Så var det igång...
Den syssla som är det mest blodtryckshöjande Martin utsätter sig för.
Gräsklippningen.
Hittills idag har han följt traditionerna till punkt och pricka. Skruva någon timme. Försöka starta ytterligare någon timme, (idag gick det på 45 minuter för han kopplade till Volvon...) sedan köra kanske en kvart innan något oförutsett inträffar. Nu står han i garaget och muttrar och mumlar (han skriker inte som jag gör när jag blir arg), eftersom han nu har ett balsnöre intrasslat i klippaggregatet.
Vi har suktat efter en ny gräsklippare i säkert fem år. Men gissa vad?
Vi hittar alltid något roligare att köpa och hoppas att grejerna håller ett år till......
Vår åkbara är nog 15 år gammal (minst!) och handklipparen tillverkades någon gång på 80-talet. Så hur många år till ska vi klara oss?
Snälla Tomten, en sån här vill jag ha!!!
Eller varför inte en robot, så är gräset klippt när vi kommer från jobbet?!