Det går inte att lyckas jämt, ibland misslyckas jag ovetande tilloch med.

Pratade med en anhörig idag vars mor skulle åka hem.

Fick först ta emot en drös hårda ord innan slutklämmen västes fram:

- Skickar du henne till boendet begår du tjänstefel, då anmäler jag dig!, sen la han på i örat. Gulligt.

(Avbokade bårtaxin och lämnade ärendet till vår överläkare, det brukar fungera bra och stack till IKEA istället)

Fast innan jag gick blev jag hämtad inne på expeditionen.
- XX son står därute och vill prata med Dig innan han åker hem.

Fick en klump i magen, var bara någon minut efter den väsande sonen.

Möttes av ett leende från öra till öra.

- Du har varit helt fantastisk! Vilken underbar omvårdnad ni ger mamma här! Och vilken otroligt bra vårdplanering du gjorde med oss idag, du ska ha så stort tack!

Så då får jag väl säga att dagen varit halvbra ändå, eller? För när de där goa orden kommer från patienter och anhöriga värmer det så himla gött ända ifrån tårna och upp till hårfästet!