Lämnar plasma nu. Det gör jag som terapi till viss del, tycker att jag som jobbar med kanyler hela dagarna bör få sånt själv utan hjärtklappning.

Oftast går det utmärkt. Men idag var min stickare ngn dag över 20. Ångesten kom omedelbart. Särskilt när hon klämde på min utmärkta ven tre gånger innan hon stack. Sen flyttade hon nålen lika många gånger och höll på att spoliera armen för idag.

Men gudarna var med henne och venen håller än efter första cykeln. Mitt hjärta slår fortfarande för hårt och för fort, det sticker i mitt kärl och jag är övertygad om att det är idag jag får min första komplikation. Men jag har förhoppningsvis fel.