Det blev för fint väder för att vara inne och städa så vi gick ut, Lovisen och jag.

För första gången tänkte jag klippa träden i den berömda JAS-perioden (juli, augusti, september). Någon har sagt att det blir mindre årsskott då, något jag drabbas till förbannelse av varje år när jag vinterklippt. Värt ett försök således.

Det finns klara fördelar med att klippa nu. Jag rör mig smidigare i linne och mysbyxor än vad jag gör en svinkall februaridag med skoteroverall och tjocka kängor och vantar.
Grenarna är torra och fina, inte det minsta isiga eller hala (jo, jag klättrar runt i trädet, tycker inte om stegar) och solen värmer gott.

Nästan klar med ena trädet, trots att jag var nära att göra en JAS - dvs landa okontrollerat.