Jag vet inte vad som hänt på jobbet men just nu är det helt galet.

 

Men jag biter ihop, härdar ut och räknar ner. 14 arbetspass kvar till mitt livs längsta jullov. Jag klarar det. Det går. Jag låtsas inte om äppelmoset i huvudet vid dagens slut, jag bryr mig inte om att jag inte ser slutet på en enda favoritserie för att jag somnar ifrån. Jag låtsas att jag är pigg och alert när klockan ringer. Jag ignorerar huvudvärken, jag ser bara den 23:e dec  kl 15.00 framför mig.  Då går jag av helgpasset och åker hem.

 

Jag kämpar mot målet, på ett sätt som får mig att minnas när jag pulsade upp till stallet i midjehög lössnö. Det går inte fort, det är inte lätt men det kommer en fin belöning!

 

Delmål 1:

Julbordet i Norge nästa vecka.

Delmål 2:

Julbordet med släkten den 16:e

 

Och morgonen den 25:e december är årets bästa dag. Näst efter kvällen den 23:e. Själva julafton är barnens, som mor tycker jag den är rätt kaotisk men den 25 - då är det bara mys som gäller.