På tredje försöket lyckades det bli något som iaf påminner om en tårta i form. Om jag skarvar rejält med grädde imorgon då.... Och öser ett berg med jordgubbar över, då ser nog ingen hur sned den är.

Den där satans tårtan tog mig nästan hela kvällen, jag som skulle ligga i soffan med en god bok! Grrrr.

Sist jag bakade var jag lite yr av vin, kanske ska man ständigt vara lite halvfull för att klara av saker och ting? Men det känns ju inte bra det heller. Eller? Martin kanske kan ta en taxi hem....

Nå, nu ska jag umgås med hundraårige Allan ett slag. Kul farbror som åker runt med en stulen resväska efter att han rymt från sitt födelsedagskalas.

(Skrevs igår, gick tydligen inte iväg)