Ja, ibland blir jag väldigt överraskad. Jag grät lite i stillhet när jag borstade uthusväggen och insåg att min stålborste (som jag ärvt av svärföräldrarna) var ett minne blott.
Strå efter strå ramlade ur och till slut fanns i princip bara skaftet kvar.

Jag har varit väldigt rädd om stålborstarna. Dyrgripar. Kostar säkert en slant har jag tänkt.

Så idag när jag var och köpte tätningslister till fönstren låg nya, fina framför mig. I drivor.
20 kr st.

Jaha! Jag har råd med en ny!

Välkommen hem min kära dyrgrip!