Sista dagen på året. Vad har hänt, vad har vi gjort? Spontana tanken - ingenting särskilt.

Börjar väl med barnen:

Julia har lämnat småskolan och börjat på högstadiet. Var nog det största som hände henne i år. Till min stora lycka trivs hon väldigt bra, har funnit sig väl tillrätta och fått många nya kompisar. Mobbingskräcken sitter säkert i alla föräldrahjärtan men än en gång helt omotiverad rädsla.

Hon artar sig fint - stora flickan vår.

Linn har nog mest ett sånt där mellanår. Sådana man har ibland. Väntar mycket på att få komma ner till storasystern i Kil.
Men hon börjat musikskolan och köpt sig en egen gitarr medan hon väntar. Spelar flitigt men med stängd dörr så jag har inte fått höra någonting. Tänk om hon kliver ut som Janne Schaffer till våren?!

För båda de stora är det kompisar som gäller, helst dygnet runt.

Lovis väntar också på nästa steg i livet, hon vill börja skolan. Och tiden går fort, till hösten är det hennes tur!
Två tänder har ramlat ut, hon kan nästan simma och dyker små stunder så fort hon är i närheten av vatten. Vild i själen och hjärtat den flickan. Naturbarn har fått ett ansikte.

Martin har bytt arbetsuppgifter och fått nya arbetskamrater. Slitit hårt och kommer slita hårdare under 2011 som jag förstår. Vet faktiskt inte så mycket om det, visst ointresse finns från mitt håll ....

Jag för min del har inte lust att varken byta jobb eller läsa så jag jobbar vidare där jag är och trivs bra med det. Har ingen ambition alls just nu.

Rom och Budapest har fått besök av mig och Martin. Rom vill jag gärna åka tillbaka till, så fantastiskt fin stad!

Familjesemestern i år blev på västkusten, vår vanliga favoritcamping. Dessvärre blev det aldrig något toppenväder så vi vände hem tidigare än planerat.

Renoveringsmässigt fick vi oplanerat nytt innertak i köket. En vattenskada som kunde gått illa men som ändå var vänlig nog att hålla sig bara i taket.
Ny panna och solpaneler har kommit till, solpanelerna hann vi inte utvärdera innan hösten var här men det blir säkert bra.

Vi sålde hästarna. En process som sträckte sig över hela sommaren och hösten. Nu känns dett bara bra och alldeles lugnt i hjärtat.
Julia åker till kompisar och myser i stallet när hon blir lite hästsjuk och är mycket nöjd med det, hon tycker det räcker.

Vi såg oss i spegeln Martin och jag och insåg att det är härligt att må bra men om vi skulle fortsätta må bra behövde det tas ett tag mot extrakilon som smugit sig på. Tillsammans tappade vi närmare 20 kilo på 5 månader. Snyggare är vi kanske inte men kläderna sitter bra igen!

Vänner har gift sig, fått barn och glädjande besked om kommande barn under 2011 har vi fått. Martin och jag blev faddrar åt lilla Ylva, en uppgift och ett förtroende som värmer gott i hjärtat.

Säkert har jag glömt massor men i stora drag är detta nog vårt 2010. Inför 2011 har jag heller inga stora planer vilket jag tolkar som att jag faktiskt trivs mycket bra med livet som det är.

Jag är lycklig och har allt jag en gång velat ha:
En fantastisk man, tre friska fina, högt älskade flickor, arbete, bostad och även om jag inte är rik så saknar vi iallafall skulder hos kronofogden!

Så inför 2011 är nog min önskan att allt ska få vara som det är. Inte så illa det heller!