Nu kan jag plocka bort ryggsäcken med stenar från ryggen. Oket jag burit i ovisshet om vart hästarna ska ta vägen.

Goda nya hem eller himlen?

Idag löste det sig med lilla Havanna snurran med. Hon ska få komma till ett hem med massor av barn, utan ambitioner att bli proffs i dressyr eller dyligt. Dom vill pyssla och dra nyttan av den läkande kraft det finns i att umgås med ett sort och sällskapligt djur, då en del av barnen har säskilda behov, bla autism.

Havanna är en liten ängel ihop med barn som inte ställer några krav och hon har ett tålamod som Mount Everest när det pysslas, vilket hon visade upp igår.
Hon vill däremot inte gå iform på en volt i olika gångarter.... Vilket jag faktiskt har en viss förståelse för.

Så på söndag blir det sovmorgon. En ärlig, äkta sovmorgon. Inget mockande mer. Inga frusna vattenhinkar, inga tider att passa varenda dag hela året.

Frid.




Skicka så kloka djur till himlen bär ju emot...
Nu känns det gott i hjärtat, de får det bra.