Kvälls-promenad

Så hade vi avnjutit varsitt glas rödvin på altanen i solnedgången. Telefonen ringer.

Julia.

- Mamma.... *snyft*

Upp på cykeln och iväg längs grusvägen och hitta havererat ekipage med ett stycke barn och ett stycke ponny. Ett hål i staketet kring ridbanan visade att mitt barn bokstavligt talat gjort en volta genom det. (Trästaket, den som säger att ridning är en fjollsport har aldrig varit i närheten av häst eller stall).

Men, alla hela, även om den ena inte var så glad.

Så slumpar det sig ibland att en granne far förbi och tar cykel och barn och själv promenerade jag hem i solskenet med Havanna.
(Julia tyckte jag kunde rida hem men jag i klänning, tights och gympaskor vore ingen bra reklam för ridsporten, ville inte heller på det sättet bidra till många andras fredagsnöje, så jag gick).

Väl hemma mötte jag en ledsen flicka.

- Förlåt....

Och jag svarade då:

- Nej hjärtat, inte förlåt. När det skiter sig här i livet så ringer du hem. Alltid.

(Det är ju därför barn har föräldrar, eller hur?)

Kommentarer
Postat av: Sameline

I came upon this site a while back, I love it. It is great for anyone who interested in this subject. It is in my favorites. Thanks, you done a superb job!

2011-09-26 @ 10:29:33
URL: http://sameline.blogcheapster.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0