Första utvecklings-samtalet med Lovis i vad jag kallar riktiga skolan. Jag kan inte riktigt gå med på att sexårs verksamheten är skola än.

Inga överraskningar. Hon är fullt normalbegåvad, gillar skolan och har gott om vänner samt bra uppförande. Det räcker gott tycker jag.

Det enda som överraskade är att hon inte skriker i skolan. Väldigt bra, önskar bara att hon kunde låta bli det hemma med så fort något tar emot.

Men som sagt, jag har tre fina flickor som är som mammor hoppas i skolan och det lever jag länge på med stolthet i hjärtat.