Nu börjar jag bli nöjd på svamparna. Och alla förbannade älglus/älgflugor! Har nypt livet ur tre sedan jag kom hem som kommer ur håret och kläderna.

Lyckligtvis biter de inte mig (hört om andra som blir väldigt utsatta) men de små kräken kryper på ett mycket irriterande sätt och är dessutom svåra att ta död på. Stenhårda rackare.

 

 

Men det ändå härligt att gå där i skogen. Och som en glad svampplckare sa på tv igår - det blir en kick när de står där framför en.

Och idag, i solen, ett stadigt tag om kepsen så den inte blåser av när jag puttrar på skogsvägen på hjulingen. Det är livskvalité på ganska hög nivå.

Friden i skogen, lukterna. Bäckar som porlar, skogsfåglar. Jag, min korg och svampkniven.

Och så de förbannade älgflugorna som låter som stridsplan när de susar emot en och snabbt som fan kryper innanför tröjan förstås.

 

Tja, det blir nog någon mer tur till skogen men jag vet inte när, nu väntas jobb och roligheter framåt helgen. Sen är det älgjakt. Då går jag inte i skogen. Skulle inte ens känna mig trygg i en självlysande overall. Gubbar och deras skjutglada fingrar har jag respekt för....