I arla morgonsol drog han igång, käre svärfar, att riva ner brädorna på södersidan.
Han har semester och vill tydligen inte missa en minut av dagarna, så 7.30 stod han högst upp på ställningen. Och drog spik.

En sömnig Lovis kom in och sa omtumlad:
- Nu är han här....

Och jag är nu, två muggar kaffe senare, återigen tacksam för hjälpen vi får och taggad att gå ut och hjälpa till. Jag kan inte spika och såga men riva borde jag väl kunna?