, med en endaste min visa vad jag kände för vissa besökare (puckon till föräldrar finns, jag lovar).

Jag är också väldigt stolt över min kompis som planerar de här Barnmässorna och varje år får till det så bra. I år är preliminärsumman till Läkarmissionens nutritionsprogram över 70 000 kr! Tänk då att en frukost kostar en krona till skolbarnen i Afrika. Det gör skillnad, det gör det.

En läkare från Läkarmissionen talade jag länge med. Han visade mig världens bästa presenter. På webaidshop.se kan du ge bort tex femtio kronor till frukostar till skolbarn. Sedan kan du få ett gåvobevis skickat hem och ge bort det. 
Ni ska inte bli förvånade om ni får det istället för en Alladinask i värdinne-present framöver. Eller en get till kvinnorna i Afrika när ni fyller år.

Presenter som förändrar, det är mycket värt. För tack och lov har alla mina vänner råd att köpa sin egen chokladask. Om de vill ha en.
Men våra medmänniskor på andra sidan jorden har inte råd att köpa frukost till sina barn. Då är det banne mig vår skyldighet att hjälpa dem!

Nå, nog med moraliska pekpinnar. Ni fattar.

Martin har tänt bastun åt mig. Mina fötter bultar, stödstrumpor till trots. Hjärnan är totalt slut, min lediga dag imorgon är som en hägring inom räckhåll.

Så nu kära vänner, för mig kommer följande hända:

Bastu, (med efterföljande dusch och insmörjning med butter från Bodyshop, mässerbjudande) Mia och Klara, Nip/Tuck och sen underbar sömn.

Godnatt med er........