Min lilla Lovis är värd en tapperhets-medalj.

I morse var det inte roligt att släpa henne ur sängen och dra iväg. Det har varit ovanligt många tidiga uppstigningar denna vecka.

Vi pratade lite medan jag höll den lilla sängvarma kroppen i famnen och så räknade vi. Sex sovmornar i rad ligger framför oss. Hon blev mycket nöjd med detta och hon var som ett solsken hela vägen till fritids.

Älskade unge! ♥