Slitet och nött - så ska hemmen se ut nu för tiden. Jag klarar det, med råge!

Först tog vi ner tre brädor, bara för att se om det stod något vatten. Ja men titta, det fanns ju jättemycket!



Vi (ja, mest Martin och svärfar) fortsatte med fyra brädor i taget, varje gång - massor av vatten. Hur långt hade det gått? Nu var vi halvvägs in i rummet.



Tittar ni noga ser ni vattenstrålen vid Martins huvud.



Men visst, självklart, vattnet har troligen haft två ingångar, så nu är innertaket borta från vägg till vägg.



Jag är inte så duktig på sånt här men hålla ficklampa är jag kompetent till...

Här kontstaterar vi att vi haft lite tur. Väggen är inte vattenfylld. Så bra. Hjärtat har lugnat sig lite. Mantrat "Det ordnar sig" har fungerat. Det blir bra, någon gång runt advent när det torkat.

Om vi hittar ingångshålen vill säga, för det har vi inte gjort än.

Testet blir en vattenslang på taket och nu när vi har öppnat kommer vi förhoppningsvis se vart det kommer in.