Det drar sig mot höst, tror jag alldeles bestämt.

Imorse var det inte en enda fågel som kvittrade i gryningsljuset. Innan jag gick på semester var ljudet av småfåglarna nere i skogen öronbedövande. Imorse var det bara tyst. Och dimma över gärdena.

Bara att konstatera, sommaren är över, även om det kommer en och annan soldag till. Behöver jag nämna att jag känner lite sorg?