Sex-sju åringar är världens sämsta historie berättare. Jag minns nu, när Lovis dragit igång att J och L var lika dåliga.

Berättelserna börjar med ett gapskratt, sen kommer lite bakgrund, som visar sig vara fel.
Hon börjar om, gestikulerar, lägger till, nej, drar bort, börjar om, gapskrattar igen och är klar.

Kvar står jag, oförstående. Begriper ingenting. Men ungen har ju roligt iaf!