Fick ett chockernade och mycket, mycket tråkigt samtal nyss.

Majas nya ägare fann Maja död i morse. Hon hade fastnat med grimman någonstans och blivit hängd. Att sånt kan hända är obegripligt. Grimmor ska brista, krokar brukar lossna när en häst tar i med kraft, boxdörren borde ha ramlat.
Men allt höll och Maja dog. En olycka. En otroligt ledsam olycka.

Tårarna rinner på mig och Julia. Men det finns ju ingenting att säga. Det jag är mest ledsen över är det avslut som blev för Maja. Vi gjorde allt för att hitta ett nytt hem åt henne för att slippa avlivning men nu.... Jag önskar att vi avlivat henne här hemma, snabbt och smärtfritt.

Jag kan inte ens trösta mig med att det gick fort och det är det som smärtar mest. Att hon troligen led. På något sätt önskar jag att hon ryckte till och knäckte nacken omgående, men det kommer jag aldrig få veta.
Hennes hästkamrat på andra sidan stallgången kommer ju aldrig kunna berätta för oss vad som hände heller, och honom tycker jag också så synd om.

Allt gott i himlen till dig min vän....