Huvudet är fullt, hjärtat oroligt.

Igår kväll skrev jag ner telefonnummer till slaktbilen för att boka tider idag. Då hände det - Maja fick ett hem. Så bara. Lycka!
Hon flyttar hemifrån på lördag, så hon och hennes nya kompis får lära känna varandra i dagsljus.

Ikväll har vi haft en rar liten familj på besök hos Havanna.

- Vill ni ha henne?, frågade mor efter ridtur och pyssel.

- JA! skrek de båda gossarna

Känns som om de snart har funderat klart och lämnar glatt besked. Jag menar, inte frågar man väl ungarna om de vill ha en ponny för att sedan rycka undan den? Det om något vore ju väldigt elakt och mor verkade vara urgullig. (Hon erkände tex att hon tycker att barn är underbara när de sover men kan bli ovän med sina gossar före frukost, vilket direkt gjorde henne till en normal, mänsklig person i mina ögon).

Dessutom har de stall på gården, två hästkompisar och några får. Känns oerhört stabilt. Håll tummarna för Havanna och oss nu!