Okänslig

När det blev dags för lägging av Liten förut fick jag gå runt och leta.

På Julias rum lyste taklampan för fullt, radion stod på hög volym. Därinne, i Julias säng, låg Lovis - och sov djupt.

Hon märkte inte ens när jag bar över henne till hennes rum (ja, vi hoppade över tandborsten ikväll, stäm mig!).

Måste vara underbart att vara så oberörd av omvärlden!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0