Det kom upp ett märkligt samtal här hemma igår kväll. Barnen hade krupit till sängs och jag var inte särskilt pigg heller. Vi satt och slappade i soffan och jag reste mig och gick några steg.

- Vart ska du?, undrar Martin genast.

- Tänkte mig ett toalettbesök, mumlade jag men han gav sig inte.

- Kommer du tillbaka? För om du borstar tänderna och går och lägger dig måste du säga till. Så har du gjort flera gånger och jag har suttit här, själv som en idiot och inte vetat var du tagit vägen....

Frågade honom vart han tror att jag tagit vägen de kvällarna. Om han tror att jag stuckit med barnen, tagit mig en hemlig restresa till varmare länder eller helt enkelt tagit en mycket sen promenad?

- Nej.... men ändå...

Borstade mina tänder och gick sedan ut till Martin.

- Jag går och lägger mig nu.

- Ok, jag ser en film, syns imorgon!

Han är söt. Han kan sitta själv i soffan om han säkert vet vart jag är.