Om du tycker tillvaron känns lugn, kanske lite trist kan du läsa den här boken. Jag har läst den från pärm till pärm under några dagar (har ju jobbat också) och är ganska upprörd.

Eller paranoid kanske bättre beskriver mitt status. Vet inte om det finns någonting alls i mitt kylskåp som går att äta. I frysen kommer möjligen älgköttet och svampen accepteras.



Har gått från att vara nöjd med min sovande gård till att så sent som för en timme sedan planera att låta vår granne komma med traktorn och fräsa upp ett riktigt grönsaksland åt oss. Höns har jag varit emot men det kommer säkerligen att knalla runt ett gäng här framåt våren.

Kanske tar jag mod till mig och ringer Länstyrelsen med min fråga om man i vårt paragrafstyrda land får ha ett  par nötdjur gående för att för egen del slakta och äta upp.

Det är inte klokt vad maten har varit med om innan den läggs i grytan. Och det är inte klokt vad den innehåller - och vad den inte längre innehåller - när den når vår mage.