Kommer jag bjuda på bilder från katastrofområdet.

Från huset som inte längre har någon aura av tur. De boende i huset, samtliga, stirrar nu rakt ut i luften och mässar nästan i hypnostiskt tillstånd: det ordnar sig, det ordnar sig, det ordnar sig....

Vi gungar sakta från sida till sida, en monoton men lugnande rörelse.

Jag tycker om att renovera men just köket var jag fortfarande riktigt nöjd med, trots att det var fem år sedan vi gjorde om där.

Känns som en laddning dynamit vore en underbar lösning.