När jag kom hem rusade jag ut på altanen. Ingen katt i "sjukstolen"!

Panik!

Så såg jag hans stora öron i gräset ute på gärdet.
Åh, han har tagit en frivillig promenad!

Sen kom han, haltande men med hög svansföring mot mig. Inte så snabb som han brukar när jag lockar men han gick!

Vad det än är som drabbat bakbenet är det på tillbakagång. Är han klok och fortsätter vila är han säkert som vanligt snart!